Den irländska immigrationen....! I want more.

[Busigast]

Goddagens!

Nu är jag här och stör igen

År 1841 hade Irland en population på nästan 9 miljoner inv. Ca 10 år senare fanns det bara runt 6 miljoner kvar. HUR kommer det sig? Potatispesten är svaret, men jag vill veta mer!
Varför åkte alla till just USA? Finns det några andra skäl till immigrationen än själva potatispesten??
Kan ni inte berätta lite mer om denna immigrationsvåg som tog fart över Atlanten? Vore intressant att veta lite mer än det man fick lära sig på högstadiet.

MVH: jaaag

[Probstner]

Potatispesten är svaret, men jag vill veta mer!
Varför åkte alla till just USA? Finns det några andra skäl till immigrationen än själva potatispesten??

Exempellöst kraftig befolkningstillväxt. Samt att USA hade dåtidens mest dynamiska ekonomi och ett för irländare begripligt språk.

/ Probstner

[Stefan Lundgren]

Goddagens!


Varför åkte alla till just USA? Finns det några andra skäl till immigrationen än själva potatispesten??

MVH: jaaag

Liten definitiongenomgång.

Immigration är det som kommer in till ett land, emigrationen är det det som går ifrån. Ett exempel, det var många valloner som immigrerade till Sverige under 1600-talet. Emigrationen var omfattande från Sverige under 1880-talet.

En sak man skall har i åtanke också, det är frågan om varifrån på Irland som potatispesten slog till mest, vilka områden som hade den högsta utvandringen eller emigrationen. I amerikanska tidskriften Demography har en artikel om det svåra året 1841. Artikeln heter "Fertility Trends, Excess Mortality and the great Irish Famine" av P P Boyle och C O Grada, vol 23 no 4, 1986, s 543-562.
Författarna angav bl a på s 548 att det fanns 419 256 irländsk-födda personer i Storbrittannien enligt folkräkningen 1841, emigrationen från Irland till övriga UK(United Kingdom) var hög under det tidiga 1840-talet. Drygt tio år senare var siffran en bra bit över 700 000 personer. Enligt appendix 1 i uppsatsen (se slutet på artikeln) så utvandrade eller emigrerade 67 351 till Nordamerika och drygt 62 000 till övriga delen av de brittiska öarna, därefter markeras som UK: Men det var inte förrän senare på 1840-talet som emigrationen till USA kom igång från Irland, året efter 1841 så utvandrade 92 804 irländare, sedan blev det en minskning under några år och inte förrän året 1846 kom den första stora utvandringen från Irland efter svälten. Då emigrerade 105 955 och året efter det dubbla: 214 425 personer. Även emigrationen till övriga UK ökade under 1840-talet.

Charlotte Ericksson gjorde en seriegenomgång av emigrationen under den svåra tiden från UK i början av 1840-talet. I tabell 1 angav hon att emigrationen berodde på depressionen och det var inte bara Irland som blev drabbad av detta, utan också andra områden på de brittiska öarna. I denna tabell gick det att utläsa följande, de absoluta talen ökade under depressionen, det var fler personer som stod på passagerarelistorna under perioden 1841-44 än tidigare.

Det som är intressant är antalet från utskeppningshamnarna för året 1841.
Stad - Antal - Från Irland

Liverpool - 8 354 - 4 672
London - 856 - 41

Tabell 3(s 353)

Hon angav också att antalet emigranter från England i övrigt var mycket högre än man egentligen trodde innan, därav var det också många irländare som utvandrade under detta år.

Lite litteraturtips:

Artiklarna i Demography är lite svårförståliga om man inte har tillräckliga kunskaper i demografi, alltså faktorer som exempelvis fruktsamhet, äktenskaplig födelsefrekvens och födelseöverskott etc. I Erickssons artikel kan man läsa om emigrationen från UK under början av 1840-talet. Se bl a i Population Studies, "Emigration from the British Isles to the U.S.A. in 1841: Part I. Emigration from the British Isles" i november 1986.

Stefan

[Angus]

Ett intressant ämne detta. De främsta orsakerna brukar tillskrivas just potatispesten, eller kanske snarare den brittiska misskötseln av den efterföljande svälten, och förfölelse av poltiska motståndare på ön. Under denna tid började många frihetsrörelser att uppstå på ön, och britternas metoder att kuva dem blev allt hårdare och slog i större omfattning mot civilbefolkningen.

Dock talas det sällan om "pull-faktorerna" här, de faktorer som gör att man dras till en plats. En gammal, känd studie på Boston University, visar på att USA utmålades som ett drömland på Irland, precis som på många andra ställen. Ett gigantiskt land, där religionsfrihet rådde, och ingen bestämde över någon annan. Detta i kombination med svälten och misären på ön, gjorde att många drogs till landet bortom Atlanten.

I övrigt finns en bok på svenska som heter "Den stora svälten", författaren kan jag inte komma på just nu, men som är väldigt bra i detta sammanhang. Vänder och vrider en hel del på orsaker och verkan bakom emigrationen.


//EMS

[Stefan]

de kom också till sydamerika (brasilien), men det gick inte så bra. minns frasen att de fick hjälp att återvända till sitt svältande hemland.

och det är tydligen riktigt, missväxten var tydligen halva problemet, britternas hänsynslösa irland-politik var nästan den större halvan, hörde/såg/läste jag nånstans.

[Tusenbach]

Vill du läsa prosa angående ämnet, gå och låna, "Havets stjärna" av Joseph O´Connor, en nyutkommen bok.

[CJBackfire]

Sedan kan väl det också ha att göra med att amerikanerna var fria från engelsmännen något som irländarna tyvärr då inte var.

[Franq]

I irländarnas fall spelade väl religionen en stor roll också.

USA var ju "förlovade" landet för de flesta trosriktningar och däför kände man sig väl bekvämare att åka dit än till England där man blev mer eller mindre sekundär medborgare. USA däremot bygger på immigration och där kan man anta att man togs emot på ett mer respektfullt sätt?

[maal]

En hel del emigrerade väl till Australien och Nya Zeeland också.
De flyttade även till England, jag såg någon siffra på att antalet inflyttade till England och Skottland var cirka 700.000 personer mellan 1840-1855.

EDIT// Såg att någon redan nämnt detta i ett tidigare inlägg, läste igenom dåligt

[Qristin]

Lite fakta ur boken: "Atlas of Irish history" (general editor Seán Duffy, Derbyshire-England:2000)

Där står det att mellan 10-14% av befolningen emmigrerade mellan åren 1851-1911. (befolkningen år 1851 var ca 6.5 miljoner. 1911 var den totala befolkningen ca 4.4 miljoner.)

Vidare att 64% emmigrerade till U.S, 25% till Storbritannien, 7% till australien och 4% till Kanada. Undersökningen skall ha varit gjord 1901.

Det som ska ha varit speciellt med just den irländska emmigrationen var antalet kvinnor som emmigrerade:

The scale of female emigration was particularly noticeable, with the number of female emigrants at times outnumbering their male counterparts (contrary to the experience of most other countries)

Duffy:2000 s. 102

Man kan väl tänka att det var kvinnor, barn som hade svårast att få ihop försörjningen under svälten.

Svälten ska ha varit den stora orsaken till emigrationen. Mellan 1800-1845 ska det ha varit ca 16 missväxtår *edit* I boken står det 16 "food crises", varav de flesta var orsakade av väderfaktorer. (Duffy:2000, s. 92). Detta i hop med en snabbt stigande befolkningsökning gjorde att potatispesten, 1845, blev förödande. 40% av skörden ska ha blivit förstörd. Efter det ska det ha varit missväxt i ytterligare flera år.

According to recent calculations approximately 1 million people died, of which an estimated 40 percent came from Connacht, 30 percent from Munster, 21 percent from Ulster and 9 per cent from Leinster.

Duffy:2000 s.92

Den största emigrationen skedde i Munster, med ca 1.46 miljoner människor. Duffy:2000, s. 103

[Qristin]

Så här står det i samma bok ang. emmigrationen innan 1845: (som man får anta utgjorde grunden för den stora emmigrationen under svälten)

The best known of 18th-century Irish emigration was that of the Ulster Scots, who were tempted by the opportunities in the American colonies, and chose to settle there in small numbers from the late 1710s, rising as many as 50,000 in the early 1770s. Much of this emigration, distinct from the seasonal migrations to Britain and Newfoundland, was by relatively affluent families, but practice of indentured servitude provided a means by which the poor and restless could also leave.

Tar mig friheten att kortfattat översätta ett mellanparti: Det amerikanska frihetskriget förhindrade temporärt tillgången till de områden som hade varit irländarnas huvudsakliga destinationer, därför var emmigrationen relativt obefintlig under åren 1775- 83. Under senare delen av 1700-talet var befolkningsökningen så står på Irland att emigrationen då inte gav särskilt stor inverkan på befolkningsstatistiken.

Vidare:

From 1827, the number of emigrants to North America exceeded 20,000 for the first time since the 1780s, and the trend was upwards. In 1831-32, it reached 65,000 for the first time, and average annual emigration to North America exceeded 65,000 between 1841 and 1845, and while a majority of these first set foot on Canadian soil, this was a reflection of the cost of their passage, not their choice of destination.

Båda citaten: (gen. editor) Duffy:2000, s. 90

Detta tolkar jag som att de första välbärgade emigranterna från Ulster (Nordirland) banade vägen för senare emigranter iom att de kunde erbjuda arbete. När de irländska "kolonierna" blev etablerade under senare delen av 1700-talet, tidiga 1800-talet så blev Nordamerika den naturliga utflyttningsdestinationen. Jmfr med Sveriges emigration. Om inte de svenska utflyttarna hade hört om "det förlovade landet" från tidigare utflyttade så skulle aldrig vågen av emigranter varit så omfattande. Ulster skottarnas välstånd uppstod iom att de tidigt hade tagit del av den industriella revolutionen, genom Storbritannien, och i första hand försörjde sig på industrier, medan resten av landets befolkning till största delen försörjde sig på jordbruk och därför blev hårdast drabbade av missväxtåren och potatispesten. Detta banade nog också vägen för att många irländare också sökte sig till engelska industriorter under den stora svälten.

Jag har bara använt mig av en källa och har inte verifierat uppgifterna med annan litteratur i ämnet. Dock är "Atlas of Irish" history en bra sammanfattning av den irländska historian och författad av lärare och professorer på kända irländska och brittiska colleges och universitet.

[Stefan Lundgren]

Med hjälp av Mitchells statistikbok så kan man räkna ut de relativa värdena av emigrationen från Irland under 1800-talet och sätta dessa i jämförelse med exempelvis England, Sverige och Italien.

Stefan

[tyskaorden]

Som flera har nämt spelade religionen en stor roll, vid denna tid fanns det i Storbritannien en rad lagar som diskriminerade katoliker, vilket de flesta irländare var och är. Detta ledde till en speciell del av den irländska utvandringen nämligen av präster. Dessa irländska präster kom att spela en stor roll i uppbyggandet av den katolska kyrkan i många länder t.ex. i Australien, där många av de första biskoparna i den på 1840-talet upprättade hierarkin kom från Irland.

[Stefan Lundgren]

Religionen har haft betydelse som Tyskaordens angav. Man skall också har en viss åtanke också att det var dels också svåra tider för irländarna som räknades som "andra klassens" medborgare av britterna och dels så var det också fattigdom hos många, det var stora familjer, läste nånstans det var en kvinna i början på 1840-talet som fött mer än tjugo barn, då var ju det lilla matkontot hårt ansatt.

Stefan

[Angus]

Lite kuriosa... Enligt NE åt en vuxen irländsk man i mitten på 1800-talet uppemot fem kg potatis om dagen... Även om det skulle vara en lite hög siffra, så får man anta att det var kanske den enda kosten som erbjöds. Om man är så beroende av ett livsmedel, så får det ödesdigra konsekvenser om den skulle försvinna genom t ex pestsjukdomar.


//EMS