Sveriges befolkning kring 1900
-
Hans Rosenberg
- Medlem
- Inlägg: 152
- Blev medlem: 24 mars 2002, 20:43
- Ort: Stockholm
Sveriges befolkning kring 1900
Kan någon upplysa mig om hur stor Sveriges befolkning var kring 1900? Jag vill egentligen veta hur många de var 1912, men ett decennium åte endera hållet går också bra.
Håll till godo
År - Befolkning
1898 - 5 062 918
1899 - 5 097 402
1900 - 5 136 441
1901 - 5 175 228
1902 - 5 198 752
1903 - 5 221 291
1904 - 5 260 811
1905 - 5 294 885
1906 - 5 337 055
1907 - 5 377 713
1908 - 5 429 600
1909 - 5 476 441
1910 - 5 522 403
1911 - 5 561 799
1912 - 5 604 192
Källa: SCB
1898 - 5 062 918
1899 - 5 097 402
1900 - 5 136 441
1901 - 5 175 228
1902 - 5 198 752
1903 - 5 221 291
1904 - 5 260 811
1905 - 5 294 885
1906 - 5 337 055
1907 - 5 377 713
1908 - 5 429 600
1909 - 5 476 441
1910 - 5 522 403
1911 - 5 561 799
1912 - 5 604 192
Källa: SCB
-
Hans Rosenberg
- Medlem
- Inlägg: 152
- Blev medlem: 24 mars 2002, 20:43
- Ort: Stockholm
Ibland blir man imponerad...
Ett stort tack för det snabba och omfattande svaret! Det är sånt här som gör att jag läser skalman.nu dagligen!
M v h
Hans
M v h
Hans
varför
nu blir jag nyfiken, hans!
var för vill du veta befolkningen 1912 (inte mitt problem iofs, men jag e nyfiken)??
var för vill du veta befolkningen 1912 (inte mitt problem iofs, men jag e nyfiken)??
-
Hans Rosenberg
- Medlem
- Inlägg: 152
- Blev medlem: 24 mars 2002, 20:43
- Ort: Stockholm
Befolkning
Jag skriver en uppsats som bl a avhandlar försvarsstriden 1911-14, och i min redogörelse för Sven Hedins Ett Varningsord ville jag visa på vilken enorm upplaga den trycktes i - en miljon exemplar i en nation med 5 1/2 miljon invånare!
Uppsatsen är (skall förhoppningsvis bli) en c-uppsats i idéhistoria, och jag kommer titta på hur ett geopolitiskt synsätt genomsyrade debatten - inte bara på den konservativa sidan, som man kanske kan tro, utan även från vänster- och ryssvänligt håll.
Uppsatsen är (skall förhoppningsvis bli) en c-uppsats i idéhistoria, och jag kommer titta på hur ett geopolitiskt synsätt genomsyrade debatten - inte bara på den konservativa sidan, som man kanske kan tro, utan även från vänster- och ryssvänligt håll.
jaha
låter mycket intressant! lägg ut uppsatsen på nätet när den är klar, så får vi lite godsaker att läsa!!!!
Hans
Den gamla geopolitiska strömmningen i Sverige är föga känd. Den är helt klart värd att uppmärksamma. Jag kan inte göra annat än att önska dig lycka till i skrivarbetet.
Jag tror nog att du är bekant med Rudolf Kjellén. Han räknas som geopolitikens fader och är vår genom tiderna mest kände statsvetare. Trots detta så är han okänd bland de flesta. Jag uppskattar hans böcker och speciellt då hans sätt att beskriva stormakterna som organismer. Att beskriva USA som en stat i gryningen av sin storhetstid och Storbritannien som på sin middagshöjd är nästan poesi.
Jag hittade en kille som skrivit både c- och d-uppsats samt lite annat om Kjellén. Kanske kan det vara något.
http://home.swipnet.se/f-sandberg/kfil.htm
Den gamla geopolitiska strömmningen i Sverige är föga känd. Den är helt klart värd att uppmärksamma. Jag kan inte göra annat än att önska dig lycka till i skrivarbetet.
Jag tror nog att du är bekant med Rudolf Kjellén. Han räknas som geopolitikens fader och är vår genom tiderna mest kände statsvetare. Trots detta så är han okänd bland de flesta. Jag uppskattar hans böcker och speciellt då hans sätt att beskriva stormakterna som organismer. Att beskriva USA som en stat i gryningen av sin storhetstid och Storbritannien som på sin middagshöjd är nästan poesi.
Jag hittade en kille som skrivit både c- och d-uppsats samt lite annat om Kjellén. Kanske kan det vara något.
http://home.swipnet.se/f-sandberg/kfil.htm
-
Hans Rosenberg
- Medlem
- Inlägg: 152
- Blev medlem: 24 mars 2002, 20:43
- Ort: Stockholm
Geopolitik, Kjellén
Tack så mycket för tipset! Jag visste inte att någon hade skrivit något mera ingående om Kjellén förut (visserligen har jag inte letat särskilt noga bland c- och d-uppsatser), och jag ska definitivt läsa dessa.
Kjellén har en given plats i min uppsats, men ännu har jag inte bestämt hur mycket utrymme jag tänker ägna åt honom och hans idéer. I och med att jag kommer uppehålla mig vid försvarsstriden, så kommer det mesta av källmaterialet hämtas från denna, och även om Kjellén var inbalndad i den, så kommer jag främst använda Sven Hedins Ett varningsord. I den del som avhandlar geopolitiken kommer dock Kjellén användas, och framförallt Stormakterna, som även jag tycker är fascinerande.
Vad som irriterar mig är att jag inte lyckats hitta särskilt många bevis på kontakter mellan Hedin och Kjellén. Bägge var politiskt och geografiskt intresserade, båda var välkända högerprofiler i den politiska debatten, och de var jämnåriga. Ofta nämns de båda med bara någon sidas mellanrum i böcker om Sveriges utrikespolitiska hållning i början av seklet, men jag har trots detta aldrig sett någon koppling göras mellan dem. I Hedin-arkivet hittade jag ett antal brev mellan dem, men tyvärr innehöll de inte särskilt mycket intressant.
Det som annars överraskat mig mest är hur även motståndarna till högern i försvarsstriden rör sig inom en geopolitisk ram. T ex avfärdar en socialdemokratisk debattör i princip hela Hedins argumentation, utom Rysslands geopolitiskt dikterade behov av isfria hamnar. De som ändå avfärdar detta behov gör det fortfarande med geopolitiska argument, såsom att hamnarna på Kolahalvön av geografiska skäl är mer gynnsamma för Ryssland än eventuella hamnar i Narvik. Sålunda tycks geopolitiken snarare ha utgjort ramarna för debatten än ett vapen i högerns, militärens och tyskvännernas händer.
Det gläder mig att även andra är intresserade av geopolitik; det normala är annars att ingen vet vad jag pratar om när jag nämner begreppet. När (om) jag blir färdig, ska jag försöka komma på något bra sätt att lägga upp uppsatsen på nätet.
Kjellén har en given plats i min uppsats, men ännu har jag inte bestämt hur mycket utrymme jag tänker ägna åt honom och hans idéer. I och med att jag kommer uppehålla mig vid försvarsstriden, så kommer det mesta av källmaterialet hämtas från denna, och även om Kjellén var inbalndad i den, så kommer jag främst använda Sven Hedins Ett varningsord. I den del som avhandlar geopolitiken kommer dock Kjellén användas, och framförallt Stormakterna, som även jag tycker är fascinerande.
Vad som irriterar mig är att jag inte lyckats hitta särskilt många bevis på kontakter mellan Hedin och Kjellén. Bägge var politiskt och geografiskt intresserade, båda var välkända högerprofiler i den politiska debatten, och de var jämnåriga. Ofta nämns de båda med bara någon sidas mellanrum i böcker om Sveriges utrikespolitiska hållning i början av seklet, men jag har trots detta aldrig sett någon koppling göras mellan dem. I Hedin-arkivet hittade jag ett antal brev mellan dem, men tyvärr innehöll de inte särskilt mycket intressant.
Det som annars överraskat mig mest är hur även motståndarna till högern i försvarsstriden rör sig inom en geopolitisk ram. T ex avfärdar en socialdemokratisk debattör i princip hela Hedins argumentation, utom Rysslands geopolitiskt dikterade behov av isfria hamnar. De som ändå avfärdar detta behov gör det fortfarande med geopolitiska argument, såsom att hamnarna på Kolahalvön av geografiska skäl är mer gynnsamma för Ryssland än eventuella hamnar i Narvik. Sålunda tycks geopolitiken snarare ha utgjort ramarna för debatten än ett vapen i högerns, militärens och tyskvännernas händer.
Det gläder mig att även andra är intresserade av geopolitik; det normala är annars att ingen vet vad jag pratar om när jag nämner begreppet. När (om) jag blir färdig, ska jag försöka komma på något bra sätt att lägga upp uppsatsen på nätet.
Hans
Jag har aldrig tittat närmare på förhållandet mellan Sven Hedin och Rudolf Kjellén. Jag har dock alltid tagit för givet att de hade personlig kontakt. Nu när du nämner saken så tror jag att den bilden inte bygger på några hårda fakta utan på det faktum att de flera gånger hamnade på samma sida i en debatt. När det t.ex. skrivs om de som propagerade för ett svenskt deltagande i första världskriget på centralmakternas sida så brukar dessa båda herrar nämnas i samma mening t.o.m. Ett tydligt bevis på att man inte ska ta någonting för givet.
Angående din uppsats så låter temat med geopolitiken som ett gemensamt ramverk under försvarsstriden intressant. Geopolitik uppfattas i allmänhet som högerinriktad. Inte minst beroende på den roll som den kom att spela i Tyskland efter Kjelléns död. Kjellén själv hade viss dragning till socialdemokratin. Kanske inte rörelen i sin helhet men vissa delar av ideologin inkorporerade han i sin egen. Tror du att ditt fokus hamnar på ramverks-idén eller blir det något annat?
Jag har aldrig tittat närmare på förhållandet mellan Sven Hedin och Rudolf Kjellén. Jag har dock alltid tagit för givet att de hade personlig kontakt. Nu när du nämner saken så tror jag att den bilden inte bygger på några hårda fakta utan på det faktum att de flera gånger hamnade på samma sida i en debatt. När det t.ex. skrivs om de som propagerade för ett svenskt deltagande i första världskriget på centralmakternas sida så brukar dessa båda herrar nämnas i samma mening t.o.m. Ett tydligt bevis på att man inte ska ta någonting för givet.
Angående din uppsats så låter temat med geopolitiken som ett gemensamt ramverk under försvarsstriden intressant. Geopolitik uppfattas i allmänhet som högerinriktad. Inte minst beroende på den roll som den kom att spela i Tyskland efter Kjelléns död. Kjellén själv hade viss dragning till socialdemokratin. Kanske inte rörelen i sin helhet men vissa delar av ideologin inkorporerade han i sin egen. Tror du att ditt fokus hamnar på ramverks-idén eller blir det något annat?
-
Hans Rosenberg
- Medlem
- Inlägg: 152
- Blev medlem: 24 mars 2002, 20:43
- Ort: Stockholm
Geopolitiken
Haegg,
Relationen mellan Kjellén och socialdemokratin vet jag inte så mycket om (än - uppsatserna du tipsade om tycks ju bl a behandla detta), men det är en intressant fråga. Helt utan intresse är f ö inte heller att Kjellén tycks ha varit den förste att använda begreppet 'nationalsocialism':
Socialismen som parti inskränker denna idé [solidariteten] till arbetareklassen. Däraf dess samhällsvåda. Vidga ut idén öfver hela folket - tänk en nationalsocialism istället för klassocialism - och det samhällsvådliga blir en härlig samhällsstyrka.
(Rudolf Kjellén, Politiska essayer, 1914-15, del II, s 22)
Kjelléns nationalsocialism ligger ju naturligtvis långt ifrån den tyska, men med tanke på vilket genomslag Kjellén fick i Tyskland, och att hans lärljunge Haushofer stod nära Hess, skulle jag ändå vilja veta mer om Kjelléns politiska filosofi, och vilket genomslag den fick.
Själv tänker jag dock inte ägna mig åt denna del av Kjelléns verk just nu; jag kommer istället mest inrikta mig på de resonemang, företrädesvis de om Rysslands geopolitiska ambitioner, som är relevanta för min uppsats.
Relationen mellan Kjellén och socialdemokratin vet jag inte så mycket om (än - uppsatserna du tipsade om tycks ju bl a behandla detta), men det är en intressant fråga. Helt utan intresse är f ö inte heller att Kjellén tycks ha varit den förste att använda begreppet 'nationalsocialism':
Socialismen som parti inskränker denna idé [solidariteten] till arbetareklassen. Däraf dess samhällsvåda. Vidga ut idén öfver hela folket - tänk en nationalsocialism istället för klassocialism - och det samhällsvådliga blir en härlig samhällsstyrka.
(Rudolf Kjellén, Politiska essayer, 1914-15, del II, s 22)
Kjelléns nationalsocialism ligger ju naturligtvis långt ifrån den tyska, men med tanke på vilket genomslag Kjellén fick i Tyskland, och att hans lärljunge Haushofer stod nära Hess, skulle jag ändå vilja veta mer om Kjelléns politiska filosofi, och vilket genomslag den fick.
Själv tänker jag dock inte ägna mig åt denna del av Kjelléns verk just nu; jag kommer istället mest inrikta mig på de resonemang, företrädesvis de om Rysslands geopolitiska ambitioner, som är relevanta för min uppsats.
-
Stefan Lundgren
- Stödjande medlem 2022
- Inlägg: 13551
- Blev medlem: 11 augusti 2003, 18:15
- Ort: Uppland
- Kontakt:
På Sveriges släktforskarförbunds hemsida så finns det en länk till folkmängden i vissa län 1890.
Går in på http://www.genealogi.se
Klicka vidare på länkar.
Stefan Lundgren
Går in på http://www.genealogi.se
Klicka vidare på länkar.
Stefan Lundgren
-
Stefan Lundgren
- Stödjande medlem 2022
- Inlägg: 13551
- Blev medlem: 11 augusti 2003, 18:15
- Ort: Uppland
- Kontakt:
Re: Sveriges befolkning kring 1900
En tråd som inte hade varit igång på sju år nu.
Nu har jag samlat på mig uppgifter om födelseförsamlingar i olika socknar från 1900, man får sig en hum om hur flyttningsmönstret var för 110 år sedan och det förekommer alltid lite överraskningar när man studera antingen flyttningsmönstret eller födelseorter i en socken.
Stefan
Nu har jag samlat på mig uppgifter om födelseförsamlingar i olika socknar från 1900, man får sig en hum om hur flyttningsmönstret var för 110 år sedan och det förekommer alltid lite överraskningar när man studera antingen flyttningsmönstret eller födelseorter i en socken.
Stefan