Landstormen

[tyskaorden]

Det är väl känt att dubbleringsregementena under VK 2 numrerades 30 över stamregementet. T ex I 1 Svea livgarde och I 31 Stockholms infanteriregemente.

Men tillfälliga beredskapsregementen numrerades i 60-serien. Detta rapporterade tyska spioner och tyskarna trodde att vi hade tredubblat arméns fältförband.

Likaså felbedömde de antalet divisioner (fördelningar). 1939 hade vi fem fördelningar, I-V.förd. 1940 tillkom VI-VIII.förd och 1941 IX-X.förd. Men i kriorg 1941 skedde omnumrering:
V = XI
VI = XII
VII = XIII
VIII = XIV
IX = XV
X = XVI

'Detta fattade inte tyskarna, utan de trodde att vi hade 16 divisioner (mot rätterligen 10).

Antar att det var bl.a. detta man ville åstakomma med omnumreringen, d.v.s. att få utländska makter (tyskarna t.ex.) att tro att vi hade mer trupper än vad vi egentligen hade.

[Stellan Bojerud]

Nej, det var en oväntad bieffekt av ett administrativt beslut.
I.Milo mobiliserade I och XI.förd o s v.
Ologiskt var att VI.milo mobiliserade XV.förd och V.milo XVI.förd.

[ola]

Jag fick en liten bright idé så jag kikade på NAD.se och det visade sig att det då inte kanske fanns
landstormsregementen MEN brigad och sedan bataljoner/kompanier.


hittade till exempel denna: Stockholms landstormsbrigad


//Ola

[ola]

Det är väl känt att dubbleringsregementena under VK 2 numrerades 30 över stamregementet. T ex I 1 Svea livgarde och I 31 Stockholms infanteriregemente.

Men tillfälliga beredskapsregementen numrerades i 60-serien. Detta rapporterade tyska spioner och tyskarna trodde att vi hade tredubblat arméns fältförband.

Likaså felbedömde de antalet divisioner (fördelningar). 1939 hade vi fem fördelningar, I-V.förd. 1940 tillkom VI-VIII.förd och 1941 IX-X.förd. Men i kriorg 1941 skedde omnumrering:
V = XI
VI = XII
VII = XIII
VIII = XIV
IX = XV
X = XVI

'Detta fattade inte tyskarna, utan de trodde att vi hade 16 divisioner (mot rätterligen 10).

Litet OT.

För att inflika då i sammanställningen ovan så var numreringen följande:

Krigsmaktens organisation under vintern 1939-1940 var följande (dessa fördelningar var krigsförband)
I. fördelningen
III. fördelningen
IV. fördelningen
V. fördelningen
VI. fördelningen

Från april 1940
I. fördelningen
II. fördelningen *
III. fördelningen
IV. fördelningen
V. fördelningen

* (var fd VI. fördelningen) , blev omnumrerad pga att denna fördelning hamnade i en annan kår under början av april månad 1940 och vilket även gjordes för att få nummerföljd på fördelningarna.

Slut litet OT.

Mvh Ola

[ola]

Men tillfälliga beredskapsregementen numrerades i 60-serien. Detta rapporterade tyska spioner och tyskarna trodde att vi hade tredubblat arméns fältförband.

Blev det verkligen av att något beredskapsregemente i 60-serien organiserades alt
mobiliserades eller var det mer ett pappersförband ?,
För jag har aldrig dykt på något förband med den nummerordningen av alla de gånger
jag har truskat genom beredskapsverket.

Mvh Ola

[ola]

Info taget ur NAD.se

Hittade lite info om hur olika förband kunde se ut.

Solna landstormsbataljon:
-bataljonstab
-4 kompanier: 1.-4.


Häversunds försvarsgrupp:
-Stab
-kompanier


Mvh Ola

[tyskaorden]

Nej, det var en oväntad bieffekt av ett administrativt beslut.
I.Milo mobiliserade I och XI.förd o s v.
Ologiskt var att VI.milo mobiliserade XV.förd och V.milo XVI.förd.

Ok, så riktigt så listiga som jag trodde var de alltså inte. Ja det borde väl varit tvärtom att VI.milo mobiliserade XVI. förd. och V.milo XV.förd.

[ola]

Kan det inte ha att göra med deras upptagningsområden att göra
tanke på att VI. förd och V. förd hade sina upptagningsområden
i norra delen av landet ??, Helt enkelt en sifferändring under resans gång.

Vääldigt långt långskott


//Ola

[Stellan Bojerud]

"Blev det verkligen av att något beredskapsregemente i 60-serien organiserades alt
mobiliserades eller var det mer ett pappersförband ?,
För jag har aldrig dykt på något förband med den nummerordningen av alla de gånger
jag har truskat genom beredskapsverket."

Jodå. Men de existerade just någon månad eller några veckor. Det handlade om att fördela beredskapstjänsten rättvist bland den manliga befolkningen. Då sammansattes 60-regementen enbart med hänsyn till tidigare fullgjord beredskapstjänst och utan hänsyn till stamregemente.

[hasse lindquist]

Omfattade gamla landstormen enbart infanteriförband eller fanns där andra truppslag?

[Stellan Bojerud]

Under VK 1 blott infanteri. Under VK 2 fler truppslag (dock ej kav pga brist på hästar).

[von Adler]

Vad jag har fått reda på under en lång tids studier är detta.

1936 beslutades att landstormen skulle bli lokalförsvaret och att en lokalförsvarsbataljon skulle ha samma organisation och beväpning som en reguljär infanteribataljon.

April 1940 mobiliserades landstormen, som ännu inte hunnit byta namn och organisation fullt ut. Det var brist på gevär (innan finnarna återlämnade 77 000 lånade mausers i april och maj) och man talade om att antingen låta delar av landstormen eller det nybildade hemvärnet få ut enskottsgevär typ remington, Gevär m/67-89 som fortfarande fanns i förråden.

Lokalförsvarets breddades och utökades från 1936 med att fler årsklasser fick ingå (upp till 47 år, längre för underofficerare och officerare) och många som tidigare ansetts som "kronvrak" fick mönstra om och ansågs dugliga nog till lokalförsvar och fick göra en förkortat värnplikt. Lokalförsvaret bemannade lyssningsposter (för flyg), strålkastarenheter, luftvärn, infanteriförband, taktiska spaningsförband, fortifikationsenheter (som bemannade de allt fler bunkrarna och befästningarna) och en hel del gammalt artilleri.

Lokalförsvaret saknade operationell mobilitiet - man saknade hästar, motorfordon och framförallt logistiska enheter för att kunna förflytta sig mer än taktiskt. De tunga vapen som fanns var ofta inbyggda i bunkrar eller uppställda på fasta batteriplatser (därför ser man sällan något om landstormsartilleri eller lokalförsvarsartilleri, trots att de bemannade t.ex. en hel del 8,4cm Kan m/81).

Most slutet av kriget hade målet uppnåtts - en lokalförsvarsbataljon hade samma eldkraft och utbildning som en reguljär infanteribataljon, om än mindre spänst och ofta de mindre populära vapnen - Kpist m/39, Kg m/21, m/39 och m/40 m.m.

Jag har sett antydningar till att man samlade lokalförsvar i brigader för att bättre samordna insatserna.

En brigad kunde innehålla det lokala kustartilleriet med tillhörande kustminläggare, vedettbåtar och kustminsvepare, det lokala luftvärnet, spaningsorganisationen och sökljusenheten, äldre artilleri på fasta batteriplatser (ofta nedgrävt), bunkrar och deras inbyggda vapen (ofta pansarvärn och kulsprutor) samt ett par-tre lokalförsvarsbataljoner och kanske ett lokalförsvarscykelkompani för taktiskt spaning och/eller som flygande reserv.

Dessa förband förväntades kunna ta emot den första stöten vid en fientlig landstigning, fördröja fienden vid en invasion och säkra bakre områden mot kuppet och luftlandsättningar, så linjearmén kunde samla sig till ett kraftfullt motanfall.