Under andra hälften av 1800-talet erövrades hela västern av amerikanska regeringen, oftast dock av nybyggare snarare än militär. En sak som slår mig är hur lama försöken från arméns sida egentligen var. I realiteten skulle USA:s krigsmakt kunnat rustats upp för en större erövringskampanj på flera fronter, med hundratusentals vältränade soldater som indianerna inte skulle ha kunnat stå emot. Istället skickade man ut små patruller av irreguljärt kavalleri, med ofta oerfarna pojkar med bristande utbildning. Custers 7:e kavalleri var t.ex. en milis snarare än ett regemente värt namnet. Nästan aldrig användes artilleri, och då det användes hade man oftast bara lättare pjäser. Inte vid ngt tillfälle i striderna mot indianerna använde man kulsprutor eller repetergevär, så i jämförelse med t.ex. den brittiska armén vid samma tid var den amerikanska armén ganska primitiv. Hade man inte råd, eller saknade man egentligt intresse för att underkuva indianerna? Amerikanska regeringen brukar ofta anklagas för folkmord på indianerna. I själva verket satte man ju in dom på reservat, trots att man ganska enkelt hade kunnat utrota dom.
/DK M
Varför var den amerikanska västernkampanjen så lam?
-
Djinghis Khan
- Medlem
- Inlägg: 2688
- Blev medlem: 26 april 2003, 21:11
- Ort: Karlstad
Tror att man ansåg att en "mils" som Custers 7:e kavalleri skulle kunna ta hand om en indianstam....man räknade inte med att i prinsip varenda indianstam hadde gått samman.
Kommer inte ihåg vad kavaleriet hadde för typ av karbin, men en-skotts karbinen hadde överlägsen träffsäkerhet och räkvid gemfört med repetergevären som sköt pistol amunition. Mötte man lagom många motståndare så var det ingen problem....särskilt när du kan träffa motståndaren långt före han kan träffa dig. Sedan tror jag allt också är en kostnads fråga.
Att släpa ut arteleri pjäser i skogen är nog inte värt besväret när man ska slåss mot ett 100-tals indianer som slåss i lös formering. Tror att kulsprutor var vanliga och i normala fall behövdes de inte....
Sedan tror jag inte att amrekansk regeringen hadde viljan att utrota indianer så länge de inte störde nybggarna för mycket då skickade man ut militären för att underkuva den fientliga stamen.
Kommer inte ihåg vad kavaleriet hadde för typ av karbin, men en-skotts karbinen hadde överlägsen träffsäkerhet och räkvid gemfört med repetergevären som sköt pistol amunition. Mötte man lagom många motståndare så var det ingen problem....särskilt när du kan träffa motståndaren långt före han kan träffa dig. Sedan tror jag allt också är en kostnads fråga.
Att släpa ut arteleri pjäser i skogen är nog inte värt besväret när man ska slåss mot ett 100-tals indianer som slåss i lös formering. Tror att kulsprutor var vanliga och i normala fall behövdes de inte....
Sedan tror jag inte att amrekansk regeringen hadde viljan att utrota indianer så länge de inte störde nybggarna för mycket då skickade man ut militären för att underkuva den fientliga stamen.
-
Martin Lundvall
- Medlem
- Inlägg: 5323
- Blev medlem: 22 mars 2003, 10:05
- Ort: Mer Lund än Moskva
- Kontakt:
Jag håller med Ja77. Det verkar rätt dumt att släpa runt massa artelleripjäser om man inte kan använda dem. Dessutom är kanske förbindelslinjerna långa. Jag vet inte vad indianernas strategi var. Jag kan föreställa mig att det var mycket "hit and run" operationer. Som motdrag är det ju därför nödvändigt för amerikanska armén att ha snabba trupper som kan bära med sig allt de behöver själva. Om någon har några siffror på hur stor den amerikanska armén var vid denna tid så borde det väl gå rätt snabbt att dra några slutsatser från det.
Dessutom hur pass mycket uppmuntrade den amerikanska regeringen nybyggarna att dra sig västerut?
Vad menar du förresten med milis Djinghis Khan? Utbildning, beväpning?
/Martin
Dessutom hur pass mycket uppmuntrade den amerikanska regeringen nybyggarna att dra sig västerut?
Vad menar du förresten med milis Djinghis Khan? Utbildning, beväpning?
/Martin
-
Djinghis Khan
- Medlem
- Inlägg: 2688
- Blev medlem: 26 april 2003, 21:11
- Ort: Karlstad
Ja, arméns Springfieldgevär var till en början ett bra vapen i jämförelse med t.ex. Winchestergevären trots lägre eldhastighet, men på 1880-talet var den föråldrad jämfört med ex. brittiska arméns Lee-Metford gevär som med lådmagasin kunde hantera kraftig ammunition. Den Brittiska armén kunde också snabbt och effektivt transportera lättare, bakladdade bergskanonenr som användes flitigt i kampanjerna i bl.a. Afghanistan, där terrängen och de inföddas stridsätt ibland liknade vissa indianfolks, t.ex. apacherna (fast indianernas förband var ju oändligt mycket mindre). Custer tog faktiskt med sig fyra Gatlingkulsprutor på sin kampanj, men lämnade kvar dessa tillsammans med några fältkanoner då han ansåg att de var för otympliga att ta med, han ville ju snabbt hinna fram till slagfältet och få hela äran. Historiker anser att om han intagit en stark, defensiv position och installerat artilleri och kulsprutor hade indianerna inte haft en chans vid Little Bighorn.
Med milis menar jag förband som hade kort eller bristfällig utbildning och med uppgigft att ta hand om lokala försvarsuppgifter som de gjorde då de bevakade reservat och nybyggen.
/DK M
Med milis menar jag förband som hade kort eller bristfällig utbildning och med uppgigft att ta hand om lokala försvarsuppgifter som de gjorde då de bevakade reservat och nybyggen.
/DK M
Att USA inte ville föra ett regelrätt erövringskrig är uppenbart, ja.
Det verkar vara helt riktig påpekat.
Men varför inte insätta ordentligt trupp ist för mindre förband, ofta milis?
Min hypotes är att reguljär armé fick verka enbart inom USA om de inte hade uttrycklig kongress/presidentbeslut bakom sig. Och eftersom det inte var officiellt krig så hade de det inte. Och Västern, fastän vi tänker på den som USA, var ju inte USA då. Vi vet ju att områdena anslöts allteftersom. I första omgången räknades de inte alls, sedan när de fick tillräckligt många nybyggare och så så fick de status som territory, och först när de blev ordentligt organiserade, med huvudstad, eget parlament och allt så fick de rätt att anslutas till unionen som stat - och först då blev de del av USA och först då fick armén full rätt att agera.
Vidare. USA slöt ju fredsuppgörelser i flera omgångar med indianledare, där Den Store Vite Fadern i Washington gav uttryckligt löfte att låta indianerna bo i fred. Sedan bröts freden iom nybyggartrycket osv, och när indianerna skulle försvara sig osv, de skulle man ju försvara nybyggarna trots allt. Whatever. Poängen är att militären var litegrann på tassemarker, för egentligen statsrättsligt fick de inte lov att ingripa.
Så att ingripa med milis var OK, och att ingripa med mindre förband sågs som en kompormiss; det var då inte krig utan aktiv spaning bara.
Spekulerar jag och funderar.
Det verkar vara helt riktig påpekat.
Men varför inte insätta ordentligt trupp ist för mindre förband, ofta milis?
Min hypotes är att reguljär armé fick verka enbart inom USA om de inte hade uttrycklig kongress/presidentbeslut bakom sig. Och eftersom det inte var officiellt krig så hade de det inte. Och Västern, fastän vi tänker på den som USA, var ju inte USA då. Vi vet ju att områdena anslöts allteftersom. I första omgången räknades de inte alls, sedan när de fick tillräckligt många nybyggare och så så fick de status som territory, och först när de blev ordentligt organiserade, med huvudstad, eget parlament och allt så fick de rätt att anslutas till unionen som stat - och först då blev de del av USA och först då fick armén full rätt att agera.
Vidare. USA slöt ju fredsuppgörelser i flera omgångar med indianledare, där Den Store Vite Fadern i Washington gav uttryckligt löfte att låta indianerna bo i fred. Sedan bröts freden iom nybyggartrycket osv, och när indianerna skulle försvara sig osv, de skulle man ju försvara nybyggarna trots allt. Whatever. Poängen är att militären var litegrann på tassemarker, för egentligen statsrättsligt fick de inte lov att ingripa.
Så att ingripa med milis var OK, och att ingripa med mindre förband sågs som en kompormiss; det var då inte krig utan aktiv spaning bara.
Spekulerar jag och funderar.
Sedan så satsade USA inte så mycket på sin militär fram till andra världskriget (med undantag för spansk-amerikanska inbördeskriget och första världskriget) helt enkelt för att man ville inte slösa bort pengarna (och höja skatterna) då man förde en isoleringspolitik, den s.k. Monroedoktrinen 1823 som innebar att man skulle inte bry sig om omvärldens konflikter. Därför blev armén lidande, då man inte ansåg sig vara hotade från något håll (vilket senare visade sig vara uppenbarligen fel). Jämför man USAs militära styrkor med tyskarnas 1939, så hade USA bara 300 stridsvagnar mot tyskarnas tusentals.
Det skulle kunna förklara varför man fortfarande hade gammeldags utrustning och inte hade så stora truppstyrkor under 1800-talet.
/Erik, alias Ereyk
Det skulle kunna förklara varför man fortfarande hade gammeldags utrustning och inte hade så stora truppstyrkor under 1800-talet.
/Erik, alias Ereyk
Det faktum att del hela mest handlade om små expeditioner tror jag handlar mycket om att man för det mesta inte hade en medveten erövringspolitik där det gick ut på att underlägga sig så mkt territorium som möjligt.
Både USA:s och Storbrittaniens expansion på den här tiden drevs ofta av privatpersoner som flyttade till nya områden för att få bättre liv/tjäna mer pengar. Det som sedan gjorde att det blev stridigheter var uppfattningen att ett angrepp på statens medborgare eller dessas egendom utgjorde i direkt utmaning mot staten själv(oberoende av om det var medborgarnas eget fel) som måste besvaras.
Både USA:s och Storbrittaniens expansion på den här tiden drevs ofta av privatpersoner som flyttade till nya områden för att få bättre liv/tjäna mer pengar. Det som sedan gjorde att det blev stridigheter var uppfattningen att ett angrepp på statens medborgare eller dessas egendom utgjorde i direkt utmaning mot staten själv(oberoende av om det var medborgarnas eget fel) som måste besvaras.