Samhällsklasser sekelskiftet 1900
Samhällsklasser sekelskiftet 1900
Jag har tänkt lite på hur man skulle kunna "rangordna" olika personer under sekelskiftet 1800/1900, vem som hade starkast position i samhället.
Om man sätter en adelsman, en industriägare, och en präst mot varandra, vem skulle ni då säga har mest respektive minst makt?
Om man sätter en adelsman, en industriägare, och en präst mot varandra, vem skulle ni då säga har mest respektive minst makt?
Re: Samhällsklasser sekelskiftet 1900
Det beror väl lite på vad man menar, det varierade givetvis inom grupperna. En lågadlig tjänsteman var inte lika mäktig som en greve med stort gods, en vanlig församlingspräst hade inte samma inflytande som en biskop, en ägare till en mindre hantverksindustri var inte lika mäktig som Wallenbergs-familjen, etc.
Re: Samhällsklasser sekelskiftet 1800/1900
Antar att det är sekelskiftet 1900 som avses? Kan precisera rubriken ifall du vill.Goofy skrev:sekelskiftet 1800/1900
Re: Samhällsklasser sekelskiftet 1900
Ja, så måste det ju ha varit. Jag tänkte lite på om man kan väga in hur mycket makt adeln respektive kyrkan hade förlorat vid denna tid om man jämför med hur det var på medeltiden, innan reformationen av kyrkan osv. Och om man kan säga att en industriägare kunde "gå om" en präst eller adelsman i samhällsrankningen. Har inte så bra koll på det nämligen.a81 skrev:Det beror väl lite på vad man menar, det varierade givetvis inom grupperna. En lågadlig tjänsteman var inte lika mäktig som en greve med stort gods, en vanlig församlingspräst hade inte samma inflytande som en biskop, en ägare till en mindre hantverksindustri var inte lika mäktig som Wallenbergs-familjen, etc.
Precis. När 1800-talet blev 1900-talet.Hexmaster skrev:Antar att det är sekelskiftet 1900 som avses? Kan precisera rubriken ifall du vill.Goofy skrev:sekelskiftet 1800/1900
Re: Samhällsklasser sekelskiftet 1900
Någon som har någon tanke om detta?Goofy skrev: Jag tänkte lite på om man kan väga in hur mycket makt adeln respektive kyrkan hade förlorat vid denna tid om man jämför med hur det var på medeltiden, innan reformationen av kyrkan osv. Och om man kan säga att en industriägare kunde "gå om" en präst eller adelsman i samhällsrankningen. Har inte så bra koll på det nämligen.
Re: Samhällsklasser sekelskiftet 1900
Adeln förlorade en hel del makt när deras privilegier avskaffades. 1809 års konstitution tog bort en hel del.
Kyrkan förlorade en hel del makt när konventikelplakatet avskaffades 1858.
Kyrkan förlorade en hel del makt när konventikelplakatet avskaffades 1858.
Re: Samhällsklasser sekelskiftet 1900
Man kan säga att det var en brytningstid, mellan industrisamhället och jordbrukarsamhället. Den gamla hierarkin (ståndssamhället) med adel, präster, borgare och bönder höll på att ersättas av ny hierarki med arbetare och industriägare osv. Att rangordna mellan dessa är svårt, eftersom det till viss del är olika spelplaner. Ur adelns synpunkt blir industriägaren aldrig "fint" folk eftersom han är obildad och "arbetar", detta trots att man ofta fick än bättre ekonomiskt än den försvinnande adeln hade.
Re: Samhällsklasser sekelskiftet 1900
Den stora genombrottet var ju 1866, när fyrkammar-riksdagen slutgiltigt avskaffades, och adelns (och prästerskapets) sista formella privilegier de facto försvann. Men processen har pågått ett tag.LasseMaja skrev:Man kan säga att det var en brytningstid, mellan industrisamhället och jordbrukarsamhället. Den gamla hierarkin (ståndssamhället) med adel, präster, borgare och bönder höll på att ersättas av ny hierarki med arbetare och industriägare osv. Att rangordna mellan dessa är svårt, eftersom det till viss del är olika spelplaner. Ur adelns synpunkt blir industriägaren aldrig "fint" folk eftersom han är obildad och "arbetar", detta trots att man ofta fick än bättre ekonomiskt än den försvinnande adeln hade.
Man kan se att de tidigare adelsägda godsen övergår nu allt oftare i icke adliga händer. Ofta faktiska jordbruksintresserade.
På tal om att arbeta ja. Det var status att arbeta, att ha ett yrke. En greve kanske kunde komma undan med att tituleras just en greve, och leva av sina gods. Men en lägre adelsman undvek att vara enbart "gentleman". Det är ingen tillfällighet att det finns en massa bilder på äldre civilklädda herrar som föreställer "löjtnant Silfversolpe de Krusentsjerna". I början på 1800-talet var det mycket vanligt att de startade sin livskarriär inom militären. Senare bytte de oftast karriär, och använde militärtjänsten som en merit.
Men en del skaffade sig ingen direkt civil karriär. Andra tog en sinekur, t.ex. bränneri-kontrollant.
Att kallas för löjtnant (eller bränneri-kontrollant) var alltså mycket bättre någon fullständig syssloslös - i England skulle denne sysslolösning kallas för gentleman och där var det det finaste av allt. Men alltså inte här.
Jag menar, inte var han löjtnant mera än möjligen reserv. Han har visserligen uppnått graden löjtnant, men lämnat militärlivet kort efter det. Den välmeriterade löjtnanten som lämnade militärlivet fick ju kaptens avsked, så vår löjtnant har inte överansträngd sig... Men hellre medge att man var en så där militär, än inte ha nån yrkestitel alls.
Liten extra. Vad är en godsägare, är väl enkelt. Någon som lever av sitt eller sina gods. För det mesta adlig ja. Denne
drev sitt gods med ha inspektor och rättare. Eller rent av arrenderade han ut godset. Behöll själva herrgården, men jorden sköttes av arrendator.
Det intressanta är benämningen lantbrukare. Idag är det en fin omskrivning för en småbonde. På 1800-talet var det en adlig godsägare som personligen drev sitt gods, dvs utan hjälp av inspektor.
Det är lätt att inse det, när de alltid avporträtteras ledigt och behagfullt sittandes i välskräddade kostymer. Inte hade vanliga bönder såna kläder, inte ens självägande välmående hammansägare!
Antalet dylika lantbrukare ökade genom 1800-talet, minskade något sen, men jag misstänker att gruppen som sådan fanns kvar. Många av dagens storbönder ÄR ju med denna bakgrund, även om de sällan lyser att de har adlig titel, och även i övrigt uppför sig som folk. Tar bort alla von och de tex.
Re: Samhällsklasser sekelskiftet 1900
Som jag ser saken så skulle man ungefär år 1900 göra följande indelning. "Nerifrån och upp".
1. Fattiga (Kanske 15%)
Fattiga pensionärer, Arbetslösa, Långtidssjuka och andra som inte hade arbeten eller enbart hade tillfällighetsjobb. Folk som levde "ur hand i mun".
2. Arbetare (En stor majoritet på kanske 60%)
De som jobbade inom industrin eller lantbruket. De som jobbade inom transport, service, byggnads och så vidare. Det vill säga arbetare som hade lön för sitt arbete. (En mängd med lantarbetare gick på "stat" men även det var en form av lön.)
3. Lägre medelklass (Gissningsvis 20%)
Lägre tjänstemän inom olika yrken. Bokhållare, skollärare, präster i lägre ställningar, lägre chefer inom järnväg och spårväg och så vidare. Men också små egenföretagare som självägande bönder, hantverkare, butiksägare och så vidare.
4. Högre medelklass (Möjligen 5%)
Officerare, Präster i högre ställningar, Gymnasielärare, Universitetsanställda, Tjänstemän i chefsställningar, lägre adel.
5. Överklassen (En liten grupp på kanske någon enstaka procent)
De som antingen var rika eller hade hög rang. Det vill säga ägare av större företag, högre chefer, de högsta officerarna och prästerna, adel av hög rang och liknande.
När den allmänna rösträtten infördes innebar detta också automatiskt att Socialdemokratiska Partiet som talade för grupperna 1 och 2 men senare också för grupp 3 blev vinnare av de allmänna valen under lång tid framöver.
1. Fattiga (Kanske 15%)
Fattiga pensionärer, Arbetslösa, Långtidssjuka och andra som inte hade arbeten eller enbart hade tillfällighetsjobb. Folk som levde "ur hand i mun".
2. Arbetare (En stor majoritet på kanske 60%)
De som jobbade inom industrin eller lantbruket. De som jobbade inom transport, service, byggnads och så vidare. Det vill säga arbetare som hade lön för sitt arbete. (En mängd med lantarbetare gick på "stat" men även det var en form av lön.)
3. Lägre medelklass (Gissningsvis 20%)
Lägre tjänstemän inom olika yrken. Bokhållare, skollärare, präster i lägre ställningar, lägre chefer inom järnväg och spårväg och så vidare. Men också små egenföretagare som självägande bönder, hantverkare, butiksägare och så vidare.
4. Högre medelklass (Möjligen 5%)
Officerare, Präster i högre ställningar, Gymnasielärare, Universitetsanställda, Tjänstemän i chefsställningar, lägre adel.
5. Överklassen (En liten grupp på kanske någon enstaka procent)
De som antingen var rika eller hade hög rang. Det vill säga ägare av större företag, högre chefer, de högsta officerarna och prästerna, adel av hög rang och liknande.
När den allmänna rösträtten infördes innebar detta också automatiskt att Socialdemokratiska Partiet som talade för grupperna 1 och 2 men senare också för grupp 3 blev vinnare av de allmänna valen under lång tid framöver.
-
- Medlem
- Inlägg: 1249
- Blev medlem: 29 november 2008, 11:43
Re: Samhällsklasser sekelskiftet 1900
I slutet av förrförra och början av förra seklet användes understundom titeln "possessionat" av företrädesvis icke adliga ägare av bättre jordagods. Vet ngn möjligen ytterligare ngt om denna titulatur? Används den fortfarande? Begagnades den vid direkt tilltal?