Rallarnas avkommor

[Fredrik Andersson]

Jag hittade en gammal lokalhistorisk skrift för några månader sedan som var skriven omkring 1890. I den talade författaren om "de sorgliga spår rallarna lämnade efter sig" när järnvägen drogs fram på 1860-talet. Med dessa spår avsåg han de oäkta barn som föddes i bygden efter att rälsen var lagd och rallarna dragit vidare.

En fråga: är det någon som vet om det finns någon forskning som påvisar sambandet mellan denna "våg" av oäkta barn som föddes på 1860-talet och den stora emigrationsvåg som ägde rum under senare delen av 1800-talet? Min teori är nämligen att många av dessa oäktingars största chans att få ett drägligt liv var att starta med tom palett i USA där man inte dömdes efter sitt förflutna på samma sätt som hemikring. Om den teorin stämmer borde man kunna se det på klientelet som utvandrade men det är inget jag har ork eller kunskap att ta reda på själv.

[Göstring]

Det finns ju forskning om utvandrarnas sociala förhållanden, men jag tänkte jag kunde göra en egen liten undersökning, men har inte lyckats få något svar på din fråga om rallarnas oäkta avkomma.

Jag gick igenom alla som emigrerat från en socken där det byggdes järnväg på 1860-talet, nämligen Fristad, under perioden 1880-1900 och följde upp dem för att se vilken social ställning deras föräldrar hade när de föddes. Av dem jag kontrollerat var två av oäkta börd. Om fadern var rallare har jag inte någon uppfattning om.

För att hitta rallarnas barn bland utvandrarna borde man nog leta reda på just oäkta barn till rallare och följa dem framåt i tiden. En uppgift som är allt annat än lätt, då det inte längre var olagligt att få barn utom äktenskapet efter 1864 och det överhuvudtaget är svårt att få reda på oäkta barns fäder. Dessa svårigheter gör ju också att man kan undra hur mycket författaren till den bok du nämner hade på fötterna.

Fristad Em 1.jpg

Fristad Em.jpg

Källan för vilka som utvandrade är SCB:s Summariska folkmängdsredogörelser för Älvsborgs län för åren från och med 1880, till och med 1900.
Källan till faderns sociala ställning är födelseböcker för Fristads församling.

[Markus Holst]

Så intressanta yrkeskategorier och andra distinktioner. Vet du skillnaden på "inhyses" och "torpare inhyses"? Även är jag nyfiken på skillnaden mellan dräng och tjänstedräng.

Kanske är detta lite OT för en tråd om rallares barn, dock.

[Stefan Lundgren]

I BiSOS (Bidrag till Sveriges officella statistik) så kan man finna antalet födda i varje socken i delen "Befolkning" och dessutom också få reda på antalet utomäktenskapliga barn. Man kan jämföra med en socken som llgger längs med en järnväg med en som inte gör det. Men jag tror att det inte har någon stor betydelse eftersom en socken som inte har en järnväg kan har en hög andel utomäktenskapliga barn.

http://www.scb.se/Pages/List____257387.aspx

Stefan

[Stefan Lundgren]

Här följer en liten tablå över uppländska socknars demografiska data under 1870-talet när det uppländska smalspårsnätet anlades.

Ej järnväg!!!

Folkmängd 1870, 1880, Antalet födda, antalet oäkta, oäkta på antalet födda(%), födelsetal(promille) o utomäktenskapliga födda(promille)*

*Egentligen skall man räkna på folkmängden från varje år, men jag fuskar lite och tar medelfolkmängden från 1870 och 1880 istället

Skepptuna; 913, 909, 288, 38, 13,2, 316 o 42

Med järnväg:

Rö; 701, 775, 239, 11, 4,6, 324, 15

Trots att jag fuskräknade lite grann och bara räknade ut medelfolkmängden från två kända invånarantal, allt för att få fram siffror. Skepptuna som inte hade någon järnväg hade fler födlsar utanför äktenskapet än Rö som var en av socknarna(stationerna) som låg längs med Stockholms-Roslagens järnväg som anlades under 1870-talet. Nu tog jag bara jämförelse mellan två socknar, för att få ännu klarare bild så borde flera socknar komma med i beräkningen samt räkna ut medelfolkmängden för varje år under 1870-talet. Rö hade mindre antal utomäktenskapliga födda än Skepptuna, lite högre fertiltet och en mindre andel utomäktenskapliga födda på folkmängden. Skepptuna hade inte bara dubbelt så mycket utomäktenskapliga än Rö även nästan två gånger mer utomäktenskapliga födda än Rö. Tittar man på befolkningsförändringen så var det folkminskning i Skepptuna medan det var folkökning i Rö.

Så rallarna hade nog inte större betydelse för Rö:s fertilitet under detta årtionde. Såvitt vad jag känner till så brukade familjerna gömma undan sina tonårsflickor om det fanns rallare i samma socknen.

Stefan

[Gavrilo Princip]

Här följer en liten tablå över uppländska socknars demografiska data under 1870-talet när det uppländska smalspårsnätet anlades.

Ej järnväg!!!

Folkmängd 1870, 1880, Antalet födda, antalet oäkta, oäkta på antalet födda(%), födelsetal(promille) o utomäktenskapliga födda(promille)*

*Egentligen skall man räkna på folkmängden från varje år, men jag fuskar lite och tar medelfolkmängden från 1870 och 1880 istället

Skepptuna; 913, 909, 288, 38, 13,2, 316 o 42

Med järnväg:

Rö; 701, 775, 239, 11, 4,6, 324, 15

Trots att jag fuskräknade lite grann och bara räknade ut medelfolkmängden från två kända invånarantal, allt för att få fram siffror. Skepptuna som inte hade någon järnväg hade fler födlsar utanför äktenskapet än Rö som var en av socknarna(stationerna) som låg längs med Stockholms-Roslagens järnväg som anlades under 1870-talet. Nu tog jag bara jämförelse mellan två socknar, för att få ännu klarare bild så borde flera socknar komma med i beräkningen samt räkna ut medelfolkmängden för varje år under 1870-talet. Rö hade mindre antal utomäktenskapliga födda än Skepptuna, lite högre fertiltet och en mindre andel utomäktenskapliga födda på folkmängden. Skepptuna hade inte bara dubbelt så mycket utomäktenskapliga än Rö även nästan två gånger mer utomäktenskapliga födda än Rö. Tittar man på befolkningsförändringen så var det folkminskning i Skepptuna medan det var folkökning i Rö.

Så rallarna hade nog inte större betydelse för Rö:s fertilitet under detta årtionde. Såvitt vad jag känner till så brukade familjerna gömma undan sina tonårsflickor om det fanns rallare i samma socknen.

Stefan

Jag är inte alls insatt i detta, men inte desto mindre är det ett mycket intressant ämne. Nu undrar jag varför du skriver "Ej järnväg!!!"? Ska det tolkas som att smalspåriga järnvägar, t.ex. Roslagsbanan, inte räknas som järnvägar? Är det bara bredspår som gör det?

[Stefan Lundgren]

Ej järnväg: Menar jag de socknar som aldrig haft en järnväg någon gång.

Stefan