Stefan,
tack för informationen. Jag har tittat i en del svenska tidningar från 1888 (dock inte så förfärligt många), och vad du säger kan förklara varför notiserna var så små. Togs inte också utrymmet i tidningarna upp av väldigt mycket annonser? Jag har mest jämfört med de engelska, amerikanska och en del övriga europeiska tidningar och där var det en helt annan femma, med rejäla spaltmeter. I övrigt har jag inte någon större erfarenhet av svensk dagspress från just 1800-talet. De flesta svenska mordfall jag studerat har inträffat under 1900-talets första år, och då är det rejält med braskande rubriker och mycket långa artiklar som skulle göra dagens reportage oerhört bleka och ytliga i jämförelse. Märkligt att 20 år kan göra så stor skillnad.
Stefan Lundgren skrev: De fem morden som inträffade i London under 1888 och i synnerhet de mord som man förknipar med Jack The Ripper så hade bl a Svenska dagbladet en del notiser/artiklar som blev tresiffrigt om man utgår ifrån antalet ord i dessa. Jag tror nog de som läste tidningarna under 1880-talet i Sverige om bl a morden i "Whitechapel", såvisst kan man utgå ifrån att de som levde då i Sverige väl kände till vad som hände i den brittiska huvudstaden. På tal om Whitechapel (nu har jag inte hittat utdraget), men det rörde sig om ett liknande mord under 1860-talet som hade många likheter med det som hände under 1880-talet. Alltså stymping eller kraftigt våld mot själva kroppen.
Det begicks flera mord i London med lemlästningar och stymprningar som ledde till stora rubriker. Man kan bland annat nämna mördare som James Greenacre (1835) och John Norman Holmes Thorne. Men en av de mest ökände var onekligen Henry Wainwright som 1875 dödade sin älskarinna Harriet Lane, styckade hennes kropp och gömde hennes kvarlevor under golvbrädorna. Fallet (liksom hans avrättning) gavs stort utrymme i tidningarna (inte minst i de illustrerade tabloiderna), och han var faktiskt - 13 år före Jack Uppskäraren - den förste att i pressen bli titulerad "Whitechapelmördaren" eftersom mordet begicks i just Whitechapel. Vet inte om det är det fallet du tänker på - kan inte på rak arm komma ihåg något som begicks på 1860-talet. Har dock ingen aning om eller hur Wainwrights gärningar fick något utrymme i den svenska pressen.
Stefan Lundgren skrev:Så jag undrar varför dom grep 800 personer bara för att undvika att flera mord ägde rum.
Nja, nu var det väl inte riktigt så det stod i artikeln. Där stod att man tog in 800 misstänkta - punkt - sedan att man patrullerade samtliga gator och gränder (vilket nog är en smärre överdrift, dock) för att förhindra nya mord preventivt. Det ena hänger alltså inte ihop med det andra, om jag förstår artikeln rätt.
Man grep alltså hundratals misstänkta (just 800 vågar jag inte lita på som helt bekräftad, men det låter inte osannolikt). Därutöver försökte man förhindra nya mord genom att utöka patrulleringen av distrikten i East End för att göra det svårare för mördaren att operera.
I övrigt måste påpekas att Metropolitanpolisens och Scotland Yards mapp över "Whitechapelmorden" och Jack Uppskäraren faktiskt innehöll elva offer, inte för att polisen nödvändigtvis trodde att Uppskäraren var skyldig till alla, men för att dessa 11 mord katalogiserades i nämnda mapp av olika skäl och för att de utreddes tillsammans. De "fem kanoniska" offer som ofta refererats till är emellertid de som de flesta polisbefäl var överens om, men det är knappast skrivet i sten att samtliga av dem föll offer för Uppskäraren. Antalet offer måste betecknas vara ett resultat av spekulation och gissningar, då som nu. Dessvärre har efterhängsen mytbildning i böcker och filmer gjort att många tror att det är fakta att Jack Uppskäraren mördade fem kvinnor.
P.S.
Intressant blogg du har förresten, Stefan! Ska titta lite närmare på den när jag har tid.