Skyttegravarna

[TimeHero]

Hej!
Har på senare tid blivit mer och mer intresserad av 1900-talets krig och för tillfället är det fakta om västfronten under 1:a världskriget.
Jag utgår från att de flesta sov lutade mot en av skyttegravens väggar (denna fråga ställdes ju i en tidigare tråd) men hur fick de mat? Hade man folk som lagade mat nere i skyttegravarna eller fanns det folk längre bort, "ovan jord"? Och hur gick det till när en attack skulle genomföras? Fick soldaterna reda på detta långt i förväg eller nästan direkt när det skulle ske? Och vilka skickades i första hand ut, de som varit där i flera månadet eller de som bara varit där några dagar? Mycket frågor, och det blir säkert flera snart
Tack på förhand!

[Lasse]

Hmm, vanligt i alle fall vad jag har sett på bilder så lagade de mat i skytte gravarna och under anfallen (eller vad man nu kan kalla det) så skickade man på allt efter som anfallen inte var vidare planerade utan var mest att skicka på allt.

[TimeHero]

Så det var alltså inte planerat? Men fanns det soldater som kunde befinna sig där under en längre tid (månader) och andra som kanske blev utskickade bara några timmar efter att de hade anlänt, för så borde det väl kunna bli om det inte var något planerat?

[B Hellqvist]

Hej!
Har på senare tid blivit mer och mer intresserad av 1900-talets krig och för tillfället är det fakta om västfronten under 1:a världskriget.
Jag utgår från att de flesta sov lutade mot en av skyttegravens väggar (denna fråga ställdes ju i en tidigare tråd) men hur fick de mat?

Sov gjorde man främst i grävda värn/bunkrar, som erbjöd något bättre komfort och inte minst splitterskydd.

Hade man folk som lagade mat nere i skyttegravarna eller fanns det folk längre bort, "ovan jord"?

Det förefaller som om den mesta maten lagades bakom den främre linjen, och fördes fram av mathämtare.

Och hur gick det till när en attack skulle genomföras? Fick soldaterna reda på detta långt i förväg eller nästan direkt när det skulle ske?

Vanligen var offensiverna förberedda genom artilleribeskjutning av fiendens linjer, och viss övning i anfall kunde ha skett dagarna innan. MAn kan nog anta att även om soldaterna inte visste när en attack skulle gå av stapeln (det fanns ju alltid en risk att fienden sände ut patruller för att ta fångar och pressa dem på information), så kände man nog på sig att något var i görningen.

Och vilka skickades i första hand ut, de som varit där i flera månadet eller de som bara varit där några dagar? Mycket frågor, och det blir säkert flera snart
Tack på förhand!

Det beror nog på vilken av de stridiande nationerna man talar om, men vanligen satte man nog in vad man hade till hands; veteraner och gröngölingar om varandra.[/u]

[wreezig]

Vanligen var offensiverna förberedda genom artilleribeskjutning av fiendens linjer, och viss övning i anfall kunde ha skett dagarna innan. MAn kan nog anta att även om soldaterna inte visste när en attack skulle gå av stapeln (det fanns ju alltid en risk att fienden sände ut patruller för att ta fångar och pressa dem på information), så kände man nog på sig att något var i görningen.

Under striderna på Gallipoli fick inte dom allierade soldaterna veta speciellt mycket , innan vissa anfall fick inte ens gruppbefälen information vilket ledde till usla förberedelser och stora förluster.
Eftersom man inte visste att man skulle anfalla så delades ingen extra ammo ut och i anfallen användes trupperna som i vanliga fall var posterade i skyttegravarna istället för utvilade soldater som annars var fallet.
Det säger sig självt att soldater som suttit i en skyttegrav i flera veckor med minimal ranson och inte fått vila ut inte är speciellt effektiva under anfall.

[TimeHero]

Men hur såg dessa värn ut då? Finns det kanske någon bild på internet som visar hur det kunde se ut? Och hur var dimensionerna på skyttegravarna? De kan väl inte ha varit så värst breda? Sen längden, man grävde väl skyttegravar från Schweiz ända upp till, ja, norra Frankrike eller något sådant, men var det en enda sammanhängande skyttegrav eller många små?
Många frågor igen och jag hoppas på lika bra svar som era tidigare!

[wreezig]

Här har du en bra svensk sida:
http://home.swipnet.se/~w-77833/Skyttegr.html

[Mats]

Och denna: http://skalman.phpwebhosting.com/phpBB2 ... .php?t=605

[Ebbe_lille]

Ibland var det ju inte direkta skyttegravar, utan snarare enorma granatgropar och hål i marken som (ibland) sammanlänkades av ett grunt dike. Ibland så var det riktiga monster till skyttegravar där 2-3 man kunde stå axel mot axel på botten. Det varierade naturligtvis beroende på var du befann dig och på vilken front.

Det är ganska svårt att svara på en fråga som "hur hade dom (soldaterna) det?" eller "hur såg skyttegravarna ut?" Dessa frågor har alltså gett upphov till hur många böcker, spaltmeter och doktorsavhandlingar som helst.

[B Hellqvist]

Under striderna på Gallipoli fick inte dom allierade soldaterna veta speciellt mycket , innan vissa anfall fick inte ens gruppbefälen information vilket ledde till usla förberedelser och stora förluster.

Gallipoli var ett sällsynt illa skött företag, även med VK1-mått mätt. Det verkar som om inte ens det högre befälet hade någon koll på vad som skulle göras...

Eftersom man inte visste att man skulle anfalla så delades ingen extra ammo ut och i anfallen användes trupperna som i vanliga fall var posterade i skyttegravarna istället för utvilade soldater som annars var fallet.
Det säger sig självt att soldater som suttit i en skyttegrav i flera veckor med minimal ranson och inte fått vila ut inte är speciellt effektiva under anfall.

Man kan nog inte göra så pass svepande uttalanden. Inför större offensiver fördes vanligen utvilat och utrustat manskap upp till frontlinjen. Så hade t.ex engelsmännen ett system med "trench rotations", där bataljonerna avlöste varandra med ett par veckors intervall så att de fick vila, träna och få nytt manskap. Visst, truppernas stridsberedskap kunde skilja, beroende på nation, front och tidpunkt under kriget. Vidare så var t.ex. en tysk infanterist från 1914 något helt annat än en veteran 1916 eller stormtruppssoldat 1918, med förändringar i erfarenhet, taktik, beväpning och utspisning.

[TimeHero]

Under dessa veckor när man var ledig från skyttegravarna, kunde man få åka hem då eller fick man tillbringa tiden några mil bakom frontlinjen? Och fanns det någon maximal tid som man fick vara där, så att man t.ex. fick åka hem om man varit där i ett år eller något liknande?

[B Hellqvist]

Under dessa veckor när man var ledig från skyttegravarna, kunde man få åka hem då eller fick man tillbringa tiden några mil bakom frontlinjen? Och fanns det någon maximal tid som man fick vara där, så att man t.ex. fick åka hem om man varit där i ett år eller något liknande?

Nu känner jag bara till lite om engelska och tyska förhållanden, men det verkar som om engelsmännen hade möjlighet till lite längre permission i England då och då, i varje fall officerarna (enligt Robert Graves bok "Goodbye To All That"). I "På västfronten intet nytt" har Paul Bäumer en permission i samband med sin konvalescens. Vad gäller tjänstgöringen i stort, så var man vanligen "in for the duration", d.v.s. tills man dödades, invalidiserades, knäcktes mentalt, eller kriget tog slut.

[Ebbe_lille]

Jag läste att när Petain tog över vid den franska arméns sammanbrott 1917 så fanns det soldater som hade varit vid fronten oavbrutet sedan 1914, utan en enda hempermission. De hade givetvis inte legat i främsta linjen hela tiden, men ändå.

[TimeHero]

Till och börja med får jag väl tacka för era svar och nu till ännu fler frågor.
Hur skedde rekryteringen? Hur många av (i första hand) engelsmännen var frivilliga? Jag utgår ifrån att soldater från England kom över med båt, men vilka var de vanligaste landstigningsplatserna? Vad för slags plan användes för bombningar och för "vanliga" attacker?

[B Hellqvist]

Till och börja med får jag väl tacka för era svar och nu till ännu fler frågor.
Hur skedde rekryteringen? Hur många av (i första hand) engelsmännen var frivilliga? Jag utgår ifrån att soldater från England kom över med båt, men vilka var de vanligaste landstigningsplatserna? Vad för slags plan användes för bombningar och för "vanliga" attacker?

Vad gäller engelsmännen, så var BEF (British Expeditionary Force) bestående av frivilliga fram till 1916, då man införde värnplikt. Jag har för mig att tyskarna och fransmännen körde med värnplikt hela kriget.