toalettbesök
toalettbesök
Om detta blir för konstig tråd ber jag om ursäkt.
Jag har dock en fråga hur toalettbesöken utfördes innan vattenklosetten och rinnande vatten kom in i hemmet. Jag vet att de använde pottor, men gjorde alla det? Vad var substitutet för toalettpapper längre tillbaka?
De minsta sakerna kan ge en huvudbry när man tänker på gamla tider har jag märkt
Jag har dock en fråga hur toalettbesöken utfördes innan vattenklosetten och rinnande vatten kom in i hemmet. Jag vet att de använde pottor, men gjorde alla det? Vad var substitutet för toalettpapper längre tillbaka?
De minsta sakerna kan ge en huvudbry när man tänker på gamla tider har jag märkt
Va? Har du aldrig bott i sommarstuga med utedass? 'Hemlighusen' med hjärta på dörren...och en liten hasp på insidan så man kunde låsa in sig! Eftersom 'avträdet' alltid låg på något avstånd från bostäderna p.g.a. lukten, använde alla ett s.k. nattkärl eller 'potta' för urinering.Finare pottor, hade utflöjlad kant så att det gick att sitta på dom om man hade god balans(!) Men Gud hjälpe den som som 'spillde' - det blev självrengöring på direkten! Överklasspottorna var tunga don av fint glaserat porslin medan de enklare var 'emaljerad plåt med blå rand' . Pottan skjöts med fördel UNDER sängarna - så ingen yrvaken och nödig skulle sätta foten i den och välta eländet...
Utedassen i städernas hyreslängor låg i rader - ingen 'herr & dam', man tog vad som var ledigt. Lukten, speciellt sommartid - var förfärlig och det innan vi erinrar om flugorna....
På vintern...ja på vintern ville ingen utom i de mest trängande fallen - pulsa i snö till dasset som var iskallt. Konsten att 'hålla sig' var nationalsport - folk gick raka som eldgafflar med hopknipna läppar - innan sola gick opp . Och dasspapper...ja tidningsmakulatur var billigast - och revs i lämpliga storlekar innan en avancerad kunskap om origami - hjälpte till att hålla fingrarna rena. Riktigt toalettpapper - var en lyx och kom i buntar av lösblad - 'var sparsam med papperet' hörde man som barn.
Pottorna tömdes på morgonen - gärna i rabarber-rabatten, rabarber växer bra i piss.
Något mer du ville veta , Varjag
Utedassen i städernas hyreslängor låg i rader - ingen 'herr & dam', man tog vad som var ledigt. Lukten, speciellt sommartid - var förfärlig och det innan vi erinrar om flugorna....
På vintern...ja på vintern ville ingen utom i de mest trängande fallen - pulsa i snö till dasset som var iskallt. Konsten att 'hålla sig' var nationalsport - folk gick raka som eldgafflar med hopknipna läppar - innan sola gick opp . Och dasspapper...ja tidningsmakulatur var billigast - och revs i lämpliga storlekar innan en avancerad kunskap om origami - hjälpte till att hålla fingrarna rena. Riktigt toalettpapper - var en lyx och kom i buntar av lösblad - 'var sparsam med papperet' hörde man som barn.
Pottorna tömdes på morgonen - gärna i rabarber-rabatten, rabarber växer bra i piss.
Något mer du ville veta , Varjag
På landet - där ju majoriteten av befolkningen höll till - utgjorde utedasset för vanligt folk en sittpinne. Säger en stav, ett par centimeter tjock, lagd på 1-2 meters höjd mellan två byggnader eller så. Klättra upp, sätt dig, gör vad du skall, klättra ner. Kan det bli enklare.
Kan även påminna om mång-hålade dass, där ett flertal personer kunde sitta och trivas bredvid varandra. Särskilt vanliga vid skolor, t.ex.
F.ö. är det rätt spännande att det finns folk som ser den WC-lösa tillvaron som någonting rent historiskt och exotiskt.
Kan även påminna om mång-hålade dass, där ett flertal personer kunde sitta och trivas bredvid varandra. Särskilt vanliga vid skolor, t.ex.
F.ö. är det rätt spännande att det finns folk som ser den WC-lösa tillvaron som någonting rent historiskt och exotiskt.
I städernas hyreskaserner var det som Varjag säger, långa rader med utedass på gårdarna, med inomhuspottor för det mer omedelbara behovet.
I de finare kvarteren och i stadspalatsen, fanns det däremot "avträden" i anslutning till bostäderna. Det var i regel ordnat så att dasset låg väg i vägg med trapphuset och stod i förbindelse med trapphuset via en lucka där latrinhämtaren (t ex Greta Garbos farsa) kunde hämta tunnan, vilken han sedan bar på axeln ned till gatan där hans häst med vagn stod och väntade.
Systemet med innedass och tunntömning via trapphusen - såväl via huvudentrén som köktrappan - var i funktion ända fram till 1960-70-talen då de allra sista försvann spårlöst i rivningsvågen. Vill minnas att den siste tunntömmaren då och då var föremål för pressen intresse.
Än i dag kan man i vissa orenoverade fastigheter på företrädesvis Östermalm hitta spår av innedasset och luckan ut mot trapphuset, fast nu är ju vattenledning etc indragen.
Mellan pott- och utedasstiden - och WC-tiden fanns det även en tid för avancerade pottor eller toalettstolar av lite mer gedigen kunstruktion för lägenhetsboende, som saknade tömning via trapphuset och som inte hade lust att springa ner på gårdet stup i kvarten. Det var mer påkostade pottaordningar med lock och sittring etc som kunde placeras i någon garderob eller annat lämpligt utrymme, som man själv i egen takt tömde via torrdasssystemet på gården eller kanske med bistånd av Greta Garbos farsa. Dessa toalettstolar dyker då och då upp på auktionsmarknaden där de i runda slängar kan inbringa någom femhundring eller tusing.
Om vi håller oss till Stockholm, så tämdes latrintunnorna sedan i stora träpråmar som låg förtöjda i stadsgården och i Mälaren, vilka när de blev fulla bogserades ut i det yttre hamninloppet där skiten vräktes i havet. Jag tror att de små öarna som ligger på Ormingelandest norra sida och är benämnda med veckodagar hade med detta latrinsystem att göra; på tisdagarna tämdes pråmarna vid Tisdagshomen etc.
I de finare kvarteren och i stadspalatsen, fanns det däremot "avträden" i anslutning till bostäderna. Det var i regel ordnat så att dasset låg väg i vägg med trapphuset och stod i förbindelse med trapphuset via en lucka där latrinhämtaren (t ex Greta Garbos farsa) kunde hämta tunnan, vilken han sedan bar på axeln ned till gatan där hans häst med vagn stod och väntade.
Systemet med innedass och tunntömning via trapphusen - såväl via huvudentrén som köktrappan - var i funktion ända fram till 1960-70-talen då de allra sista försvann spårlöst i rivningsvågen. Vill minnas att den siste tunntömmaren då och då var föremål för pressen intresse.
Än i dag kan man i vissa orenoverade fastigheter på företrädesvis Östermalm hitta spår av innedasset och luckan ut mot trapphuset, fast nu är ju vattenledning etc indragen.
Mellan pott- och utedasstiden - och WC-tiden fanns det även en tid för avancerade pottor eller toalettstolar av lite mer gedigen kunstruktion för lägenhetsboende, som saknade tömning via trapphuset och som inte hade lust att springa ner på gårdet stup i kvarten. Det var mer påkostade pottaordningar med lock och sittring etc som kunde placeras i någon garderob eller annat lämpligt utrymme, som man själv i egen takt tömde via torrdasssystemet på gården eller kanske med bistånd av Greta Garbos farsa. Dessa toalettstolar dyker då och då upp på auktionsmarknaden där de i runda slängar kan inbringa någom femhundring eller tusing.
Om vi håller oss till Stockholm, så tämdes latrintunnorna sedan i stora träpråmar som låg förtöjda i stadsgården och i Mälaren, vilka när de blev fulla bogserades ut i det yttre hamninloppet där skiten vräktes i havet. Jag tror att de små öarna som ligger på Ormingelandest norra sida och är benämnda med veckodagar hade med detta latrinsystem att göra; på tisdagarna tämdes pråmarna vid Tisdagshomen etc.
EDC's mera lyxiga 'avträde' t.o.m. avsett för inomhusbruk - var en sak jag aldrig sett i Sverige, ehuru den måste ha förekommit. På engelska hette den 'commode chair' och var toalettstol med inbyggd (men lös-och tömbar potta undertill för både Nummer 1:or och Nummer 2:or som vi säger på engelska . Pottan var av hinkstorlek och 'möbeln' fanns inomhus - med en burk av kalk - att strö över det sista besöket. EDC's 'häst-och-vagn' med tunnorna på, minns jag vagt - mera för kluckandet i tunnorna än lukten, som vi övervann då vi ville klappa 'pållen'.
Sen - skall vi inte tro att pottan var enbart förbehållen de 'lägre stånden'. England - var ett land som länge levde i snusk och förnedring där VVS kom sent. Till och med 'Chartwell', Churchill's familjesäte - var en så isande kall byggnad med 'dassen' så glest placerade - att självaste Premiärministern på morgonen hördes LJUDLIGEN tömma sin blåsa i pottan - innan han återtog sängläge för att läsa de senaste telegrammen , Varjag
Sen - skall vi inte tro att pottan var enbart förbehållen de 'lägre stånden'. England - var ett land som länge levde i snusk och förnedring där VVS kom sent. Till och med 'Chartwell', Churchill's familjesäte - var en så isande kall byggnad med 'dassen' så glest placerade - att självaste Premiärministern på morgonen hördes LJUDLIGEN tömma sin blåsa i pottan - innan han återtog sängläge för att läsa de senaste telegrammen , Varjag
Jag växte upp på Söder i Stockholm på 50- och 60-talen. Då fanns det fortfarande en mängd fastigheter som hade utedass. Men det försvann i snabb takt. Skulle tänka mig att utedassen hade försvunnit helt i början av 1970-talet.
Sedan fanns det något som kallades att bo "halvmodernt". Då hade man installerat vanliga wc men de fanns i trapphusen. Det vill säga flera lägenheter delade på en toalett. I lägenheten hade man gasledning och ofta stod en gasspis placerad på bänken bredvid den gamla vedspisen som man eldade i på vintern för att hålla värmen. Dessutom hade man vattenledning till köket med kallvatten och en utslagsvask. Varmvatten fick man värma var gång man ville ha. Men det var vanligt att ha en liten koppartank som stod på sidan av vedspisen och därmed höll några liter varmvatten (så länge man eldade i spisen). Uppvärmning skedde med kakelugn, vedspis och fotogenkaminer.
Verkligheten är att det Söder som i dag är en attraktiv stadsdel på den tiden till stora delar var en ren slum. Precis som Klarakvarteren hade varit innan de revs. Att bo på Söder ansågs inte vara hedrande den gången.
Sedan fanns det något som kallades att bo "halvmodernt". Då hade man installerat vanliga wc men de fanns i trapphusen. Det vill säga flera lägenheter delade på en toalett. I lägenheten hade man gasledning och ofta stod en gasspis placerad på bänken bredvid den gamla vedspisen som man eldade i på vintern för att hålla värmen. Dessutom hade man vattenledning till köket med kallvatten och en utslagsvask. Varmvatten fick man värma var gång man ville ha. Men det var vanligt att ha en liten koppartank som stod på sidan av vedspisen och därmed höll några liter varmvatten (så länge man eldade i spisen). Uppvärmning skedde med kakelugn, vedspis och fotogenkaminer.
Verkligheten är att det Söder som i dag är en attraktiv stadsdel på den tiden till stora delar var en ren slum. Precis som Klarakvarteren hade varit innan de revs. Att bo på Söder ansågs inte vara hedrande den gången.
-
- Stödjande medlem 2022
- Inlägg: 12106
- Blev medlem: 11 augusti 2003, 18:15
- Ort: Uppland
- Kontakt:
Nej, jag tyckte inte den där frågan var konstig för människorna som levde förr hade ju i princip samma matsmältningsprocess som vi som lever idag. Men att vi möjligheten äter annorlunda maträtter än exempelvis de som levde under 1700-talet gjorde. M a o så hade inte människorna annorlunda magar än vi har, men förut så dog folket av exempelvis rödsot(dysenteri), magtorsk och de koleraepidermierna som var under 1800-talet. Då blev det förstås en del dassbesök om dom hann dit vill säga vid försvagning. När det var mörkt så var dom oftast två, var det ett ensamshushåll så fick man antagligen vänta tills gryningen om man hade den där principen.
Sedan har vi den klassiska pottan, i städerna hälde de bara ut innehållet genom fönstret efter varje sådant besök. Men på 1700-talet började dom att tänka lite grann på hygienen och då blev det annorlunda. Det var ju ett sätt att försöka minska spridningen av epidemiologiska sjukdomar som man inte fick slänga ut pottinnehållet hur som helst. Jag är säker på att man kan hitta någonting i de häradsprotokoll, sockenstämmoprotokoll och domstolshandlingar om att man var tvungen att tänka sig för innan man gjorde sig av med pottinnehållet. För övrigt var pottan viktig i stora familjer om det inte skulle bli konkurrens ute på dasset.
Men det var många hushåll, särskilt på landsbygden, som hade utedass långt in på 1900-talet.
Stefan
Sedan har vi den klassiska pottan, i städerna hälde de bara ut innehållet genom fönstret efter varje sådant besök. Men på 1700-talet började dom att tänka lite grann på hygienen och då blev det annorlunda. Det var ju ett sätt att försöka minska spridningen av epidemiologiska sjukdomar som man inte fick slänga ut pottinnehållet hur som helst. Jag är säker på att man kan hitta någonting i de häradsprotokoll, sockenstämmoprotokoll och domstolshandlingar om att man var tvungen att tänka sig för innan man gjorde sig av med pottinnehållet. För övrigt var pottan viktig i stora familjer om det inte skulle bli konkurrens ute på dasset.
Men det var många hushåll, särskilt på landsbygden, som hade utedass långt in på 1900-talet.
Stefan
För några år sedan var vi till Lappland och skulle bo i en stuga som min farfar köpte i slutet på 60-talet.
Electricitet har blivit dragen dit, men i övrigt är den som den blev efter renoveringen i mitten på 70-talet. Egen brunn och utedass.
När min dotter (5år) såg den frågade hon vad det var för byggnad ute på gården. "Det är dasset" svarade jag. "Pappa, nu far vi hem" var den omedelbara reaktionen. Hon vägrade hela veckan att gå på utedasset. Vi fick åka till hotellet ett par kilometer från stugan när hon hade behov.
Electricitet har blivit dragen dit, men i övrigt är den som den blev efter renoveringen i mitten på 70-talet. Egen brunn och utedass.
När min dotter (5år) såg den frågade hon vad det var för byggnad ute på gården. "Det är dasset" svarade jag. "Pappa, nu far vi hem" var den omedelbara reaktionen. Hon vägrade hela veckan att gå på utedasset. Vi fick åka till hotellet ett par kilometer från stugan när hon hade behov.
- Markus Holst
- C Skalman
- Inlägg: 14700
- Blev medlem: 4 september 2006, 15:28
- Ort: Västergötland
- Kontakt:
Jag bor sedan några år på min banrdoms sommartorp, bär in vatten och använder utedass. redan som barn lärde jag mig att lägga en skovel torv eller spån "högst upp" när besöket är avslutat. Det håller den värsta lukten och de flesta flugor borta. det visste man säker även för hundra år sedan.
De många hålen på de gamla dassen var inte endast för att idka samkväm, utan även för den enkla anledningen att man då inte behövde tömma dassen lika ofta. Det var en onödig syssla eftersom gödseln ju bara sprids en gång om året. På de flesta bondgårdar var dassen orienterade mot gödselstacken, och på en del var de helt enkelt inbyggda i väggen till den täkta gödselstaden, eller ovanför densamma, så att man slapp skyffla skit i onödan.
Innan den beskrivna sittpinnen blev allmän satte man sig nog oftast på huk på gödselstacken. I filmen Pelle erövraren demonstrerar ju Max von Sydow hur de kunde gå till, där han helt enkelt sitter på huk i ladugården, mellan några kor. Liknande princip används än i många häststall, när stallflickorna vill göra det lilla.
Har någon koll på det globala beståndet av vattenklosseter? Det skulle inte förvåna mig om merparten av jordens befolkning fortfarande klarar sig utan sådana.
De många hålen på de gamla dassen var inte endast för att idka samkväm, utan även för den enkla anledningen att man då inte behövde tömma dassen lika ofta. Det var en onödig syssla eftersom gödseln ju bara sprids en gång om året. På de flesta bondgårdar var dassen orienterade mot gödselstacken, och på en del var de helt enkelt inbyggda i väggen till den täkta gödselstaden, eller ovanför densamma, så att man slapp skyffla skit i onödan.
Innan den beskrivna sittpinnen blev allmän satte man sig nog oftast på huk på gödselstacken. I filmen Pelle erövraren demonstrerar ju Max von Sydow hur de kunde gå till, där han helt enkelt sitter på huk i ladugården, mellan några kor. Liknande princip används än i många häststall, när stallflickorna vill göra det lilla.
Har någon koll på det globala beståndet av vattenklosseter? Det skulle inte förvåna mig om merparten av jordens befolkning fortfarande klarar sig utan sådana.
Sen skall vi ju inte glömma nostagliska minnen av sommarvarma utedass, där man i lugn och ro - kunde läsa serierna i Allers och Hemmets Veckotidning, innan man rev dem till lämplig storlek - för slutögonblicken - eller, som diktaren skrev;
Här kan Du sitta i Egna tankar...
Tills någon annan - på dörren bankar...
Här kan Du sitta i Egna tankar...
Tills någon annan - på dörren bankar...