Österrikisk-ungerska förband i Turkiet under VK 1

Diskussioner kring händelser under första världskriget & mellankrigstiden. Tillägnad vår saknade medlem Stellan Bojerud
Skriv svar
Användarvisningsbild
tyskaorden
Redaktör emeritus
Inlägg: 7625
Blev medlem: 27 mars 2002, 14:52

Österrikisk-ungerska förband i Turkiet under VK 1

Inlägg av tyskaorden » 16 november 2003, 18:23

En något okänd del av det första världskriget berör de förband som Österrike-Ungern sände till Turikets hjälp. I boken the Austro-Hungarian Forces in World War I (1) 1914-1916 Osprey Men At Arms 392 av Peter Jung och Darko Pavlovic behandlas dessa kort. Tänkte att det kan vara av intresse att ta del av vad boken har att berätta om dessa förband. Anledningen till att österrikisk-ungerska förband sändes till Turkiet överhuvudtaget står att finna i anfallet mot Gallipoli. Den turkiske krigsministern Enver Pasha bad sina allierade Tyskland och Österrike-Ungern om hjälp. Till en början kunde dessa dock inte lämna någon hjälp, då Serbien låg i vägen. Hösten 1915 besegrade dock generalfältmarskalk von Mackensens tyska och österrikisk-ungerska trupper Serbien och vägen genom Balkan till Turkiet öppnades. I december 1915 sände Österrike-Ungern två artillerienheter till Gallipoli via Donau. Dessa var 15cm Haubitzbatteriet Nr. 36 och 24cm Motoriserade Mösarbatteriet Nr. 9, vilka deltog under den avslutande delen av Gallipolislaget. 1916 flyttades Haubitzbatteri Nr. 36 till Smyrna för kustförsvarsoperationer, batteriet sänkte bl.a. den brittiska monitoren M30.

Det andra batteriet delades upp två delar varav den ena sändes till Palestina där det baserades vid Karmelberget för kustförsvar av den närliggande hamnen i Haifa. Den andra delen ombeväpnades till nya 10,4cm kanoner och benämndes 10cm kanonbatteri Nr. 20, detta batteri deltog i andra och tredje slagen vid Gaza samt i två slag i Jordandalen. 1916 uppsattes Bergshaubitzdivisionen von Marno (bataljon med två batterier försedda med 10cm bergshaubitzar). Man deltog i det andra turkiska försöket att erövra Suezkanalen. I slaget vid Romani var man först den anfallande parten, men sedan det turkiska anfallet brutit samman befann sig divisionen vara arriärgarde. Med en otrolig kraftansträngning lyckades artilleristerna få med sig alla sina pjäser till den nya försvarslinjen vid randen av Negevöknen. Förbandet stannade i detta område och döptes 1917 om till Kejserliga och Kungl. Bergshaubitzdivisionen i Turkiet. I början av 1918 ombeväpnades divisionen till fälthaubitzar och ombenämndes till Kejserliga och Kungl. Fälthaubitzavdelningen i Turkiet. Förbandet stred med bravur i alla tre slagen vid Gaza, täckte den turkiska reträtten, deltog i de två slagen i Jordandalen och marscherade sedan mot Aleppo i Syrien.

Förutom dessa stridande förband sände dubbelmonarkin också artilleri- och skidinstruktörer till Turkiet, de senare skulle utbilda turkiska bergstrupper. Man sände också sjukvårdsförband, ett fältsjukhus upprättades i Jerusalem och en fältambulans i Bir-Sebba. 1917 anlände också två mobila fältsjukhus, under reträtten bombades ett av dessa det Kejserliga och Kungl. Fältsjukhuset Nr. 309 sönder och samman i en flygräd. Även transportenheter sändes till Turkiet , de Kejserliga och Kungl. Biltransportkolonnerna i Turkiet Nr. 1-4 som opererade i området mellan Diarbekir och Mosul. I slutet av 1918 samlades alla överlevande från de österrikisk-ungerska förbanden i Istambul varifrån de repatrierades via Trieste i början av 1919.

//Tyskaorden alias Marcus Karlsson

Användarvisningsbild
NIBBE
Medlem
Inlägg: 280
Blev medlem: 23 juni 2003, 17:14
Ort: Helsingfors

Inlägg av NIBBE » 16 november 2003, 20:00

intressant läsning, tackar för den nya informationen :)

Användarvisningsbild
Sarvi
Medlem
Inlägg: 5929
Blev medlem: 25 mars 2002, 09:00
Ort: Sverige

Inlägg av Sarvi » 16 november 2003, 23:45

Ett annat intressant tillfälle där Tyskland-Österrike-Ungern-alliansens förband hamnade i turkisk tjänst är ju fallet med de tyska slagkryssarna Goeben och Breslau som 1914 köptes av turkarna efter en lång jakt genom Medelhavet. De båda slagkryssarna var de enda större fartyg i området som kunde hota den brittiska medelhavsflottan. De jagades från Italien, till Sicilien, bort mot Algeriet och sedan åter österut för att slutligen undkomma den stora brittiska flottstyrka som skulle hålla dom innestängda. När de ankrat i Konstantinopel, vidtog intensiva förhandlingar med Turkiet, förhandlingar som slutade med att Turkiet köpte de båda fartygen. Storbrittanien hade tidigare stoppat leveranserna av två engelskbyggda örlogsfartyg till Turkiet eftersom man tyckte man behövde dom bättre själv. Skeppen döptes om till Yavuz Sultan Selim och Midili, men behöll sina tyska besättningar i turkisk tjänst. Amiral Wilhelm Souchon, som ledde de båda slagkryssarna från den Österrike-Ungerska hamnen Pola i Adriatiska havet till Konstantinopel, trädde även han i turkisk tjänst och blev högste befäl i turkiska flottan. Bland annat besköt han på eget initiativ Odessa, Sevastopol och Novorossijsk, utan att informera den turkiska regeringen. Införlivandet av de båda kraftfulla slagkryssarna gjorde mycket till för att dra in Turkiet i kriget på Tysklands och Österrike-Ungerns sida.

Användarvisningsbild
tyskaorden
Redaktör emeritus
Inlägg: 7625
Blev medlem: 27 mars 2002, 14:52

Inlägg av tyskaorden » 17 november 2003, 00:27

Det stämmer Breslau och Goeben trädde i turkisk tjänst, dock kvarstod större delen av den tyska besättningen. En av officerarna på Breslau var den inte helt obekannte Karl Dönitz, som faktiskt träffade sin hustru i Istambul, där hon verkade som sjuksköterska på den tyska ambassaden.

Har hittat lite mer uppgifter rörande Bergshaubitzdivisionen von Marno. Denna uppsattes med personal från K. & K. Bergsartilleriregementena Nr 4 och 6, namnet Marno kom från befälhavaren major Adolf Marno von Eichenhorst.

De flygplan som bombade fältsjukhuset kom troligen från den Australiensiska Flygkårens 1:a skvadron. Boken nämner nämligen att det var australiensiska flygplan som stod för bombangreppet. Efterforskningar i boken The Squadrons of the Royal Air Force and Commonwealth 1918-1988 av James J. Halley ger vid handen att det enda australiensiska flygförbandet i området var just 1:a skvadronen, under tiden 12/9 1916 till 16/2 1918 var denna RFC:s 67:e skvadron.

Bilkolonnerna förstärktes senare och kom tillslut att uppgå till nio stycken.

Användarvisningsbild
Olof Larsson
Medlem
Inlägg: 1739
Blev medlem: 25 mars 2002, 19:08
Ort: Östergötland

Inlägg av Olof Larsson » 17 november 2003, 13:41

Som kuriosa så ströks Goeben/Yavuz Sultan Selim/Ismit/Yavuz
först 1964, sedan Västtyskland tackat nej till att köpa henne året innan.
Hon skrotades mellan 1973 och 1976.

Användarvisningsbild
Mathias Forsberg
Medlem
Inlägg: 2986
Blev medlem: 28 mars 2002, 15:09
Ort: Stockholm

Inlägg av Mathias Forsberg » 17 november 2003, 14:37

Mycket intressant! Alltid kul att få lite information som lyfter fram ouppmärksammande händelser.

Användarvisningsbild
Olof Larsson
Medlem
Inlägg: 1739
Blev medlem: 25 mars 2002, 19:08
Ort: Östergötland

Re: Österrikisk-ungerska förband i Turkiet under VK 1

Inlägg av Olof Larsson » 17 november 2003, 17:54

tyskaorden skrev:Förutom dessa stridande förband sände dubbelmonarkin också artilleri- och skidinstruktörer till Turkiet, de senare skulle utbilda turkiska bergstrupper.
Var bergstrupperna avsedda för Kaukasus?

Användarvisningsbild
tyskaorden
Redaktör emeritus
Inlägg: 7625
Blev medlem: 27 mars 2002, 14:52

Re: Österrikisk-ungerska förband i Turkiet under VK 1

Inlägg av tyskaorden » 17 november 2003, 18:19

Larsson skrev:
tyskaorden skrev:Förutom dessa stridande förband sände dubbelmonarkin också artilleri- och skidinstruktörer till Turkiet, de senare skulle utbilda turkiska bergstrupper.
Var bergstrupperna avsedda för Kaukasus?
Förmodligen, Turkiet sände ju också trupper till Balkan så att det är möjligt att de var avsedda även för denna front.

Skriv svar