Homosexuella i Sovjet

Löwe · Inlägg av **Löwe** » 6 augusti 2004, 17:26

Hur var det egentligen att vara homosexuell i Sovjet under åren 1917-1953? Jag har hört att Sovjet var ett väldigt värdekonservativt samhälle (på just den punkten) och inte tolererade bögar eller flator. Samtidigt går det ju emot den kommunistiska ideologin, som säger att alla är lika värda och det.

Fanns det lagar som kringskar de homosexuellas livssituation? Hur såg man på äktenskap, militärtjänst, och adoption? Var det vanligt att man hamnade i gulag p.g.a sexuell läggning?

Perra · Inlägg av **Perra** » 6 augusti 2004, 17:34

Man hade fobi för allt som hade med sex att göra. Både på propagandaaficsher och målningar i övrigt framställdes till exempel aldrig en kvinna med kvinnliga konturer. Det komiska är att det under ytan bubblade av sexuella aktiviteter av de mest obskyra slag inte minst hos hos de ledande. Homosexualitet var givetvis förbjudet.

Alla är inte lika mycket värda vare sig i teori eller framför allt inte praktik när det gäller kommunistisk ideologi.

Threviel · Inlägg av **Threviel** » 6 augusti 2004, 18:38

Efter revolutionen avskaffades alla lagar som förbjöd homosexualitet. Efter Lenins död återkom de.

Ett suddigt minne säger mig detta iaf. Det säger ju dock inte om homosexualitet var accepterat eller inte, och så mycket mer information sitter jag inte inne med.

Solitaire · Inlägg av **Solitaire** » 6 augusti 2004, 21:18

http://www.gay.ru/english/history/kon/soviet.htm
http://www.savanne.ch/tusovka/en/pilot/ ... ussia.html
Manlig homosexualitet var ett brott som straffades med upp till fem år i fängelse och kvinnlig homosexualitet betraktades som en mentalsjukdom.
Denna lagstiftning infördes först 1934 (tydligen) efter att ha avskaffats efter oktoberrevolutionen 1917.

Robert Sköld · Inlägg av **Robert Sköld** » 7 augusti 2004, 04:54

Att säga som du gör Perra är mer eller mindre fördomsfullt om Sovjetunionen, i alla fall om man tittar på perioden innan Stalin.

Precis som Theriviel skriver upphävdes gamla lagar direkt efter revolutionen, och man fick överhuvudtaget en större tolerans på detta och närliggande områden. Detta kunde gälla såväl synen på homosexuella som synen på att skilja sig från ett äktenskap.
Jag har i flera böcker stött på åsikten att man låg ganska långt fram på det området.
Tyvärr omkullkastades en hel del av framstegen när Stalin kom till makten, och senare.

/Robert Sköld

Threviel · Inlägg av **Threviel** » 7 augusti 2004, 11:55

Robert, har du någon mer information om hur homosexuella behandlades i samhället mellan 17 och 34? Och hur blev det senare, framåt 70 och 80-talet?

Robert Sköld · Inlägg av **Robert Sköld** » 7 augusti 2004, 14:58

Det finns flertalet böcker som heter "Kvinnor i Sovjet" eller "Samtal med kvinnor i Moskva", etc etc. Som iofs inte koncentrerar sig på just homosexualitet, men man kan utröna en hel del utifrån dem. Det ger en ganska god inblick i kvinnors vardagliga liv, och genom dessa berättelser kommer man i konkakt i såväl synen på äktenskapet som synen på homosexuella.

/Robert Sköld

Löwe · Inlägg av **Löwe** » 7 augusti 2004, 20:19

Jag tackar för de svar ni gett mig, eftersom det här är ett ämne som det talats väldigt lite om i massmedia.

Tack!

Robert Sköld · Inlägg av **Robert Sköld** » 7 augusti 2004, 21:22

Mitt tips är att ni kollar efter böcker som heter liknande de som jag tipsade om. Tyvärr har jag inte nån av de källorna hemma, så jag kan inte dubbelkolla.
"Samtal med kvinnor i Moskwa" bedömmer jag dock som tillförlitlig om man vill ha en lite mer nogrann genomgång av hur vanligt folk levde i Sovjetunionen mellan 1917-1985.

/Robert Sköld

Turandil · Inlägg av **Turandil** » 9 augusti 2004, 11:59

Såsom jag förstått det så var väl Sovjetunionen den första nationen som tillät homosexualitet, för att senare göra en helomvändning och bli väldigt repressiv på den fronten.

Robert Sköld · Inlägg av **Robert Sköld** » 9 augusti 2004, 15:39

Det är den information jag har med Turandil.

/Robert Sköld

zjukov · Inlägg av **zjukov** » 9 augusti 2004, 16:27

Intressant ämne och goda inlägg. Ej sådär jätteinsatt i ämnet men tror att Roberts uppfattning håller sig bra. Tiden strax efter revoutionen var en period av stort exprimenterande och omvälvning i stort. Detta gällde inom konsterna, socialt, ekonomiskt osv även familjelivet. Under stalin blev dock stagnerande och konserverande. Senare proklamerade statsmakterna att homosexualitet ej existerade i sovjet. (vet Robert när?!) I ett perfekt kommunistiskt samhälle fanns ej avvikelser!

Något som visar hur radikalt det tidiga sovjet var i familje och sexualfrågorna är att Alexandra Kollontaj (senare sovjetisk ambasadör i Stockholm under kriget) var den "fria kärlekens apostel" i sovjet. Att ha sex endast innom äktenskapet var enligt vissa bolsjeviker borgerligt. Kollontaj menade att ha det var "lika naturligt att ligga med varandra som att dricka ett glas vatten". Att ha tilfälliga sexuella kontakter var något naturligt som den borgerliga kulturen undertryckt. Framgångarna uteblev dock. Richard pipes skriver (Ryska revolutionen ) att: "Att oinskränkt sexuell frihet inte blev förhärskande berodde inte bara på att det inte var vad de flesta unga människor önskade, utan också för att det stred helt emot vad myndigheterna, med sin beslutsamhet att mobilisera samhället, hade i tankarna. Utvecklingen gick mot traditionella seder. Reaktionen nådde sin kulmen 1936 då en ny familjelagstiftning antogs med förbud mot abort. Under Stalin ville staten stärka familjen: fri kärlek kom i onåd och förklarades osocialistisk." Att i denna kontext erkänna och acceptera homosexualitet vore bissart.

Martin Lundvall · Inlägg av **Martin Lundvall** » 9 augusti 2004, 22:48

Det kan kanske vara värt att klargöra att homosexulitet fortsatte att vara förbjudet ända fram tills Sovjetunionens undergång. Homosexulitet ses fortfarande med än mer förakt i de forna Sovjetrepublikerna.

I fånglägrena verkar det ha varit rätt vanligt med homosexulitet. Däremot vet jag inte om det var vanligt att bli dömd för det. De som utövade homosexulitet kan lika gärna blivit dömda för något annat brott, imaginärt eller verkligt. Nöden har ingen lag.....

Angående Kollontaj: Jag minns att jag har läst att hon tillsammans med en manlig bolsjevik rymde strax efter bolsjevikernas kupp. Detta var ju givetvis förfärligt att svika partiet i den avgörande stunden. Många ville utesluta de båda, Lenin däremot menade att man skulle dömma de båda till samlevnad i tre månader. Detta skulle vara det mest hårda straffet då båda var kända som idoga predikare för fri sex.
Hur sant det är vet jag inte.

/Martin

Robert Sköld · Inlägg av **Robert Sköld** » 10 augusti 2004, 02:02

Jag vet inte när skiftet kom Zjukov. Jag ska konsultera min föredetta i morgon, hon är genusvetare så hennes "bibliotek" kanske rymmer vidare info.

/Robert

O.T Var det Kollentay som var rullstolsbunden?

zjukov · Inlägg av **zjukov** » 10 augusti 2004, 16:36

Martin Lundvall skrev: Angående Kollontaj: Jag minns att jag har läst att hon tillsammans med en manlig bolsjevik rymde strax efter bolsjevikernas kupp. Detta var ju givetvis förfärligt att svika partiet i den avgörande stunden. Många ville utesluta de båda, Lenin däremot menade att man skulle dömma de båda till samlevnad i tre månader. Detta skulle vara det mest hårda straffet då båda var kända som idoga predikare för fri sex.
Hur sant det är vet jag inte.

/Martin

Kan varken dementera eller bekräfta historien. Annars var det väl ganska många som sviktade när makten väl skulle tagas, hade de inte en omröstning bland ledande bolsjeviker som vägde helt jämt (för eller emot kuppen) men där kuppmakarna fick övertaget sedan trotskij bytt sida. (något som belastade trotskij under hela hans karriär inom partiet)