Abraham Lincolns politiska gärning har stavats inbördeskriget med stort i. Någon som kan komma med något exempel på hur han (och det unga republikanska partiet) ställde sig i ekonomiska och sociala frågor?
Mvh Pajfarmor
Lincolns politik
Re: Lincolns politik
Republikanerna föddes ur resterna av Whig-partiet, som splittrades på slaverifrågan under 1850-talet. Republikanernas främsta ledare, inkl. Lincoln, kom från Whig-partiet och tog i stort sett med sig den tidigare synen på politiken.
Modernisering och protektionism
Ekonomiskt stod Rep. därför för ett program som byggde på modernisering av ekonomin, via statliga interventioner. Interventionerna skulle bestå i dels lån till mekanisering, utbyggnad av järnvägar och kanaler, dels ökade skatter och tullmurar (dvs. en protektionistisk linje) både för att finansiera politiken och som rent skydd mot den inhemska industrin.
En sådan politik krävde mer aktiv finanspolitik än den dåvarande statsfinansiella strukturen kunde klara av. USA hade vid den tiden inte någon centralbank. Den s.k. second Bank of the United States hade bildats 1817, med ett tidsbegränsat tillstånd för 20 år. Demokraterna röstade ned en förlängning, så den avvecklades 1836.
Debatter om behov av ökad ekonomisk styrning, centralbank, skatteuppbörd och tullar med mera hade varit pågående ända sedan revolutionen. (Demokraterna var av hävd emot en centralbank, tillbaka till Jeffersons ord "banker är farligare än yrkesarméer"...) Den tog fart i början av 1800-talet, därför att det dåvarande bankväsendet var svagt. Särskilt efter kriget 1812-1815 mot britterna då man såg ett stort behov av bl.a. en starkare flotta, krävde starkare finansväsende på nationell nivå. (Därav "second Bank"...)
Republikanerna anslöt till detta och tog upp kravet på ökad modernisering och "internal improvments", dvs. statliga investeringar i t.ex. järnvägar och framför allt kanaler.
Free soil party
1856 var det första presidentvalet då en kandidat ställde upp för Republikanerna. Det var dåvarande sentorn för California, John C. Frémont (senare kontroversiell general i inbördeskriget). Hans slogan var "Free soli, Free men, Frémont". Det visar en av Rep. andra rötter - i det kortlivade "Free soil party", som framför allt ville få igenom det som kallades för "a homestead act", dvs. rätten att göra anspråk på ett landområde (outnyttjad federal mark) för privat räkning, till ringa eller ingen kostnad.
Ibland kompletterades Frémonts slogan också av ledet "Free silver", vilket var ett annat ekonomiskt krav. I avsaknaden av centralbank, reglerade kongressen valutans värde, genom att fastställa myntvikt och metallhalt (i guld) för dollarmynt (dollar specie). Övriga mynt (och sedlar, så småningom) sattes utifrån detta, av privata banker.
"Free silver" var en slogan för att övergå till en annan myntfot (i silver) som medgav ökad inflation. Vilket ansågs lämpligare för en ekonomi som skulle vara mer lånebaserad. Den befrämjade en ökad lånegrad hos entreprenörer, vilket medgav större riskvilja. Det motsatte sig dock de agrara sydstaterna, där jordbrukets större långsiktighet och kapitalbehov bara såg risker med ökad inflation.
Utbildning
Den sociala agendan var skral. Det sociala arbete som bedrevs, hade rent lokalt karaktär. Det gällde arbete mot fylleri, för att ta hand om äldre eller arbetsoföra och inrättandet av barnhem. Någon debatt om att stötta detta med någon form av nationellt program fanns helt enkelt inte.
Det enda mer sociala som fanns, var frågor om utbildning. Även denna bedrevs lokalt, men här fanns åtminstone idéer om hur man på federal nivå skulle kunna stötta delstater och counties, bl.a. genom inrättande av fler lärarhögskolor och yrkeshögskolor (ffa. för jordbrukets räkning) genom donationer av federal mark. (Den ledande förkämpen för detta under 1850-talet kom f.ö. från Illinois.)
Lincolns politik
Lincolns politik byggde på mycket av detta. Han kom att genomföra flera av dessa programpunkter. Bland annat "homestead act" 1860, vilket ökade invandringen - och det inflödet av personer jämte en hastigt ökad mekanisering (delvis via statliga lånegarantier) gjorde att jordbruket lyckades behålla eller tom. öka sin avkastning under hela inbördeskriget trots rekryteringen till de stora arméerna! (Man kan jämföra med sydstaterna, där avkastningen föll katastrofalt och befolkningen i flera delstater levde nära svältgränsen ända till flera år efter kriget.)
Vidare genomförde han den stora Land grant college act 1862, som gjorde att ffa. efter kriget många nya colleges kunde startas eller byggas ut.
En hel del av Lincolns andra åtgärder, som införandet av en centralstyrd pappersvaluta under kontroll av vad som iaf. skulle kunna ses som en "centralbankstyrelse utan bank", avvecklades dock under åren efter kriget.
Modernisering och protektionism
Ekonomiskt stod Rep. därför för ett program som byggde på modernisering av ekonomin, via statliga interventioner. Interventionerna skulle bestå i dels lån till mekanisering, utbyggnad av järnvägar och kanaler, dels ökade skatter och tullmurar (dvs. en protektionistisk linje) både för att finansiera politiken och som rent skydd mot den inhemska industrin.
En sådan politik krävde mer aktiv finanspolitik än den dåvarande statsfinansiella strukturen kunde klara av. USA hade vid den tiden inte någon centralbank. Den s.k. second Bank of the United States hade bildats 1817, med ett tidsbegränsat tillstånd för 20 år. Demokraterna röstade ned en förlängning, så den avvecklades 1836.
Debatter om behov av ökad ekonomisk styrning, centralbank, skatteuppbörd och tullar med mera hade varit pågående ända sedan revolutionen. (Demokraterna var av hävd emot en centralbank, tillbaka till Jeffersons ord "banker är farligare än yrkesarméer"...) Den tog fart i början av 1800-talet, därför att det dåvarande bankväsendet var svagt. Särskilt efter kriget 1812-1815 mot britterna då man såg ett stort behov av bl.a. en starkare flotta, krävde starkare finansväsende på nationell nivå. (Därav "second Bank"...)
Republikanerna anslöt till detta och tog upp kravet på ökad modernisering och "internal improvments", dvs. statliga investeringar i t.ex. järnvägar och framför allt kanaler.
Free soil party
1856 var det första presidentvalet då en kandidat ställde upp för Republikanerna. Det var dåvarande sentorn för California, John C. Frémont (senare kontroversiell general i inbördeskriget). Hans slogan var "Free soli, Free men, Frémont". Det visar en av Rep. andra rötter - i det kortlivade "Free soil party", som framför allt ville få igenom det som kallades för "a homestead act", dvs. rätten att göra anspråk på ett landområde (outnyttjad federal mark) för privat räkning, till ringa eller ingen kostnad.
Ibland kompletterades Frémonts slogan också av ledet "Free silver", vilket var ett annat ekonomiskt krav. I avsaknaden av centralbank, reglerade kongressen valutans värde, genom att fastställa myntvikt och metallhalt (i guld) för dollarmynt (dollar specie). Övriga mynt (och sedlar, så småningom) sattes utifrån detta, av privata banker.
"Free silver" var en slogan för att övergå till en annan myntfot (i silver) som medgav ökad inflation. Vilket ansågs lämpligare för en ekonomi som skulle vara mer lånebaserad. Den befrämjade en ökad lånegrad hos entreprenörer, vilket medgav större riskvilja. Det motsatte sig dock de agrara sydstaterna, där jordbrukets större långsiktighet och kapitalbehov bara såg risker med ökad inflation.
Utbildning
Den sociala agendan var skral. Det sociala arbete som bedrevs, hade rent lokalt karaktär. Det gällde arbete mot fylleri, för att ta hand om äldre eller arbetsoföra och inrättandet av barnhem. Någon debatt om att stötta detta med någon form av nationellt program fanns helt enkelt inte.
Det enda mer sociala som fanns, var frågor om utbildning. Även denna bedrevs lokalt, men här fanns åtminstone idéer om hur man på federal nivå skulle kunna stötta delstater och counties, bl.a. genom inrättande av fler lärarhögskolor och yrkeshögskolor (ffa. för jordbrukets räkning) genom donationer av federal mark. (Den ledande förkämpen för detta under 1850-talet kom f.ö. från Illinois.)
Lincolns politik
Lincolns politik byggde på mycket av detta. Han kom att genomföra flera av dessa programpunkter. Bland annat "homestead act" 1860, vilket ökade invandringen - och det inflödet av personer jämte en hastigt ökad mekanisering (delvis via statliga lånegarantier) gjorde att jordbruket lyckades behålla eller tom. öka sin avkastning under hela inbördeskriget trots rekryteringen till de stora arméerna! (Man kan jämföra med sydstaterna, där avkastningen föll katastrofalt och befolkningen i flera delstater levde nära svältgränsen ända till flera år efter kriget.)
Vidare genomförde han den stora Land grant college act 1862, som gjorde att ffa. efter kriget många nya colleges kunde startas eller byggas ut.
En hel del av Lincolns andra åtgärder, som införandet av en centralstyrd pappersvaluta under kontroll av vad som iaf. skulle kunna ses som en "centralbankstyrelse utan bank", avvecklades dock under åren efter kriget.
- Fredrik Andersson
- Medlem
- Inlägg: 1411
- Blev medlem: 22 december 2005, 23:51
- Ort: Södermanland
Re: Lincolns politik
Kan inte låta bli att fundera på hur denne president blivit ihågkommen om inbördeskriget INTE utbrutit alternativt att södern vunnit sin eftersträvade frihet. Lincolns spår i historien är ju kopplade till kriget och hans emancipation (som för övrigt snarare var en politisk än humanitär åtgärd...) som gav slavarna deras frihet.
Regimus Neque Hostis
"Vi bestämmer - inte fienden" (Södermanlands regemente 1627-2005)
En kamrats livsfilosofi:
"Jag latar mig inte. Jag avvaktar kraftfullt!"
"Vi bestämmer - inte fienden" (Södermanlands regemente 1627-2005)
En kamrats livsfilosofi:
"Jag latar mig inte. Jag avvaktar kraftfullt!"
Re: Lincolns politik
Två inlägg delades av till en egen tråd: Sverige utan politiken som startade med hattar och mössor?
/Marcus
/Marcus
- Fredrik Andersson
- Medlem
- Inlägg: 1411
- Blev medlem: 22 december 2005, 23:51
- Ort: Södermanland
Re: Lincolns politik
Jösses så Fb-skadad man är! Letade efter "gilla-knappen" till Marcus inlägg...
Regimus Neque Hostis
"Vi bestämmer - inte fienden" (Södermanlands regemente 1627-2005)
En kamrats livsfilosofi:
"Jag latar mig inte. Jag avvaktar kraftfullt!"
"Vi bestämmer - inte fienden" (Södermanlands regemente 1627-2005)
En kamrats livsfilosofi:
"Jag latar mig inte. Jag avvaktar kraftfullt!"
Re: Lincolns politik
En onekligen intressant fråga... kaos, som en annan politiker sa, är en stegeFredrik Andersson skrev: ↑1 mars 2013, 02:56Kan inte låta bli att fundera på hur denne president blivit ihågkommen om inbördeskriget INTE utbrutit alternativt att södern vunnit sin eftersträvade frihet. Lincolns spår i historien är ju kopplade till kriget och hans emancipation (som för övrigt snarare var en politisk än humanitär åtgärd...) som gav slavarna deras frihet.