Nog påminner de aktuella revolterna i arabvärlden om 1848 !?

[spett]

På samma vis den här gången som 1848 spred sig den här tanken om folkligt uppror som en gräsbrand.

Tänk på 1848. Den 5 Jan slutar de goda borgarna i Milano att röka.
Månaden efter faller monarkin i Frankrike. Inom loppet av veckor efter det är det gatustrider i Wien, Prag, Dresden, Berlin och tillochmed Stockholm. Folkligt uppror på fler ställen än vad jag vet och orkar skriva ned.
I april invaderar Preussen Danmark samtidigt som det utbryter ett polskt uppror i Posen.
År 1849 invaderas Ungern av Ryssland, Frankrike belägrar och tar Rom, Österrike belägrar och tar Venedig.
År 1850 har eldarna slocknat utom på ett ställe: Schleswig-Holstein.

[LasseMaja]

Det har du rätt i, det tycker jag är en bra liknelse. Jag kan tänka mig ett Europa vid den tiden hade en demografisk befolkningsstuktur som vi idag finner i arabvärlden Vi hade också samma sorts politiska problem som gjorde människor frustrerade.

[sonderling]

Vecko tidningen TIME hade iallafall en artikel för ett tag sedan där de dragit samma paralleler och radade upp liknelserna efter varandra.

Har tyvärr inte kvar tidningen men ja jag tänkte jag kunde nämna det.

Sonderling

[a81]

Tror också att jämförelsen är ganska rättvisande. Demografiskt bör det ha sett rätt lika ut i Västeuropa vid den tiden: Ung snabbt växande befolkning, svårt för yngre att etablera sig i samhället, etc.

Utan att vara så insatt får man också intrycket att spektrumet av regimer var rätt lika i Västeuropa då som i Arabvärlden nu, från auktoritära stater med trots allt rätt stora inslag av demokrati till rena diktaturer.

Dessutom kan man kanske också se vissa paralleller mellan islamismen och väckelserörelsen Västeuropa och Nordamerika under 1800-talet, även om det också finns stora olikheter.

[Amund]

Även ca 1830 var det revolter lite varstans, Grekland, Belgien, Polen, Paris, och inte minst i Bologna. Många syftade till självständighet men inte alla, kanske många tror att självständigheten är en genväg till högre standard? Hur som helst tror jag att dessa revolutioner runt 1830 hänger samman med upproren 1848, och därigenom skall medtas i analysen. Jag har inte hört några självständighetssträvanden i de nu aktuella konflikterna, men det utesluter ju inte att det kan bli resultatet i t.ex Libyen eller Yemen? Däremot tror jag att nationalismen har minskat i betydelse sedan 1800-talet, det viktigaste för befolkningen idag är trots allt den personliga levnadsstandarden, vilket kanske inte framstod lika tydligt (hos de intellektuella) för snart 200 år sedan.

[Giancarlo]

Däremot tror jag att nationalismen har minskat i betydelse sedan 1800-talet, det viktigaste för befolkningen idag är trots allt den personliga levnadsstandarden, vilket kanske inte framstod lika tydligt (hos de intellektuella) för snart 200 år sedan.

Ja nationalismen har nog slagit till arabvärlden innan.

Arabnationalismen var som störst vid första världskriget. Det var en etnisk och sekulär nationalism som syftade på att förena araberna trots kulturella och språkliga skillnader, och resa sig mot turkarna och senare kanske kolonialmakterna. Arabnationalismen hängde kvar länge under efterkrigstiden, och resulterade mest i inspiration för de auktoritära socialist-inspirerade staterna, kupper och frihetsrörelser (Syrien, Libyen, Egypten, Algeriet, Irak etc) och en del misslyckade statsbildningar där dessa stater försökte slå ihop sig.

Numera är det nog någon slags nationalstatsnationalism som fått utrymme under protesterna= dvs mycket vevande med det egna landets flagga. I Libyen har flaggan från innan Gadhäfi, Senussi-dynastins libyska flagga fått symbolisera landet - en markering för att försöka bryta den libyska identiteten ifrån senaste 40 årens Gadhäfi-dominans.

[frejs väpnare]

Dessutom kan man kanske också se vissa paralleller mellan islamismen och väckelserörelsen Västeuropa och Nordamerika under 1800-talet, även om det också finns stora olikheter.

Där finns nog en poäng, även om vissa Islamyttringar (Al-Quaida etc) mer motsvarar äldre religiösa strömningar, pietismen och Herrnhutismen.

Däremot kan man se en rak jämförelse i teknikutveckling. Tack vare tidningar, riktade till allmänheten och en förbättrad distributionsapparat (diligenser, ångbåtar, kanaler och tåg) fick 1800-talets revolter genomslagskraft på många håll samtidigt. Jag tänker naturligtvis på Internet som den moderna parallellen.

Det finns forskare som menar att det ligger en liknande teknikutveckling (dvs boktryckarkonsten) bakom protestantismens relativt snabba genomslag under tidigt 1500-tal.

[Der Löwe]

Angående teknik för att distribuera revolution så läste jag att Solidaritet i Polen på tidigt 80tal använde de relativt nya med kontorskopieringsaparater och faxar för att kringå de kontrollerade informationsflödena.

[Örjan]

En viktig skillnad mellan Europa 1848 och Arabvärlden idag är att i Europa var alla länder med några undantag rättsstater. Även de auktoritärt styrda länderna hade ett rättsväsende som inte tillät staten att behandla sina medborgare hur som helst. I Arabvärlden råder ju i land efter land undantagslagar som gör att de kan fängsla personer utan att ange skäl och hålla dem i förvar under obegränsad tid. Och om det inte räcker beordrar de militären att beskjuta demonstranter och avrättar soldater som inte lyder order.

Hur pass omfattande var egentligen det militära våldet mot obeväpnade demonstranter i Europa 1848? Jag vet att Bägge Siciliernas kung Ferdinand var brutal och kan betraktas som den tidens motsvarighet till Khadaffi. Han fick öknamnet "kung Bomba" för att han bombarderade upproriska städer. Men i resten av Europa var väl våldet av mer polisiär natur. De krig som uppstod i revolutionens kölvatten hade ju karaktären av mellanstatliga konflikter där reguljära arméer stred mot varandra (främst Ungern & Slesvig-Holstein).

[lampros]

@Örjan: Det var rätt hårda gatustrider i Berlin 1848, värre än de i Paris (som också var hårda).

[Örjan]

Ja, "polisiärt våld" var nog inte rätt formulering. Att soldater med dödligt våld försvarade regeringsbyggnader och liknande på flera håll under revolutionen förekom helt klart. Men det jag egentligen syftade på var det vi ser i Arabvärlden idag. Nämligen att regeringarna skickar in militär för att driva bort demonstranter från torgen och skjuter urskillningslöst mot obeväpnade i syfte att skrämma dem till underkastelse. Det är det som för mig verkar vara en skillnad mellan 1848 och idag.