Ideologiernas påverkan på samhället

[eboola]

Hur påverkades det europeiska samhället av ideologierna som växte fram efter den franska revolutionen?

Jag antar att det ledde förstås till stora förändringar för folket på flera sätt

Styrelsesätt, mänskliga, rätteigheter, friheter

Jag håller på med ett skolarbete och har fått släpp totalt behöver lite ideer

tack på förhand

[johannakohler]

Även jag behöver hjälp med detta!

[bobby_milk]

Ideologierna fanns där före och inte efter revolutionen.
Många samhällen runtom i Europa reagerar negativt och blir alltmer konservativa då både adelns och kungafamiljernas ställning hotas.

[Jonas Gunnarsson]

Ett sätt att se på det hela är att som ovan nämnts konstatera att de flesta ideologier redan fanns. Vad som skedde var att franska revolutionen så att säga satte saken på sin spets, eller snarare fallbila...

[LasseMaja]

Efter revolutionen blev en av ideologierna, liberalismen, en kraft för proggresiv samhällsförändring. Motkraften kom i form av den konservativa ideologin. Innan 1789 hade liberala idéer mycket liten kraft, men inverkade dock i händelserna i Storbrittannien och USA (frihetskrig/revolution). Tack vare den franska revolutionen, och dess medföljande krig, kom de liberala (och nationella) idéerna att spridas över Europa.

[hasse lindquist]

Ideologier kan misstänkas vara biprodukter till det historiska skeendet. Inte utlösande orsaker.

[Markus Holst]

Franska revolutionen hade väl liberaliserande effekter långt utanför Frankrike. Många monarker reformerade sina stater i strävan efter att gå ett bättre öde til mötes än deras franska kolleger gjorde. På det viset kan vi se en parallell med den pågåene "arabiska våren" där en del monarker har förändrat sitt rike i hopp om att inte drabbas av samma öde som kadaffi.

[a81]

Franska revolutionen hade väl liberaliserande effekter långt utanför Frankrike. Många monarker reformerade sina stater i strävan efter att gå ett bättre öde til mötes än deras franska kolleger gjorde. På det viset kan vi se en parallell med den pågåene "arabiska våren" där en del monarker har förändrat sitt rike i hopp om att inte drabbas av samma öde som kadaffi.

Jo, men man kan ju också se det som att liberalismen utlöste franska revolutionen.

Sedan vet jag inte om arabiska våren är en så jämförbar parallell, där är det snarare konservativa krafter som mobiliserats mot autoritära och korrupta men med mellanösternmått relativt liberala, moderna och/eller västvänliga regimer. Visst har också liberaler protesterat (t ex studenter) men de har vanligtvis svagt stöd bland "vanligt folk" i Mellanöstern.

[Markus Holst]

Likheten var att ideologierna påverkar monarkierna. Att det finns skillnader i ideoligierna håller jag med om.

[Psilander]

Franska revolutionen hade väl liberaliserande effekter långt utanför Frankrike. Många monarker reformerade sina stater i strävan efter att gå ett bättre öde til mötes än deras franska kolleger gjorde. På det viset kan vi se en parallell med den pågåene "arabiska våren" där en del monarker har förändrat sitt rike i hopp om att inte drabbas av samma öde som kadaffi.

Sverige är ett ganska tydligt exempel på detta, Gustav III försökte styra upp den ganska korrupta och i viss mån illojala adelsståndet. Men Sverige hade en ganska unik ställning eftersom förhållandet mellan kungen och bondeståndet balanserade adelsmakten till skillnad från tex Frankrike.

[von Adler]

Det har väl skett mer eller mindre cykliskt genom den svenska historien? När kungamakten försvagas blir adelns makt större. Det sker under Kalmarunionens tid och reverseras under Gustav I. Det sker igen (delvis) under Karl IX och Gustav II Adolf (vars utrikespolitiska äventyr tvingade dem att låta adeln sköta Sverige, mer eller mindre) och framförallt under Kristina I. Det stoppas upp under Karl X Gustav och reverseras igen under Karl XI och Karl XII. Sedan ökar adelns makt enormt igen, vilket bland annat leder till Stora Daldansen 1743 och att adeln bjuder in ryska soldater, 9 000 man, att garnisionera bl. a. Stockholm för att skydda dem från bondeuppror. Sedan reverseras det igen med Gustav III:s statskupp, men mynnar ut i både Anjalakonspirationen och sedan mordet på Gustav III och sedan til slut i 1809 års avsättande av Gustav IV Adolf. Man väljer en fransk härförare för att få en krigarkung som sköter utrikespolitik och få fria händer internt, men har räknat fel, Karl XIV Johan håller i makten tills samhällsförändringarna har börjat göra den gamla adeln mindre mäktig (till förmån för den urbana medelklassen och den nya överklassen - fabrikörer, ingenjörer, grosshandlare, järnvägsingenjörer, skogsägare, sågverkspatroner och så vidare).

[LasseMaja]

Ideologier kan misstänkas vara biprodukter till det historiska skeendet. Inte utlösande orsaker.

Nja, håller inte riktig med om det. (kanske för att jag läst idéhistoria? )

Av den franska revolutionen torde det inte ha blivit mycket om det inte vore för de liberala idéer som ville ha en samhällsförändring. Samma sak med amerikanska frihetkriget/revolutionen, man skaffade sig inte en självständig monarki utan ett helt nytt samhälle byggt på de ideologier man trodde på. Hade inte idéerna funnits hade dessa explosiva tidevarv kanske bara resulterat i upplopp och dyligt!

[cats]

Ideologier kan misstänkas vara biprodukter till det historiska skeendet. Inte utlösande orsaker.

Nja, håller inte riktig med om det. (kanske för att jag läst idéhistoria? )

Av den franska revolutionen torde det inte ha blivit mycket om det inte vore för de liberala idéer som ville ha en samhällsförändring. Samma sak med amerikanska frihetkriget/revolutionen, man skaffade sig inte en självständig monarki utan ett helt nytt samhälle byggt på de ideologier man trodde på. Hade inte idéerna funnits hade dessa explosiva tidevarv kanske bara resulterat i upplopp och dyligt!

Jag kan inte heller hålla med.

Jag tycker nog att man måste förutsätta att varje sorts sociologisk handling föregås av en tanke eller idé. När tanken är formulerad, på ett sådant sätt att den kan godtas av flera, då den blir en ideologi och börjar ha inflytande på historien.

Till exempel kan man, utan att få allt för många stenar kastade på sig, hävda att upplysningstidens filosofi (även om de inte var en utan många) utmynnade i den franska revolutionen, och att den ideologin som föddes före revolutionen fungerade som bränsle för de skeenden som ledde till att man störtade enväldet och införde demokrati.

Visserligen finns här också en viktig ekonomisk aspekt, men samtidigt krävdes det en god grund för att formulera vad revolutionen stod för. Annars hade det blivit ett litet bondeuppror bland många andra i historien.

En annan aspekt är sen att de händelser revolutionstidens ideologi ledde till utmynnade i något helt annat än vad de flesta filosofer och upplysningstidens tänkare hade kunnat föreställa sig, och vad deras tankar skulle leda till. Det är en av orsakerna till att året 1789 används som en brytningspunkt mellan tidig- och modern historisk period, eftersom det som föddes var delvis något helt nytt, också i jämförelse med vad encyklopedisterna hade tänkt sig, eller någon annan heller för den delen.

Sen kan man säkert diskutera i all oändlighet vilken filosof som betydde mest, och vilka inriktningar de hade. Men tanke föregår handlingen. Oberoende om tanken då är klok eller ej...

[Göstring]

Ideologier kan misstänkas vara biprodukter till det historiska skeendet. Inte utlösande orsaker.

Nja, håller inte riktig med om det. (kanske för att jag läst idéhistoria? )

Av den franska revolutionen torde det inte ha blivit mycket om det inte vore för de liberala idéer som ville ha en samhällsförändring. Samma sak med amerikanska frihetkriget/revolutionen, man skaffade sig inte en självständig monarki utan ett helt nytt samhälle byggt på de ideologier man trodde på. Hade inte idéerna funnits hade dessa explosiva tidevarv kanske bara resulterat i upplopp och dyligt!

Jag kan inte heller hålla med.

Jag tycker nog att man måste förutsätta att varje sorts sociologisk handling föregås av en tanke eller idé. När tanken är formulerad, på ett sådant sätt att den kan godtas av flera, då den blir en ideologi och börjar ha inflytande på historien.

Men jag håller med på mitt sätt.
Sverige eller Europa hade helt enkelt inte kunnat rymma 1850-talets befolkning med 1750-talets samhällssystem. Om man utgår från att det är idéerna som styr måste man nog lägga befolkningsökningen på filosofernas konto och till en liten del kan det nog stämma, men i huvudsak är ideologierna försök att rationalisera en förändrad verklighet, där väldigt många fler klämdes in på en begränsad yta.