Amerikanska inbördeskriget
Re: Amerikanska inbördeskriget
Den stora framgången vid Chickamauga, krigets näst blodigaste slag efter Gettysburg med drygt 30 000 stupade, reverserades strax av Grant vid Chattanooga, där sydstatrupperna, som överlag presterade långt sämre i väst än i öst, överraskande enkelt vek ner sig för en spontan och inspirerad unionsattack.
- medundersåte
- Medlem
- Inlägg: 498
- Blev medlem: 5 juni 2003, 15:07
- Ort: Vadstena
Re: Amerikanska inbördeskriget
Finns en föreläsningsserie om inbördeskriget tillgänglig på nätet. Jag tycker föreläsaren är riktigt härlig.
http://academicearth.org/courses/the-ci ... -1845-1877
http://academicearth.org/courses/the-ci ... -1845-1877
Re: Amerikanska inbördeskriget
Jeg har lest samtlige innlegg på denne tråden, men altså;
1)Årsaken til at enkelte stater forlot unionen var spørsmålet om "States right", bl.a. spørsmålet om egen adm,egen økonomi
slaveriet etc etc etc, men ikke slaveriet som sådann
2)Årsaken til krigutbruddet var valget av Lincoln, som ikke ville forhandle
3)Årsaken til at krigen dro i langdrag var på den ene side Lincolns ønske om å bevare unionen; mens
konføderasjonen håpet på politisk aksept fra Storbitannia og Frankrike om selvstendighet som egen amerikansk stat.
Spørsmål om slaveriets opphevelse er gitt stor plass i historien, men kom som en følge av Lincolns tale da han forstod at nordstatene hadde et enormt potensiale i å bruke afro-amerikanske tropper. men det lå i kortene at disse da måtte være fri.Dette forstod Lincoln og han lyktes.Det skulle likevel gå ytterligere 100 år før afro-amerikanere i praksis fikk "like rettigheter"; det er et tankekors.
Jeger
1)Årsaken til at enkelte stater forlot unionen var spørsmålet om "States right", bl.a. spørsmålet om egen adm,egen økonomi
slaveriet etc etc etc, men ikke slaveriet som sådann
2)Årsaken til krigutbruddet var valget av Lincoln, som ikke ville forhandle
3)Årsaken til at krigen dro i langdrag var på den ene side Lincolns ønske om å bevare unionen; mens
konføderasjonen håpet på politisk aksept fra Storbitannia og Frankrike om selvstendighet som egen amerikansk stat.
Spørsmål om slaveriets opphevelse er gitt stor plass i historien, men kom som en følge av Lincolns tale da han forstod at nordstatene hadde et enormt potensiale i å bruke afro-amerikanske tropper. men det lå i kortene at disse da måtte være fri.Dette forstod Lincoln og han lyktes.Det skulle likevel gå ytterligere 100 år før afro-amerikanere i praksis fikk "like rettigheter"; det er et tankekors.
Jeger
- Johan Ekstrand
- Medlem
- Inlägg: 528
- Blev medlem: 23 februari 2004, 09:18
Re: Amerikanska inbördeskriget
Framförallt förstod han det utrikespolitiskt kloka i att förbjuda slaveriet. USA kämpade nu, oavsett vad soldater, löjtnanter, generaler och folk i gemen tyckte och tänkte om den saken, mot slaveri. Det blev genast svårare för Storbritannien att stödja Konfederationen.jeger skrev:Spørsmål om slaveriets opphevelse er gitt stor plass i historien, men kom som en følge av Lincolns tale da han forstod at nordstatene hadde et enormt potensiale i å bruke afro-amerikanske tropper. men det lå i kortene at disse da måtte være fri.Dette forstod Lincoln og han lyktes.Det skulle likevel gå ytterligere 100 år før afro-amerikanere i praksis fikk "like rettigheter"; det er et tankekors.
Jeger
Personligen tvivlar jag på att de afro-amerikanska trupperna gjorde någon särskild skillnad i det långa loppet. Hur många var de då? Siffran 180 000 återges här http://civilwarhome.com/themen.htm. Wikipedia nämner siffran 210 000. Detta av en total siffra på någonstans mellan 2 000 000 och 2 600 000 stridande på nordsidan. (se till exempel http://civilwarhome.com/armysize.htm. Hur många soldater som ingick i den konfedererade armén har inte de lärde kunnat enas om, vad det verkar. Tydligen ska mycket arkivmaterial gått förlorat under belägringen av Richmond 1865. Siffror mellan 500 000 och 2 000 000 har uppskattats, enligt wikipedia. Ovan nämnda källa anger att ca 750 000 människor totalt sett stred för den konfedererade armén.
Oavsett de exakta talen, därom kan man träta tills tungan faller av, så är det en fråga om matematik. Lägg där till strypt handel för sydstaterna samt ett kraftig övertag vad gäller förmågan att producera krigsmateriel och utgången är inte svårgissad. 200 000 soldater mer eller mindre fria och kampvilliga före detta slavar skulle inte göra någon skillnad.
/johan
Re: Amerikanska inbördeskriget
Alistair Cooke skriver i sitt store bokverk" Amerika-The history of the United States" at kjernen i konflikten mellom nord og syd lå i definisjonen av begrepet" Ethvert folk, hvorsomhelst".Syd-Statene kjempet for et prinsipp, og det var ikke slaveriet. Slaveriet alene kunne ikke ha forent plantasje-eiere og vildmarksfolk, kjøpmenn og fjellbønder,fattige og rike, hvite og -ja det fantes også noen konfødreate svarte soldater,Sydstatene hadde et hjemland på en måte som nordstatsfolk ikke kjente,og selv idag har sydstatene en tradisjonell enhet gjennom landbruket som tekstilveverier og mineralvanns-fabrikker nå først er i ferd med å bryte opp. Det vet alle som har bodd i USA. Syden har fremdeles sin egen kultur, en egen litteratur, egne skikker og sogar et eget språk, egne matvaner og dessuten en egen sans for ironi og tradisjon, kort sagt en kultur fremmed for den alminnelige kontinentale sivilisasjon i Amerika .De ønsket å vise at deres land ikke kunne kues,og selv idag ser man "stikkers" på biler og hus" The South will rise again". Det var dette fremmede, dette "annet Amerika" som unionistene ikke fant plass til i Nord-Amerika, og selv om de var nær forbundet med folk i nord, så var de annerledes og ville regnes som " et eget folk" med rett til å hevde sin selvbestemmelsesrett."Allikevel hadde Lincoln i sin første proklamasjon etter krigsutbruddet erklært at kombinasjonen dvs "konføderasjonen" av stater sydpå var ulovlig,-om det er det fortsatt diskusjoner om i USA og med rette, for hva er et folk i en føderalstat med 50 individuelle stater? Den gang var det langt færre, men det førte til krig,og det var ikke over slaveriet, det kom som et resultat av Lincoln tale ved Gettysburg og da var man langt inn i krigen.
Jeger
Jeger
- Johan Ekstrand
- Medlem
- Inlägg: 528
- Blev medlem: 23 februari 2004, 09:18
Re: Amerikanska inbördeskriget
I dag vilar det ju ett (och inte bara i USA) romantiskt skimmer över det här med sydstaterna och inbördeskriget. Flaggor, bildekaler, tänder och allt annat fylls med symboler och slagord. "The South Will Rise Again!". Precis som du beskriver det Jeger. Varför det är så, kan man ju alltid fundera över. Det svagare syd försvarade det de trodde på mot en utländsk makt som ville förändra deras sätt leva, allt detta personifierat i Robert E. Lee, Thomas J. Jackson m. fl.
Men hur såg det här ut under den aktuella tidsperioden, 1861-65? Själv har jag fått uppfattningen om att lojaliteten var först och främst var till sin stat. När gemene man pratade om sitt hemland, var det i första hand staten han menade. De flesta av oss skulle ju se Sverige som vårt hemland, inte den europeiska unionen. Även om skillnanderna är många mellan dagens EU och dåtidens USA tror jag ändå att man då såg Washington som vi i dag ser Bryssel.
Det var inte den konfedererade nationens självbestämmande som till sist och sjunde skulle försvaras, utan staternas självbestämmande.
Det är väl ändå litet att ta i att kalla sydstatsdialekten för ett eget språk. Olika matvanor har man väl i alla delar av USA, inte bara i de södra delarna.
/Johan
Men hur såg det här ut under den aktuella tidsperioden, 1861-65? Själv har jag fått uppfattningen om att lojaliteten var först och främst var till sin stat. När gemene man pratade om sitt hemland, var det i första hand staten han menade. De flesta av oss skulle ju se Sverige som vårt hemland, inte den europeiska unionen. Även om skillnanderna är många mellan dagens EU och dåtidens USA tror jag ändå att man då såg Washington som vi i dag ser Bryssel.
Det var inte den konfedererade nationens självbestämmande som till sist och sjunde skulle försvaras, utan staternas självbestämmande.
Det är väl ändå litet att ta i att kalla sydstatsdialekten för ett eget språk. Olika matvanor har man väl i alla delar av USA, inte bara i de södra delarna.
/Johan
- Fredrik Andersson
- Medlem
- Inlägg: 1411
- Blev medlem: 22 december 2005, 23:51
- Ort: Södermanland
Re: Amerikanska inbördeskriget
Hela konflikten, liksom alla andra konflikter genom historien, var djupt tragisk. Som det sades i filmen "Gettysburg": "It's so very sad. You share the same God, same stories, legends and myths. But different dreams...different dreams".
Helt klart är inbördeskriget en vattendelare i nordamerikansk historia. Det USA som fanns före Fort Sumter fanns inte efter Appomattox. Den federala förstörelsen av söderns infrastruktur och den efterföljande "ockupationen" verkar sitta i väldigt djupt i vissa delar av södern än i dessa dagar. Syrran pluggade på college i norra Florida i gränstrakterna mot Georgia i början av -90-talet och där talade man fortfarande om yankees framfart.
Å andra sidan ska man kanske inte bli förvånad. Det är ju trots allt "bara" 150 år sedan inbördeskriget rasade. Jämför med forna Jugoslavien där man fortfarande under inbördeskriget på 1990-talet talade om slaget vid Trastfältet på 1300-talet ( http://sv.wikipedia.org/wiki/Slaget_vid_Kosovo_Polje ) och hänvisade till att serberna ensamma stått emot den muslimska invasionen. Vi snackar 600 år bakåt i tiden!
Helt klart är inbördeskriget en vattendelare i nordamerikansk historia. Det USA som fanns före Fort Sumter fanns inte efter Appomattox. Den federala förstörelsen av söderns infrastruktur och den efterföljande "ockupationen" verkar sitta i väldigt djupt i vissa delar av södern än i dessa dagar. Syrran pluggade på college i norra Florida i gränstrakterna mot Georgia i början av -90-talet och där talade man fortfarande om yankees framfart.
Å andra sidan ska man kanske inte bli förvånad. Det är ju trots allt "bara" 150 år sedan inbördeskriget rasade. Jämför med forna Jugoslavien där man fortfarande under inbördeskriget på 1990-talet talade om slaget vid Trastfältet på 1300-talet ( http://sv.wikipedia.org/wiki/Slaget_vid_Kosovo_Polje ) och hänvisade till att serberna ensamma stått emot den muslimska invasionen. Vi snackar 600 år bakåt i tiden!
Regimus Neque Hostis
"Vi bestämmer - inte fienden" (Södermanlands regemente 1627-2005)
En kamrats livsfilosofi:
"Jag latar mig inte. Jag avvaktar kraftfullt!"
"Vi bestämmer - inte fienden" (Södermanlands regemente 1627-2005)
En kamrats livsfilosofi:
"Jag latar mig inte. Jag avvaktar kraftfullt!"
Re: Amerikanska inbördeskriget
För en aktuell kritik av den "Romantiska synen" på ACW" och Shelby Foote se:
http://www.slate.com/id/2295509
http://www.slate.com/id/2295509
Chi puo dir com'egli arde é in picciol fuoco.
(Den som kan beskriva lågan brinner inte).
Petrarca.
(Den som kan beskriva lågan brinner inte).
Petrarca.
- Fredrik Andersson
- Medlem
- Inlägg: 1411
- Blev medlem: 22 december 2005, 23:51
- Ort: Södermanland
Re: Amerikanska inbördeskriget
Det här romantiska anslaget, upplever ni det som något unikt för det nordamerikanska inbördeskriget? Det lilla jag känner till så är det inte alls samma romantiska nostalgi-känsla över t ex den engelska inbördeskriget eller något annat inbördeskrig överhuvudtaget.
Jag har ju t ex svårt att se hur en sådan känsla skulle infinna sig i Sverige och t ex striderna mellan Birger Jarls ättlingar, händelserna som föregick slaget vid Brunkeberg 1471 eller striderna mellan Sigismund och den blivande Karl IX som kulminerade vid Stångån 1598. Kan man förklara denna sentimentala inställning till inbördeskriget med något inom det kollektiva amerikanska psyket? Något i stil med att "där enades vår nation en gång för alla" eller "där började uppbyggnationen av den stormakt vi är i dag"?
Jag har ju t ex svårt att se hur en sådan känsla skulle infinna sig i Sverige och t ex striderna mellan Birger Jarls ättlingar, händelserna som föregick slaget vid Brunkeberg 1471 eller striderna mellan Sigismund och den blivande Karl IX som kulminerade vid Stångån 1598. Kan man förklara denna sentimentala inställning till inbördeskriget med något inom det kollektiva amerikanska psyket? Något i stil med att "där enades vår nation en gång för alla" eller "där började uppbyggnationen av den stormakt vi är i dag"?
Regimus Neque Hostis
"Vi bestämmer - inte fienden" (Södermanlands regemente 1627-2005)
En kamrats livsfilosofi:
"Jag latar mig inte. Jag avvaktar kraftfullt!"
"Vi bestämmer - inte fienden" (Södermanlands regemente 1627-2005)
En kamrats livsfilosofi:
"Jag latar mig inte. Jag avvaktar kraftfullt!"
- Johan Ekstrand
- Medlem
- Inlägg: 528
- Blev medlem: 23 februari 2004, 09:18
Re: Amerikanska inbördeskriget
Det har nog mycket med tidsperspektivet att göra. Inbördeskriget avslutades för knappt 150 år sedan. Tillräckligt kort tid för att folk än i dag kan ha pratat med någon som pratat med någon som deltagit i kriget. Något som knappast kan sägas om diverse krig på 14- och 1500-talen. Den siste veteranen dog 1956. (http://en.wikipedia.org/wiki/Albert_Woolson) Inbördeskriget dokumenterades ju väl, genom dagböcker, foton, memoarer och tidningar. Inte många stenar lämnas ovända. Det gör det måhända lättare att relatera till.
En förklaring kan nog vara de nationalistiska strömmingarna på 1800-talet. Som du säger; där enades USA, slaveriet avskaffades och så vidare.
Sen får vi ju också minnas att det är USA det gäller och att det kulturella genomslaget ofta blir större i Sverige än om det gällt något liknande i exempelvis Indokina.
EDIT: Tillägg.
/Johan
En förklaring kan nog vara de nationalistiska strömmingarna på 1800-talet. Som du säger; där enades USA, slaveriet avskaffades och så vidare.
Sen får vi ju också minnas att det är USA det gäller och att det kulturella genomslaget ofta blir större i Sverige än om det gällt något liknande i exempelvis Indokina.
EDIT: Tillägg.
/Johan
- Fredrik Andersson
- Medlem
- Inlägg: 1411
- Blev medlem: 22 december 2005, 23:51
- Ort: Södermanland
Re: Amerikanska inbördeskriget
Kan det ha med USA:s relativt korta historia att göra? Nationen bildades ju formellt 1776 och det är ju århundraden efter många europeiska stater? Jag menar att man på något sätt försöker lyfta fram "den lilla historia man har"?
Jag minns ett avsnitt av TV-serien "Time team" där britterna samarbetade med ett amerikanskt arkeologi-team kring bosättningen vid Yorktown eller något liknande. De brittiska arkeologerna höll på att krypa ur skinnet av frustration över sina amerikanska kollegor som redan på gräs nivå började arbeta sig nedåt med borstar och handspadar där britterna normalt sett använde grävmaskin. Där förklarade de det med att amerikanarna var så måna om den korta historia de hade att de var i princip maniskt rädda om minsta lilla tegelskärva.
Är ni med på min liknelse?
Jag minns ett avsnitt av TV-serien "Time team" där britterna samarbetade med ett amerikanskt arkeologi-team kring bosättningen vid Yorktown eller något liknande. De brittiska arkeologerna höll på att krypa ur skinnet av frustration över sina amerikanska kollegor som redan på gräs nivå började arbeta sig nedåt med borstar och handspadar där britterna normalt sett använde grävmaskin. Där förklarade de det med att amerikanarna var så måna om den korta historia de hade att de var i princip maniskt rädda om minsta lilla tegelskärva.
Är ni med på min liknelse?
Regimus Neque Hostis
"Vi bestämmer - inte fienden" (Södermanlands regemente 1627-2005)
En kamrats livsfilosofi:
"Jag latar mig inte. Jag avvaktar kraftfullt!"
"Vi bestämmer - inte fienden" (Södermanlands regemente 1627-2005)
En kamrats livsfilosofi:
"Jag latar mig inte. Jag avvaktar kraftfullt!"
Re: Amerikanska inbördeskriget
Du har rett Johan, den enkelte borger "nasjonalfølelse" var først og fremt knyttet til hjemstaten,og slik er det mange steder også i dag, bare spør f eks en fra Texas om hvor han er fra
Jeger
Jeger
Re: Amerikanska inbördeskriget
Min känsla är att romantiseringen mest är aktuell i södern. Varför då detta?
Jag tror att följande faktorer spelar roll:
- Många skillnader mellan nord och syd finns kvar idag, inte minst politiskt och religiöst sett
- Kriget skedde så pass nyligen att det lever kvar i folkminnet, om inte genom egna erfarenheter så genom morfars berättelser etc.
- Andra skillnader har tillkommit mellan nord och syd - dessa skillnader kopplas ibland in i de redan befintliga skillnaderna. Om någon från norr flyttar till söder och ogillas av olika skäl - personen kanske är otrevlig helt enkelt - kan ettiketten ofta bli "yankee", vilket absolut används som nedsättande i alla fall i en hel del fall. Då cementeras skillnaderna mellan nord och syd ännu mer..
- En del människor i södern tycker det finns en felaktig bild och tycker att de får ta rollen som "the bad guys" i onödig utsträckning
- Kriget skedde "där hemma" - minnesmärken, historiska slagfält etc. finns där folk lever och de är markerade på kartor etc.
Men, överlag, så är min erfarenhet att kriget är gamla nyheter och inte diskuteras särskilt mycket bland gemene man, istället är det några få, men väldigt intresserade och aktiva personer, som håller det hela vid liv. I norr har kriget väldigt mycket lagts till handlingarna för länge sedan. Re-enactmentrörelsen känns ofta som en militärhistorisk grej snarare än att hålla gamla trätomål vid liv. Det är mer än fråga om att uppleva hur soldater i fält hade det vid den tidsperioden, på riktigt så att säga.
Jag planerar att skriva en artikel om detta så småningom. Jag har bott i södern ett par år och har en hel del vänner och bekanta som jag tänkte koppla in lite små "intervjuer" med för att få en förståelse över synen på kriget idag. Artikeln kommer publiceras på min hemsida om ämnet - www.amerikanskainbordeskriget.com, men jag vet inte när för den är inte påbörjad riktigt ännu.
Tack för mig!
- www.amerikanskainbordeskriget.com -
Jag tror att följande faktorer spelar roll:
- Många skillnader mellan nord och syd finns kvar idag, inte minst politiskt och religiöst sett
- Kriget skedde så pass nyligen att det lever kvar i folkminnet, om inte genom egna erfarenheter så genom morfars berättelser etc.
- Andra skillnader har tillkommit mellan nord och syd - dessa skillnader kopplas ibland in i de redan befintliga skillnaderna. Om någon från norr flyttar till söder och ogillas av olika skäl - personen kanske är otrevlig helt enkelt - kan ettiketten ofta bli "yankee", vilket absolut används som nedsättande i alla fall i en hel del fall. Då cementeras skillnaderna mellan nord och syd ännu mer..
- En del människor i södern tycker det finns en felaktig bild och tycker att de får ta rollen som "the bad guys" i onödig utsträckning
- Kriget skedde "där hemma" - minnesmärken, historiska slagfält etc. finns där folk lever och de är markerade på kartor etc.
Men, överlag, så är min erfarenhet att kriget är gamla nyheter och inte diskuteras särskilt mycket bland gemene man, istället är det några få, men väldigt intresserade och aktiva personer, som håller det hela vid liv. I norr har kriget väldigt mycket lagts till handlingarna för länge sedan. Re-enactmentrörelsen känns ofta som en militärhistorisk grej snarare än att hålla gamla trätomål vid liv. Det är mer än fråga om att uppleva hur soldater i fält hade det vid den tidsperioden, på riktigt så att säga.
Jag planerar att skriva en artikel om detta så småningom. Jag har bott i södern ett par år och har en hel del vänner och bekanta som jag tänkte koppla in lite små "intervjuer" med för att få en förståelse över synen på kriget idag. Artikeln kommer publiceras på min hemsida om ämnet - www.amerikanskainbordeskriget.com, men jag vet inte när för den är inte påbörjad riktigt ännu.
Tack för mig!
- www.amerikanskainbordeskriget.com -
Re: Amerikanska inbördeskriget
Stikkordet er begrepet " The Melting Pot" og forståelsen av det.
Mange tror det omfatter hele USA dvs det amerikanske samfunn, men begrepet dekker kun utviklingen i Nord, og da spesielt i den store byer og de industrielle samfunn men også de nye territorier " The Wild West", og de nye bysamfund som sprang opp vestpå etter hvert som prærien ble lagt under plogen, med alle de "nye" innvandrerne, spesielt tyske ,irske og skandinaviske som bygde landet vestpå og som ble en del av det. Det kunne aldri kan skjedd i Sør-Statene!
Jeger
Mange tror det omfatter hele USA dvs det amerikanske samfunn, men begrepet dekker kun utviklingen i Nord, og da spesielt i den store byer og de industrielle samfunn men også de nye territorier " The Wild West", og de nye bysamfund som sprang opp vestpå etter hvert som prærien ble lagt under plogen, med alle de "nye" innvandrerne, spesielt tyske ,irske og skandinaviske som bygde landet vestpå og som ble en del av det. Det kunne aldri kan skjedd i Sør-Statene!
Jeger
Re: Amerikanska inbördeskriget
Tidningen "Allt om vetenskap Historia" har ett temanummer om Amerikanska Inbördeskriget. Mycket läsvärt. Ger svar på en del frågor som lämnade lösa i den här tråden