Patriarkal socialkonservatism kring 1900

[LasseMaja]

Christian Lundeberg var partiledare för första kammarens konservativa parti. Han var också brukspatron på Forsbacka bruk. I slutet av 1800-talet genomförde en lång rad investeringar i bruket stålframställning men Lundeberg investerade inte bara i maskiner utan även i arbetarnas väl och ve. Bruket byggdes med arbetarbostäder längs en bruksgata tillsammans med andra gemensamma nyttobyggnader och små odlingstäppor. Man såg bruket som en egen självförsörjande storfamilj under den välvillige patriarken. Arbetarna vid bruket försågs med en rad sociala förmåner, såsom läkarvård, barnmorska, medicin och sjukpenning. Bruket hade en sparbank där arbetarna fick ränta på sina pengar, sjukkassa och begravningskassa. Brukspatronen genomförde sociala förmåner för sina arbetare långt innan dessa genomfördes i övriga samhället. I gengäld krävdes att dessa skulle acceptera den rådande sociala hierarkien och vara trofasta mot sin välvillige patron.

[gnikam4]

Och frågan som ska diskuteras är alltså - vad?

Sådant här var inte direkt ovanligt på 1800-talet och därikring. Av skäl som mycket väl kan ha varit både humanitära och till skydd för egna intressen månade många kapitalister om sina anställda även utanför fabrikens väggar. När arbetarrörelsen växte sig stark tog dock konfliktperspektivet efterhand helt över och synen på företaget som en "familj" stämplades som förljugen.

(När löntagare idag klagar över att arbetsgivarna inte bryr sig om dem så bör man betänka att det åtminstone delvis beror på att arbetarrörelsen aktivt eftersträvat positionen som arbetarklassens enda beskyddare.)

[LasseMaja]

Och frågan som ska diskuteras är alltså - vad?

Ja, det som står i rubriken. Hur industrialister och godsägare försökte sig på små samhällsbyggen, egentligen små utopiska idealsamhällen. En industrialism som var mycket långt ifrån slavande och utsugning i brittisk textilindustri eller kolgruvor (gängse bilden av den tidiga industrikapitalismen). Vi har dessutom en hel del av dessa små bruk bevarande och det är en riktig kulturskatt för den historiskt intresserade. Många dugliga industriidkare ville något mer än bara få avkastning på sitt kapital när man byggde upp sina familjeföretag.

[gnikam4]

Det är inget ointressant ämne, men det är som sagt väldigt stort. Bara här i Sverige fanns väl en hel del "patriarkala" brukssamhällen, från vilka mycket ännu är bevarat?

I min närhet hittar vi till exempel Husqvarna under Wilhelm Tham.

http://sv.wikipedia.org/wiki/Husqvarna

http://sv.wikipedia.org/wiki/Wilhelm_Th ... striman%29

[Leo V]

Christian Lundeberg hade väl sina ideologiska rötter inom en tysk Bismarckianism? Att rädda det privata kapitalet genom att rycka undan mattan för kritik mot sociala orättvisor. Lundeberg var väl en av initiativtagarna till Allmänna valmansförbundet. Syftet var att motarbeta den sönderslitande socialismen.

I Göterborgstrakten vet jag att åtskilliga brukssamhällen upprättades: Gibsönernas Jonsered. Ett arkitektoniskt monument över ideologin, faktiskt. Åk dit o se.

[a81]

Tror inte att det är unikt svenskt, utan snarare tysk-skandinaviskt. Den råare anglosaxiska kapitalismen slog här igenom först i slutet av 1900-talet. Dock finns fortfarande massor av arbetsplatser i Sverige som kännetecknas av bruksanda, där medarbetarna har någorlunda trygga och bra jobb, men där det samtidigt finns en stor social skillnad mellan olika yrkesgrupper. Jag arbetar exempelvis på en arbetsplats där lunchrestaurangen fortfarande har en arbetardel och en tjänstemannadel. Det står givetvis ingenstans att det är så, men alla arbetare sätter sig i ena halvan av lokalen, tjänstemännen i den andra. Samtidigt är löneskillnaden mellan arbetare och tjänstemän ganska marginell.

[LasseMaja]

Att rädda det privata kapitalet genom att rycka undan mattan för kritik mot sociala orättvisor.

Jag tror det var mer än så. Den tidens brukspatroner såg sig inte som "kapitalister" utan som samhällsbyggare. Man levde och verkade i sina livsverk och hade ingen förståelse för det snabba tempo i näringslivet som kännetecknas av det lättrörliga kapitalet som vill hitta maximal vinst för stunden. De bruksorter man uppförde innehöll mycket mer än vad som var nödvändigt för att driva en fabrik med vinst. Man månade om sina lojala arbetare, på samma sätt som en far över sina barn.