Svenska Örlogsfartyg

[Rally]

Undrar om det finns någon bra bok som svenska örlogsfartyg mellan 1750 - 1850? Finns det mycket skrivet om denna del av svensk marinhistoria? Skulle vara väldigt fint med bilder.

Finns ritningar och målningar av sjösatta skepp sparade på en och samma plats någonstans?

[Psilander]

Sjöhistoriska museet har en rätt fin modellsamling utställd i fasta utställningen "klart skepp". Dessutom finns en del i Karlskrona Marinmuseum.I Modellkammaren i Pottis som nu tillhör de marina museerna fanns modeller av alla byggda fartyg i olika former. Modellerna finns utställda i urval på museerna i Sthlm och Pottis.

På bok sidan så finns det dels "Den Svenska Flottans historia" vilken kan vara rätt svår att få tag i. Dessutom finns serien "Svenska Sjöhjälstar" av bla Gunnar Unger.

Kom ihåg att flottan hade en riktig down period mellan 1814 och 1865. Det som finns skrivet är framförallt kring Chapman och rustningarna på 1780-talet och Gustav IIIs ryska krig samt lite om Ryska kriget 1808-09. I modern litteratur finns en rätt bra bok om skärgårdsflottan och om Chapman.

[Rally]

Det finns väldigt lite på nätet om svenska örlogsmän. I alla fall väldigt lite bilder.

tack för tipsen

[Psilander]

I bildväg finns nästan bara Hägg och Silléns målningar från förra sekelskiftet. Det finns lite af Chapman ritningar också.

Lite skärgårdsfartyg
Chapman fregatter


Utbrytningen vid Revals redd (då Hertig Karl gav Nelson manövern inför slaget vid Nilen

[Schwemppa]

Jägerskiölds bok om Svensksund innehåller en del bilder och information.

http://www.antikvariat.net/ENG3729.cgi

[Royal Navy]

Segelfartygens Tid av Claes Bernes, en bok från i år (2008) är rätt bra, där tas bland annat upp hur man sökte bekämpa Barbeskpiraterna i Medelhavet. Där Svenska Flottan samarbetade med US Navy.

Dessutom Psilander, nu vet jag inte vilket fartyg som åsyftas på Jacob Häggs målning, men jag vill minnas att det främsta linjeskeppet är Pukes HMS Dristigheten. Samma som gick först i utbrytningen från Viborg.

Där för övrigt följande samtal utspann sig i Amphions kajuta på natten före utbrytningen:

" Överstelöjtnanten Johan Puke blev utsedd leda utbrytningen. Klockan 3 blev han kallad till ordergivning på staben. Efter det att Gustav III hade fastställt utbrytningsriktningen vände han sig till Puke och sa: "Kära Puke ni är min flottas ledare, er fader vägrade ej att räcka huvudet för min far, spara ej ert liv och mod för mig jag glömmer det ej!" På detta svarade Puke: "Ja, Ers majestät, nog fan går jag ut, men hur det går med de andra det får vi se."

[Psilander]

Segelfartygens Tid av Claes Bernes, en bok från i år (2008) är rätt bra, där tas bland annat upp hur man sökte bekämpa Barbeskpiraterna i Medelhavet. Där Svenska Flottan samarbetade med US Navy.

Dessutom Psilander, nu vet jag inte vilket fartyg som åsyftas på Jacob Häggs målning, men jag vill minnas att det främsta linjeskeppet är Pukes HMS Dristigheten. Samma som gick först i utbrytningen från Viborg.

Där för övrigt följande samtal utspann sig i Amphions kajuta på natten före utbrytningen:

" Överstelöjtnanten Johan Puke blev utsedd leda utbrytningen. Klockan 3 blev han kallad till ordergivning på staben. Efter det att Gustav III hade fastställt utbrytningsriktningen vände han sig till Puke och sa: "Kära Puke ni är min flottas ledare, er fader vägrade ej att räcka huvudet för min far, spara ej ert liv och mod för mig jag glömmer det ej!" På detta svarade Puke: "Ja, Ers majestät, nog fan går jag ut, men hur det går med de andra det får vi se."

Puke ledde inbrytningen/utbrytningen på Revals redd också vill jag minnas. Där för övrigt Hertig Carl och Nordenskiöld försökte göra samma typ av dubblering av den ryska flottan som Nelson senare gjorde vid Aubokir. Tyvärr så gick nått svenskt linjeskepp på grund och det hela blev pannkaka så man kom undan med blotta förskräckelsen.

[Ben]

Svenskt skeppsbyggeri, en bok från 1963, kan möjligen också innehålla något. Men som redan har nämnts, under den här perioden har intresset främst fokuserats på Chapman och flottans upprustning under Gustav III:s tid samt sjöstriderna under kriget med Ryssland 1788-1790. De sista delarna av Arnold Munthes Svenska sjöhjältar behandlar särskilt krigshändelserna till sjöss mycket utförligt, men ritningar innehåller den inte.

Däremot kan nog nätutgåvan av Chapmans Architectura Navalis Mercatoria vara värd ett besök - http://www.sjohistoriska.se/sitecore/co ... valis.aspx

[Osprey]

En del om det finns i "Göteborgs Eskader och Örlogsstation 1523-1870", Historik utarbetad och utgiven av Försvarsstabens Krigshistoriska avdelning. Inköpt på Sjöfartsmuséet i Gbg någon gång på 80-talet har jag för mig, men går säkert rätt lätt att få tag på på antikvariat, iaf här i Gbg.

[peojon]

Hej! Angående namn på örlogsfartyg så har jag sett både med och utan bestämd form. Dvs Frihet-Friheten, Enighet-Enigheten. Vad är rätt? Och varför finns skillnaden?
Mvh
Per-Olof

[Psilander]

Hej! Angående namn på örlogsfartyg så har jag sett både med och utan bestämd form. Dvs Frihet-Friheten, Enighet-Enigheten. Vad är rätt? Och varför finns skillnaden?
Mvh
Per-Olof

På svenska heter de "Enigheten", "Dristigheten", "Manligheten" osv dvs bestämnd form efter de manliga dygderna.
I vissa översättningar till engelskan har ibland namnen "förengelskats" dvs givits engelsk bestämd form (THE) och den svenska ändelsen tagits bort tex "Drisigheten" - "The Dristighet" (och inte HSwMS Audacius). Ett sätt som bl a förekomer i "Naval wars of the baltic 1520-1860" från 1910. Har dock inte sett denna typ av översättning i modernare verk.

[CJvR]

Det har kommit en bok om GIII Ryska krig från SMB.

Fina illustrationer och intressant text, kanske lite tunt på rådata dock.


En fråga.

Hur var Chapmans serietillverkade linjeskepp och fregatter bestyckade?
Källorna jag har är frustrerande vaga!
En del hävdar 36 & 24 punds kanoner för Linjeskeppen och andra säger 24 & 18 pund istället.
Vissa säger att fregatterna bestyckades med 24 pundare medan andra hävdar att det var 18 pundare.

Det fanns tydligen en plan att skeppen skulle ombestyckas till grövre kanoner i krigstid, för att minska slitaget antagligen...

[koroshiya]

En fråga.

Hur var Chapmans serietillverkade linjeskepp och fregatter bestyckade?
Källorna jag har är frustrerande vaga!
En del hävdar 36 & 24 punds kanoner för Linjeskeppen och andra säger 24 & 18 pund istället.
Vissa säger att fregatterna bestyckades med 24 pundare medan andra hävdar att det var 18 pundare.

Det fanns tydligen en plan att skeppen skulle ombestyckas till grövre kanoner i krigstid, för att minska slitaget antagligen...

Jag tror att det var både och.

Hur det egentligen förhåller sig med det där har jag ingen aning om, men i P. O. Bäckströms bok "Svenska Flottans Historia" finns en lista över skepp vid krigsslutet 1790. Den kommer från en rulla i sjöförsvarsdepartementets bibliotek, troligen skriven av någon J. Sjöbohm 1787. Om jag skulle gissa har Bäckström gjort så att han strukit de skepp som sjönk under kriget

Hur som helst, listan upptar 4 skepp med 36-pundiga kanoner. Dessa säges vara av ny modell, och de skeppen är alla tämligen nybyggda. Det äldsta, Fäderneslandet, byggdes 1783. Chapman står även som byggmästare för flera av de äldre skeppen, som har äldre 24/18-pundiga.

De fregatter som är byggda av Chapman har alla utom en 40 kanoner. Det är 26 stycken 24-pundiga av ny modell och 14 stycken 6-pundiga av gammal modell.

Tre skepp i skärgårdsflottan har också 36-pundiga kanoner. De är av Hemmema-typen och är också ritade av Chapman.

Något jag lade märke till är att även några av de nyare skeppen bestyckades med kanoner av äldre modell. Min enkla gissning är att de väl kan ha haft ett lager med kanoner, och därför bestämde sig för att låta vissa nya skepp få en något äldre bestyckning.

Så långt denna lista. Vad man kan undra över är hur det förhåller sig med listan och verkligheten. Mängden kanoner kan nog visa sig vara olika från lista till lista, och kanske var det så att samma skepp kunde bestyckas på olika sätt från år till år? Vissa listor representerar kanske också mest en idealbild av skeppet. Jag är säker på att någon här på Skalman vet mer om sådant

[CJvR]

Tack.

Jo Fäderneslandet är en Chapman, 7 av dem överlevde kriget men Dygden förstördes 1793 av en magasinexplosion.
IIRC så skulle Dristigheten, Fäderneslandet, Gustav Adolf, Rättvisan och Ömheten ha 36'or. men bara de två första klarade sig igenom kriget, kanske ombestyckades klassen efterhand som de nya kanonerna blev tillgängliga vilket skulle förklara varför det står 4 skepp på listan.

Vilka var det som stod på listan?

[koroshiya]

Om jag kan få hjälp med hur man fixar tabbar kan jag skriva upp dem alla Jag kan skriva lite ändå. De fyra skeppen är, Fäderneslandet, Dristigheten, Manligheten och Tapperheten. Fäderneslandet har också ny modell på övre kanondäck med 28 stycken 24-pundiga kanoner. De andra tre har 28 stycken äldre 18-pundiga.

Bäckström skriver på sidan 235 så här.

"I början af året 1788 funnos i Karlskrona 26 linieskepp och 16 fregatter. De förra hade från 64 till 70 kanoner, och 10 bland dem voro, enligt Chapmans konstruktion, försedda med 36-pundiga kanoner..."

Han redogör inte för källan, men det kan ju vara samma lista som finns med i slutet av boken. I så fall bör det vara så att det under kriget har avgått åtminstone 6 skepp byggda eller ritade av Chapman. Om man antar att detta med 36-pundiga kanoner är kopplat till tämligen nya skepp verkar det som att matematiken inte riktigt stämmer. Det har helt enkelt avgått för få nya skepp för att det ska ha funnits 10 med 36-pundiga kanoner. Hur som helst är jag säker på att någon vet vilka andra skepp som hade dessa kanoner.

I vilket fall är det uppenbart att inte alla nya skepp fick samma bestyckning. I Sjöbohms lista har Dygden, Äran och Försigtigheten äldre 24-pundiga kanoner.