Man kan hitta guldkorn överallt, t.o.m hos min arbetsgivares HR-sidor…..
http://intra.sahlgrenska.se/sv/SU/Aktue ... ka-museet/
Skottskada i hufvudet
Re: Skottskada i hufvudet
Något fel är inte riktigt med länken.
MVH
Hans
MVH
Hans
-
frejs väpnare
- Medlem
- Inlägg: 653
- Blev medlem: 10 november 2008, 04:39
Re: Skottskada i hufvudet
Vid min koll fungerar det. Det är möjligt att man måste ha access till SU:s intranät för att kunna komma åt den.
Så jag gör en utskrift….
Ett fall af skottskada i hufvudet - åter aktuellt på Medicinhistoriska muséet
En förlupen 6,5 mm kula från ett Mausergevär träffade av misstag den 22-årige volontären Gustaf Blomqvist rakt i huvudet. Det var den 17 augusti 1911. Utan tillgång till avancerad sjukvård, lyckades man operera bort kulan ur huvudet och Gustaf överlevde.
Thomas Skoglund, överläkare och docent i neurokirurgi berättade historien om Gustaf Blomqvist och kulan i huvudet på Medicinhistoriska museet igår den 3 november, 100 år sedan föredraget ”Ett fall af skottskada i hufvudet” hölls första gången.
På Medicinhistoria muséet i Göteborg finns en ovärderlig historieskatt om hur läkekonsten har utvecklats över tid. Här finns både beskrivningar, berättelser och instrument och andra hjälpmedel från 1700-talet och framåt.
Thomas Skoglund, överläkare och docent i neurokirurgi vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset.
Museichef Lisa Mouwitz fann en skrift, ”Ett fall af skottskada i hufvudet” som var en beskrivning av ett föredrag som hölls exakt för 100 år sedan av de båda läkarna Sven Johansson och Harald Fröderström. De redogjorde för fallet om hur det gick till när volontären nr 27 Blomqvist av misstag under en övning blev skjuten i huvudet och hur man lyckades operera bort kulan.
- Jag tycket det var en intressant historia och eftersom det var 100 år sedan föredraget hölls första gången, tänkte jag att vi borde göra om det, berättar Lisa Mouwitz. Frågan gick till docenten och neurokirurgen på Sahlgrenska Universitetssjukhuset Thomas Skoglund som gärna ställde upp och berättade.
Nr 27 Blomqvist blev alltså skjuten i huvudet i augusti 1911. Han tjänstgjorde som markör då en förlupen kula avlossad från 260 meters håll träffade honom Han hamnade på Sabbatsbergs sjukhus och ungefär en timme efter olyckan började man operera.
Thomas Skoglund berättade att ingångshålet var vid ”vänstra tinningens trakt” strax ovanför örat, stort som en tioöring, det vill säga cirka 4 cm. Kulan hade sedan gått ut på vänstra sidan av bakhuvudet. Skallbenet mellan de båda hålen var söndertrasat och bensplitter hade trängt in i hjärnpartiet. Det var Sven Johansson som opererade och han plockade bort splittret och rengjorde med jodoformgas i såret som var helt öppet och därför kunde självdräneras.
Efter någon vecka började Blomqvist kvickna till i anteckningarna berättas det om att han den 5 oktober fick sina egna kläder, vilket tydde på att han nu kunde vara uppe.
Men hur kunde han överleva? Den främsta orsaken är att han klarade sig från infektion i såret vilket hade varit förödande då det inte fanns tillgång till antibiotika på den tiden. Det var även tur i oturen att skallbenet var trasigt och hålet i skallen gjorde att den svullna hjärnan fick plats. Att såret var öppet och dränerade sig själv hjälpte också läkningsprocessen.
Att genomföra en sådan här operation var inte någon stor sensation ute i världen, men i Sverige rönte det stor uppmärksamhet, speciellt då utgången blev så lyckad. Tvärt emot vad man förväntade sig, kom Blomqvist också hyfsat till sans igen även om livet inte blev riktigt som förut. Harald Fröderström var psykiater och hade ansvaret för Blomqvists tillfrisknande. Även om han överlevde så drogs han med en rad problem, då vissa delar av hjärnan blev skadade. Han blev slapp i höger ansiktshalva, nedsatt känsel och delvis blind på höger synfält.
Han fick också en rad problem med språket och talet. Han hade svårt att förstå, svårt att skriva och läsa och problem med att ta instruktioner. Han drabbades även av hastiga trötthetssyndrom, vilket är vanligt vid sådana skador.
Det som är intressant är att det finns noggrann dokumentation över hela händelseförloppet, både medicinskt och hur efterbehandlingen gick till. Till exempel skrev Harald Fröderström:
”… skall B. otvifvelaktigt i en stillsam yrkesutöfning kunna uppnå en viss grad af samhällsduglighet; men säkert är, att han för all framtid förblir en invalid med kraf på den omtanke på statens sida, hvartill han bör vara lika berättigad som om han råkats af en landsfiendes i stället för en kamrats mauserkula.
Följaktligen bör det vara af stor vikt att B. snarast möjligt kommer i åtnjutande af en systematiserad pedagogisk terapi, att han ånyo placeras på skolbänken under vederbörlig hänsyn till att han är en defekt individ…”
Men hur det till slut gick för Blomqvist, vet vi ingenting om. Vi har fått reda på att han överlevde och kunde fungera någorlunda normalt, men det finns inga uppgifter om hur gammal han blev eller hans fortsatta öde.
Så jag gör en utskrift….
Ett fall af skottskada i hufvudet - åter aktuellt på Medicinhistoriska muséet
En förlupen 6,5 mm kula från ett Mausergevär träffade av misstag den 22-årige volontären Gustaf Blomqvist rakt i huvudet. Det var den 17 augusti 1911. Utan tillgång till avancerad sjukvård, lyckades man operera bort kulan ur huvudet och Gustaf överlevde.
Thomas Skoglund, överläkare och docent i neurokirurgi berättade historien om Gustaf Blomqvist och kulan i huvudet på Medicinhistoriska museet igår den 3 november, 100 år sedan föredraget ”Ett fall af skottskada i hufvudet” hölls första gången.
På Medicinhistoria muséet i Göteborg finns en ovärderlig historieskatt om hur läkekonsten har utvecklats över tid. Här finns både beskrivningar, berättelser och instrument och andra hjälpmedel från 1700-talet och framåt.
Thomas Skoglund, överläkare och docent i neurokirurgi vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset.
Museichef Lisa Mouwitz fann en skrift, ”Ett fall af skottskada i hufvudet” som var en beskrivning av ett föredrag som hölls exakt för 100 år sedan av de båda läkarna Sven Johansson och Harald Fröderström. De redogjorde för fallet om hur det gick till när volontären nr 27 Blomqvist av misstag under en övning blev skjuten i huvudet och hur man lyckades operera bort kulan.
- Jag tycket det var en intressant historia och eftersom det var 100 år sedan föredraget hölls första gången, tänkte jag att vi borde göra om det, berättar Lisa Mouwitz. Frågan gick till docenten och neurokirurgen på Sahlgrenska Universitetssjukhuset Thomas Skoglund som gärna ställde upp och berättade.
Nr 27 Blomqvist blev alltså skjuten i huvudet i augusti 1911. Han tjänstgjorde som markör då en förlupen kula avlossad från 260 meters håll träffade honom Han hamnade på Sabbatsbergs sjukhus och ungefär en timme efter olyckan började man operera.
Thomas Skoglund berättade att ingångshålet var vid ”vänstra tinningens trakt” strax ovanför örat, stort som en tioöring, det vill säga cirka 4 cm. Kulan hade sedan gått ut på vänstra sidan av bakhuvudet. Skallbenet mellan de båda hålen var söndertrasat och bensplitter hade trängt in i hjärnpartiet. Det var Sven Johansson som opererade och han plockade bort splittret och rengjorde med jodoformgas i såret som var helt öppet och därför kunde självdräneras.
Efter någon vecka började Blomqvist kvickna till i anteckningarna berättas det om att han den 5 oktober fick sina egna kläder, vilket tydde på att han nu kunde vara uppe.
Men hur kunde han överleva? Den främsta orsaken är att han klarade sig från infektion i såret vilket hade varit förödande då det inte fanns tillgång till antibiotika på den tiden. Det var även tur i oturen att skallbenet var trasigt och hålet i skallen gjorde att den svullna hjärnan fick plats. Att såret var öppet och dränerade sig själv hjälpte också läkningsprocessen.
Att genomföra en sådan här operation var inte någon stor sensation ute i världen, men i Sverige rönte det stor uppmärksamhet, speciellt då utgången blev så lyckad. Tvärt emot vad man förväntade sig, kom Blomqvist också hyfsat till sans igen även om livet inte blev riktigt som förut. Harald Fröderström var psykiater och hade ansvaret för Blomqvists tillfrisknande. Även om han överlevde så drogs han med en rad problem, då vissa delar av hjärnan blev skadade. Han blev slapp i höger ansiktshalva, nedsatt känsel och delvis blind på höger synfält.
Han fick också en rad problem med språket och talet. Han hade svårt att förstå, svårt att skriva och läsa och problem med att ta instruktioner. Han drabbades även av hastiga trötthetssyndrom, vilket är vanligt vid sådana skador.
Det som är intressant är att det finns noggrann dokumentation över hela händelseförloppet, både medicinskt och hur efterbehandlingen gick till. Till exempel skrev Harald Fröderström:
”… skall B. otvifvelaktigt i en stillsam yrkesutöfning kunna uppnå en viss grad af samhällsduglighet; men säkert är, att han för all framtid förblir en invalid med kraf på den omtanke på statens sida, hvartill han bör vara lika berättigad som om han råkats af en landsfiendes i stället för en kamrats mauserkula.
Följaktligen bör det vara af stor vikt att B. snarast möjligt kommer i åtnjutande af en systematiserad pedagogisk terapi, att han ånyo placeras på skolbänken under vederbörlig hänsyn till att han är en defekt individ…”
Men hur det till slut gick för Blomqvist, vet vi ingenting om. Vi har fått reda på att han överlevde och kunde fungera någorlunda normalt, men det finns inga uppgifter om hur gammal han blev eller hans fortsatta öde.
Senast redigerad av 1 frejs väpnare, redigerad totalt 5 gånger.
-
Markus Holst
- C Skalman
- Inlägg: 16962
- Blev medlem: 4 september 2006, 15:28
- Ort: Västergötland
- Kontakt:
Re: Skottskada i hufvudet
Men inte ens 1911 var väl en tioöring 4cm? Misstager de sig kanske för en femöring?