Dybböl 1864-2014

[PeterE]

Hej,

vill tipsa om den här hemsidan som har skapats med anledning av 150-års jubileét av slaget vid Dybböl. Den stora dagen är den 18 april då 150-års dagen uppmärksammas vid själva Dybböl, bl.a. ska drottning Margrethe tala.

http://www.dybboel2014.dk/

Mvh,
Peter

[Ördög]

Häromdagen kom jag att tänka på om Skalmans forum alls har uppmärksammat 150-årsminnet av dansktyska kriget, Danevirke, Dybböl, Als och Helgoland. Kæmpefedt, det finns en tråd i ämnet - om än ganska kort ...

SR sänder ett program om Dybböls fall i morgon (skärtorsdag).
1864 – Danmarks ödesstund
http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/36 ... gramid=407

Ytterligare en webbplats om olika evenemang.
http://1864dage.dk/

Både på danska och tyska finns en uppsjö med information kring kriget och 150-årsminnet. Världens historia hade häromåret en artikelserie på temat.

Tema: 1864
http://varldenshistoria.se/europa/tema-1864

[Kapten_Gars]

Kommer ju en påkostad dramaserie på dansk tv i höst också, man får väl hoppas att SVT har vett nog att köpa in den men jag tvivlar...
http://youtu.be/hL9nX3UTAeg

[Ördög]

1864 blir dyraste danska tv-serien
http://www.sydsvenskan.se/kultur--nojen ... tv-serien/

Den åtta avsnitt långa "1864" handlar om det blodigaste slaget i Danmarks historia när den preussiska hären massakrerade tusentals unga danska soldater vid Dybbøl. Från att ha varit en av Nordeuropas stormakter reducerades Danmark i ett enda slag till den lilla nation man är än i dag.

Men manusförfattaren och regissören Ole Bornedal ser inte "1864" i första hand som en krigsserie utan som en serie om "den danska folksjälen, på gott och ont".
-----
Serien spelades in under 100 dagar och förutom gräddan av den danska skådespelareliten användes också 6 000 statister.

Det är den dyraste tv-produktionen någonsin i Danmark med en budget på 173 miljoner danska kronor.

[PeterE]

Danska historiker har redan rejält sågat seriens framställning av det historiska förloppet:

http://www.b.dk/kultur/massiv-historike ... -storserie

[Claus]

http://sverigesradio.se/sida/artikel.as ... el=5989846

Första avsnittet finns att ladda hem. Spännande och vackert, om än inte helt historiskt korrekt.

[Claus]

Kritiken mot danmarks dyraste tv-serie någonsin har varit tvåfaldig. Först för att man har en paralellhandling i nutid. Den stör mig inte speciellt mycket, även om den kanske är onödig. Den andra kritiken är att danskarna framställs som nationalistiska idioter, vilket jag i och för sig tror att de var. Med det sagt har de i anfallet mot Dybböl gjort en av de mest realistiska krigsscenerna sedan Private Ryan. Plågsamt realistiskt. Trots alla dramatiseringar av det samtida amerikanska inbördeskriget har ingen kommit i närheten av det här.

[Stellan Bojerud]

Lite OT: Preussarnas bakladdade tändlåsgevär m/1841 typ Dreyse fällde utslaget vid Dybböl. Ännu 1864 hade danskarna inte förstått att deras mynningsladdade musköter var hopplöst föråldrade. Danska regeringen beställde nederlaget vid Dybböl genom att inte förse armén med moderna vapen.

[Claus]

Om jag minns rätt var det väl också de bakladdade gevären som avgjorde Königgrätz två år senare. Jag förstår inte att danskarna inte hade kartescher för att stoppa stormningen?

[Stellan Bojerud]

Om jag minns rätt var det väl också de bakladdade gevären som avgjorde Königgrätz två år senare. Jag förstår inte att danskarna inte hade kartescher för att stoppa stormningen?

Ja, österrikarna var ju med i Danmark och såg 1864 mynningsladdarnas underlägsenhet men hade tydligen inte tänkt färdigt två år senare. Dybböl-ställningen var väl närmast av provisorisk art. Vet ej om kanonerna hade kartescher.

Danskarna lider av en slags sverigesyndrom. Man firar sina nederlag, men glömmer segrarna. Samtidigt som nederlaget vid Dybböl vann ju danskarna till sjöss över Tysk-österrikiska flottan vid Helgoland. Det hade varit billigare att göra en film om det. Fregatten JYLLAND är ju bevarad. Färre statister.

Notera att storfilmen "Borta med vinden" inte innehåller en enda stridsscen

[TomTop]

Lite OT: Preussarnas bakladdade tändlåsgevär m/1841 typ Dreyse fällde utslaget vid Dybböl. Ännu 1864 hade danskarna inte förstått att deras mynningsladdade musköter var hopplöst föråldrade. Danska regeringen beställde nederlaget vid Dybböl genom att inte förse armén med moderna vapen.

Har hört att dessa preussiska gevär och Danskarnas nederlag fick fart på Svenska vapenkommissionen

[Varulv]

Lite OT: Preussarnas bakladdade tändlåsgevär m/1841 typ Dreyse fällde utslaget vid Dybböl. Ännu 1864 hade danskarna inte förstått att deras mynningsladdade musköter var hopplöst föråldrade. Danska regeringen beställde nederlaget vid Dybböl genom att inte förse armén med moderna vapen.

Dette er aktuelt ikke helt riktig. Det var brukt som en ganske god unnskyldning for det militære nederlaget ved Dybbøl, men egentlige hadde tændsnålsgeværet liten virkning på kampene mellom de preussiske og de danske soldatene som sloss i en skyttergravskrig med dårlig sikte, mye dekning og uordnede omstendigheter der formell formasjonsstrid var umulig. Istedenfor var det først og fremst innenfor artilleriet de danske forsvarerne fant seg seriøst utklasset, da preusserne hadde både riflede forladningskyts og riflede bakladningskyts. Aktuelt var det danske militæret ikke dårligere utrustet enn hele Europa med unntak av Preussen med unntak av et område: festningsartilleriet. Det som var det alvorligste manglet i den danske hæren var innenfor organisasjon og kompetanse, hvor man hadde lidd meget av besparingspolitikken fram til 1864.

Det var først i en trefning det preussiske tændsnålsgeværet kom til sin rette og ble oppdaget av observatørene; Lundby-trefningen nord på Jylland den 3. juli 1864. En dansk kompani rykket fram i formasjonsstrid med påsatt bajonett på åpen lend mot en preussisk kompani som istedenfor valgt å stille seg opp i en tynn skytterlinje. I løpet av tiden stormangrepet gikk, rakk man å avfyre sine geværene tre ganger på kort tid og tilintetgjorte det danske kompaniet. Tre fjerdedeler strøket med, mot bare tre sårede preusserne. Denne massakren skulle gjentar seg i den neste krigen i 1866 mot de østerrikske soldatene som hadde dårligere taktikk enn de danske. Lundby ble en viktig presedens i militærhistorien, for det var første gang det nye bakladegeværet beviste sin verdi som et infanterivåpen i formell strid.

Ved Dybbøl var det derimot et spørsmål om festningsartilleri, og der hadde endog feltkanoner større rekkevidde og effekt enn de gamle og større festningskanonene.

[Jens Yde]

Lundby 3. juli 1864 ble en viktig presedens i militærhistorien, for det var første gang det nye bakladegeværet beviste sin verdi som et infanterivåpen i formell strid. Ved Dybbøl var det derimot et spørsmål om festningsartilleri, og der hadde endog feltkanoner større rekkevidde og effekt enn de gamle og større festningskanonene.

Det lyder troværdigt. I Danmark har de fleste - inkl. mig selv - støttet sig til skoleforklaringen om, at det var bagladegeværer, der gjorde udslaget - mens det i virkeligheden var bagladekanoner.

Angående filmen "1864", så har den et overnaturligt og urealistisk præg - som mange børnefilm - og nogen spørger, om filmen mon ikke ender med, at preusserne bliver jaget på flugt af et ildsprudende uhyre, så Danmark vinder.

[Varulv]

Lundby 3. juli 1864 ble en viktig presedens i militærhistorien, for det var første gang det nye bakladegeværet beviste sin verdi som et infanterivåpen i formell strid. Ved Dybbøl var det derimot et spørsmål om festningsartilleri, og der hadde endog feltkanoner større rekkevidde og effekt enn de gamle og større festningskanonene.

Det lyder troværdigt. I Danmark har de fleste - inkl. mig selv - støttet sig til skoleforklaringen om, at det var bagladegeværer, der gjorde udslaget - mens det i virkeligheden var bagladekanoner.

Angående filmen "1864", så har den et overnaturligt og urealistisk præg - som mange børnefilm - og nogen spørger, om filmen mon ikke ender med, at preusserne bliver jaget på flugt af et ildsprudende uhyre, så Danmark vinder.

Dybbølslaget var en duell mellom artilleristyrker i forveien av det kaotiske oppgjøret, og der hadde danskene dårlig dekning for sitt artilleri som var av "system 1834" med utdaterte kulekanoner som kun kan avfyre massive kuler og granatkanoner som kun avfyre granater, mens preusserne derimot hadde fått kombinerte funksjon for sitt nyere beleiringsartilleriet, dvs. at en kanon kan avfyre begge ammunisjon. Det viste seg raskt at sværkalibrerte granater avfyrt fra 24-punds (15cm) og 12-punds (12cm) hadde en effektiv virkning på befestningene, dette var en erfaring som skulle bli kritisk viktig under de fransk-tyske storslagene i 1870 da fransk infanteri hadde bedre infanterivåpen. Da preusserne gikk i storm den 18. april, hadde artilleriet i forveien banet veien for dem så de danske forsterkningene som skulle tette igjen, ikke rakk å gjenvinne initiativet idet man kom for sent til annet enn å gjøre forbitre motstand.

Resultatet var et dansk nederlag på 50 % av alle involverte menn, ut av 11,000 hadde 4,804 mann gått tapt - av disse 808 døde og 215 savnede. De fremste stormavdelingene hadde meget stor tap, men angriperne mistet bare 3 % av alle 37,000 mann - 1,201 mann, av disse 263 døde. Under kampene var man på kloss hold og under kaotiske tilstander der begge parter ikke gjorde annet enn å komme i håndgemeng med hverandre, bajonett, kolber og tilfeldige skudd var viktigere. Horder av menn var meiet ned under angrep og motangrep uten muligheter om å gjøre sterk skade på hverandre. Da var det svært lite bakladegeværet kunne oppnå under slike omstendigheter.