Iaf under vk2 var italienarna intresserade av Tunisisen. Det är tänkbart att man fick idéer om detta ännu tidigare. Så vitt jag vet så la fransmännen upp en befästningslinje i Tunisien för att skydda det. En annan intressesfär var Albanien som man "beskyddat" 1912 mot >Grekland och Serbien.
Jag vill också minnas att det var tänkt att italienska kårer skulle ingå i Schlieffen-planen. Fast med en defensiv roll på vänstra flanken. Om jag minns rätt så kritiserades Moltke för att ha flyttat trupp till vänstra flanken och på det viset ha sumpat Schlieffen-planen, men det var alltså för att kompensera för bortfallet av italienarna.
En viktig faktor för Italiens neutralitet var Storbrittaniens uppslutning i Ententen. Italienarna såg det som omöjligt att skydda sina kuster och drog sig ur. Formellt skyllde man på att deras åtagande enligt trippel-alliansen enbart var defensivt.
Avseende italienarnas stridsvilja var den starkt försvagad av den italienska arméns låga engagemang för saker som sjukvård, försörjning, brev osv. Dessutom var deras motståndare österrikarna riktigt starkt motiverade på alp-fronten.
Dessutom kan berättas att Ententen såg Italiens deltagande som ett tveksamt bidrag, de drog till sig stora resurser, bla kol ´plus att brittisk och fransk trupp fick skickas för att rädda Italien vid Caporetto-offensiven.
En sista faktoid
Japanska flotta var inblandad i konvojtjänst i Medelhavet i kamp mot tyska och österrikiska ubåtar. Det trots att man helt saknade andra motmedel än kanoneld och ramningsförsök. Det var här Japans flotta "lärde sig" att man inte behövde lägga mycket på skydd av handelsskepp och att man borde använda sina ubåtar mot fiendens krigsfartyg istället.