Vardagsbrottslighet i Tredje riket

[Hans Engnell]

Koncentrationsläger (eller "rekreationsläger" som den svenska nazipressen kallade dem) inrättades omedelbart och var en självklar del av Tredje riket. Det jag har funderat över är hur vardagsbrottsligheten hanterades (många beskriver ju gamla diktaturer med ord som trygghet") i Hitlers stat. Förekom polisingripanden, rättegångar av något slag och tidsbestämda straff? Vad hände med någon som avslöjades för ett inbrott eller ett övergrepp - skickades han helt enkelt till Dachau? Gestapo hade ju inte särskilt mycket folk att tillgå - i alla fall inte utanför de största städerna - och arbetade mest utifrån medborgaranmälningar mot människor som misstänktes utgöra ett "hot mot rikets säkerhet". Vilka hanterade annan brottslighet?

[Belisarius]

Kan inte svara ingående, för det här är inte ett område som jag är helt inne på. Hursomhelst borde ju vardagsbrotten hanteras av Kripo och inte Gestapo. Kripo var väl också helt kontrollerat av SS kan jag tänka mig, och jag vet inte hur den rättsliga processen såg ut men det är väl inte helt sannolikt att Nazisterna kastade all rättspraxis ut genom fönstret när det gällde "vanliga" medborgare. Det bör väl (?) ha funnits nån form av judicialsystem med rättegångar, överklaganderätt och så vidare.

Däremot skickades många "vanliga" brottslingar till koncentrationslägren, speciellt våldsbrottslingar. I Eugen Kogons SS-staten är krimis ett vanligt och talrikt inslag i livet i Buchenwald.

[tyskaorden]

Visst fanns det ett domstolssystem även under tredje riket. Man planerade dock att i grunden förändra rättsväsendet och göra det mer regimvänligt d.v.s rensa ut alla domare som fortfarande höll på de gamla rättvisebegreppen. I stället skulle domarna bli "Richter des Führer" och låta nationalsocialismens tankar helt genomsyra hur man dömde. Vidare skulle antalet domstolsnivårer minskas till bara tre Kreisgericht, Gaugericht och Reichsgericht.

Vid sidan om det ordinarie domstolsväsendet verkade också folkdomstolar under ledning av Roland Freisler, vilken ledde rättegångarna mot Stauffenberg och kompani. Folkdomstolarna var uttryck för att skapa en mer nazistisk rättsinstans. De vanliga domstolarna var dock inte heller så mjuka i sina domslut t.ex. så utdömdes över 30 000 dödsdommar under hitlertiden.

[Probstner]

Apropå det som Hans Egnell skrev så såg jag för länge sedan en intervju på tv med en äldre tysk John Doe som sade att det bästa med hitlertiden var att det knappast förekom något våld. Han sade det helt uppriktigt, utan att inse den komiska effekten. Den upplevelsen delades säkert av många.

/ Probstner

[Daniel L]

Jag förstår inte riktigt din poäng, kan du utveckla?

mvh/ Daniel

[Probstner]

Förlåt om jag var otydlig - jag tror att många politiskt ointresserade tyskar upplevde att vardagslivet i samhället kändes tryggt under 30-talet, alltså att vardagskriminaliteten upplevdes som låg (har inga siffror). Med komisk effekt menar jag att detta var under en regim som för många nutida betraktare är intimt sammanknippad med våld, låt vara av ett annat slag.

/ Probstner

[Daniel L]

Då förstår jag, tack.

mvh/ Daniel

[Feldwebel Otto]

Det jag har funderat över är hur vardagsbrottsligheten hanterades (många beskriver ju gamla diktaturer med ord som trygghet") i Hitlers stat. Förekom polisingripanden, rättegångar av något slag och tidsbestämda straff

Dessa dömdes till straff enligt den tyska strafflagen, oftast till tukthus/fängelse, Koncentrationsläger var främst avsedda för politiska brottslingar.

Ett exempel på det trygghetsmässiga: Kripo, Gestapo och Landespolizei satte in nästan 1000 man (så sent som 1944) i spaningarna efter en sex-seriemördare i Bayern/Westfalen ...han fick däremot ingen rättegång efter gripandet utan avrättades efter erkännande av över 23 kvinnomord (misstänkt för över 80) med en giftspruta på fängelsesjukhuset i Wien

[varjag]

Visst fanns det ett domstolssystem även under tredje riket. Man planerade dock att i grunden förändra rättsväsendet och göra det mer regimvänligt d.v.s rensa ut alla domare som fortfarande höll på de gamla rättvisebegreppen. I stället skulle domarna bli "Richter des Führer" och låta nationalsocialismens tankar helt genomsyra hur man dömde. Vidare skulle antalet domstolsnivårer minskas till bara tre Kreisgericht, Gaugericht och Reichsgericht.

Vid sidan om det ordinarie domstolsväsendet verkade också folkdomstolar under ledning av Roland Freisler, vilken ledde rättegångarna mot Stauffenberg och kompani. Folkdomstolarna var uttryck för att skapa en mer nazistisk rättsinstans. De vanliga domstolarna var dock inte heller så mjuka i sina domslut t.ex. så utdömdes över 30 000 dödsdommar under hitlertiden.

Efter den första krigsvintern i Ryssland höll Hitler ett stort tal där han prominent angrep rättsväsendets begrepp om staffutmätning;

'Jag förväntar mig - att det tyska rättsväsendet begriper - att Det, är till för att tjäna Tyskland. Tyskland finns inte till för att tjäna rättsväsendet!' (Adolf Hitler, 26.4.1942)

[Donkeyman]

Förlåt om jag var otydlig - jag tror att många politiskt ointresserade tyskar upplevde att vardagslivet i samhället kändes tryggt under 30-talet, alltså att vardagskriminaliteten upplevdes som låg (har inga siffror). Med komisk effekt menar jag att detta var under en regim som för många nutida betraktare är intimt sammanknippad med våld, låt vara av ett annat slag./ Probstner

Utan att dra några jämförelser i övrigt så var också Sovjetsamhället väldigt tryggt i förhållande till det moderna Ryska samhället. För att inte tala om situationen i många av de stater som hamnat utanför det gamla samväldet.

[Hans Engnell]

Ett exempel på det trygghetsmässiga: Kripo, Gestapo och Landespolizei satte in nästan 1000 man (så sent som 1944) i spaningarna efter en sex-seriemördare i Bayern/Westfalen ...han fick däremot ingen rättegång efter gripandet utan avrättades efter erkännande av över 23 kvinnomord (misstänkt för över 80) med en giftspruta på fängelsesjukhuset i Wien

Intressant! Finns det exempel på när grova våldsbrottslingar fått "riktiga" rättegångar tidigare under Hitlertiden, tro? Eller gjordes processen alltid kort med dem?

Jag vill minnas att jag har läst (troligen i boken "Tyskland talar" som gavs ut i svensk översättning 1939 och är en antologi skriven av ledande nazister på olika områden) att det antingen fanns eller skulle komma att finnas en rätt för dömda (vet inte vilka brott som avsågs) att överklaga i flera instanser. Vet någon något om detta?

En liten parentes: I filmen "Copycat" har seriemördaren tagit namnet Peter Kurten, enligt kriminologen i filmen namnet på en känd seriemördare i 30-talets Tyskland. Mordfallen som kopieras i filmen är autentiska, ligger det någon sanning i denne Peter Kurten?

[Hans Engnell]

Utan att dra några jämförelser i övrigt så var också Sovjetsamhället väldigt tryggt i förhållande till det moderna Ryska samhället. För att inte tala om situationen i många av de stater som hamnat utanför det gamla samväldet.

Hur pass "tryggt" det var för sovjetmedborgaren att riskera att skickas i fängelse för att ha kommit x antal minuter för sent till jobbet, att knappt få tänka en regimkritisk tanke utan att riskera att deporteras och mördas kan man undra. När det gäller de stater som frigjorde sig när sovjetimperiet föll har en eller flera åter röstat fram kommunister till makten och hålls således fast i fattigdom och förtryck. Ukraina är en av de stater som är på rätt väg. Georgien kan vara en annan. När det gäller själva Ryssland lever tyvärr mycket av det gamla kvar. Landet har åter en auktoritär ledare (vilka andra demokratiska ledare kallar journalister för "banditer hela bunten"?) som främst ser till att värna och stärka sin egen makt. Det hade varit mycket eftersträvansvärt att få en utrensning av det kommunistiska systemet, precis som Tyskland avnazifierades.

[Daniel L]

En liten parentes: I filmen "Copycat" har seriemördaren tagit namnet Peter Kurten, enligt kriminologen i filmen namnet på en känd seriemördare i 30-talets Tyskland. Mordfallen som kopieras i filmen är autentiska, ligger det någon sanning i denne Peter Kurten?

Givetvis. En enkel sökning på en sökmotor gav direkt massvis med träffar om "vampyren från Düsseldrof". Har själv aldrig sett Copycat, kanske borde göra det. Är den bra?

http://www.geocities.com/Hollywood/4003/kurten.html

http://www.crimelibrary.com/serial2/kurten/

mvh/ Daniel

[Martin Lundvall]

Hur pass "tryggt" det var för sovjetmedborgaren att riskera att skickas i fängelse för att ha kommit x antal minuter för sent till jobbet, att knappt få tänka en regimkritisk tanke utan att riskera att deporteras och mördas kan man undra.

Nu tror jag att Donkeyman menade att man var trygg på gatorna. Idag är det större risk att man blir överfallen i Ryssland än det var under Sovjettiden. För utlänningar är det ännu större skillnad. Den rent politiska friheten är en helt annan sak. Fast där är det ju en fråga om vilka tider man jämför. Jämför vi 1950-talet med dagens samhälle eller jämför vbi de mer liberala perioderna.

När det gäller de stater som frigjorde sig när sovjetimperiet föll har en eller flera åter röstat fram kommunister till makten och hålls således fast i fattigdom och förtryck. Ukraina är en av de stater som är på rätt väg. Georgien kan vara en annan. När det gäller själva Ryssland lever tyvärr mycket av det gamla kvar. Landet har åter en auktoritär ledare (vilka andra demokratiska ledare kallar journalister för "banditer hela bunten"?) som främst ser till att värna och stärka sin egen makt. Det hade varit mycket eftersträvansvärt att få en utrensning av det kommunistiska systemet, precis som Tyskland avnazifierades.

Inte för jag vet vad detta har med ämnet att göra.
Givetvis är det mycket som lever kvar i Ryssland, likaså i Georgien och Ukraina. Det bästa medicinen mot att se till att Ryssland inte återigen blir en auktoritär stat har redan försvunnit. Den bästa metoden hade varit att se till att övergången från planekonomi till marknadsekonomi hade blivit så smärtfri och framgångsrik som möjligt, vilket knappast reformerna under 1980 och framförallt början på 1990-talet gjorde. Om någon är förvånad över att ryssarna är misstänksamma och skeptiska mot markandsekonomi och västerländska ideér efter vad de gått genom är jag mycket förvånad.

/Martin

[Hans Engnell]

Givetvis. En enkel sökning på en sökmotor gav direkt massvis med träffar om "vampyren från Düsseldrof". Har själv aldrig sett Copycat, kanske borde göra det. Är den bra?

Ah, Kürten skulle det förstås vara.

Ja, Copycat är en strålande thriller. Sevärd även för den som inte är särskilt intresserad av kriminologi, ett måste för den som fascineras av ämnet och förundras över hur någon kan känna njutning av att plåga andra människor. Kan nu förstå varför mördaren valde just Kürten... [/i]