Manöver!
Vad skilde Sansculotter, Girondister och Jacobiner åt, politiskt, varifrån fick de sitt stöd, när var de som starkast, deras syn på religion etc mm såvidare
Jag tolkar det som om
Jacobinerna stöddes av stadsbefolkning, var av högre medelklass.
girondisterna stödda av rurala befolkningen, var av medelklass.
sansculotterna, fattiga hantverkare från Paris.
Fanns det fler politiska rörelser (värda att nämna) under Franska revolutionen och vad kännetecknar dem?
Sansculotter, Girondister och Jacobiner
-
Dûrion Annûndil
- Medlem
- Inlägg: 4941
- Blev medlem: 18 augusti 2003, 15:56
- Ort: Lite nordöst om Stockholm...
Skillnaden mellan jacobinerna och girondisterna var mer i deras politiska agenda än i deras klasstillhörighet. De var allihop i regel besuttna borgare (Medelklass i stort sett...). De skiljde sig åt i olika frågor, exempelvis i hur Frankrike skulle styras, och i hur radikal man skulle vara angående kyrkan, adeln och kungen.
Sansculotterna var den stora massan av fattiga (de som inte bar fina byxor), som krävde bröd. Och i olika grad adelns blod.
Mvh -Dan
Sansculotterna var den stora massan av fattiga (de som inte bar fina byxor), som krävde bröd. Och i olika grad adelns blod.
Mvh -Dan
Det fanns även en cordelier- och en feuillantklubb. Cordeliererna var radikala demokrater och feuillanterna var anhängare till konstitutionell monarki.
Jakbinismen var väl den som fortlevde efter revolutionen, i 1800-talets europa så var det den jakobinska revolutionen man fruktade, ungifär som man fruktade för kommunismen på 1900-talet.
Jakbinismen var väl den som fortlevde efter revolutionen, i 1800-talets europa så var det den jakobinska revolutionen man fruktade, ungifär som man fruktade för kommunismen på 1900-talet.
LasseMaja Formellt upplöstes väl Jakobinklubben 1799? Ordet fick, tidigt, en bredare betydelse och syftade inte längre på den franska revolutionens jakobiner utan på revolutionärer i allmänhet. I den bemärkelsen används det ju fortfarande och då i synnerhet för etatister med minimal förståelse för uppdelningar mellan privat och offentligt.
Det jag undrar över är vad girondism, i mer allmän bemärkelse, avser. Otto Strasser kallar, i Den tyska Bartholomeinatten, Hitlers fraktion inom NSDAP för girondister men exakt vad Strasser vill ha sagt med denna benämning framgår inte helt.[/i]
Det jag undrar över är vad girondism, i mer allmän bemärkelse, avser. Otto Strasser kallar, i Den tyska Bartholomeinatten, Hitlers fraktion inom NSDAP för girondister men exakt vad Strasser vill ha sagt med denna benämning framgår inte helt.[/i]
Ja på de allra radikalaste revolutionärerna.Kniebolo skrev:LasseMaja Formellt upplöstes väl Jakobinklubben 1799? Ordet fick, tidigt, en bredare betydelse och syftade inte längre på den franska revolutionens jakobiner utan på revolutionärer i allmänhet.
Vad Strasser vill ha sagt med "girondister" är svårt att säga, kanske syftade han på att de franska girdonisterna förespråkade krig.
Det här säger tyvärr inte så mycket...
Någon som kan förklara vad som skilde jakobinernas och gir. politik åt? Jag tror bla Jakobinerna ville styra upp mer och ta ut högre skatt än girondisterna. Och girondisterna var positivare inställda på krig med andra stater?
Förresten, någon som sitter på ett gött bokförslag i ämnet?
Någon som kan förklara vad som skilde jakobinernas och gir. politik åt? Jag tror bla Jakobinerna ville styra upp mer och ta ut högre skatt än girondisterna. Och girondisterna var positivare inställda på krig med andra stater?
Förresten, någon som sitter på ett gött bokförslag i ämnet?
-
Dûrion Annûndil
- Medlem
- Inlägg: 4941
- Blev medlem: 18 augusti 2003, 15:56
- Ort: Lite nordöst om Stockholm...
Termerna är lite flytande och förändras över tid.
Från början startades politiska klubbar, däribland feuillantklubben (med Bailly och La Fayette), cordelierklubben (Danton, Desmoulins och Marat), och jacobinklubben (Robespierre och Saint-Just). Dessa klubbar var alltså politiska grupperingar i Paris. När sedan generalförsamlingen grundas 1791 uppstår nya grupperingar, vissa med grund i dessa tidigare klubbar. Men Marat och Robespierre står för samma synpunkter i det nyupprättade Nationalkonventet 1792, de ingår i den nya grupperingen "berget", som står för att den nya republiken skall vara en centralmakt som inför socialistiska tankar om förstatligande av de tidigare adliga och kyrkliga egendomarna, och fördelning till medborgarnas nytta. Dessa fortsatte även att kallas "jacobiner". Mot dessa står "girondisterna" (efter provinsen Girond), som står för en decentraliserad federal stat med större provinsiellt självstyre och privatisering av de konfiskerade tillgångarna. Girondisterna är till en början fler, och de har alltså styret av Frankrike, men krigen mot de andra stormakterna går dåligt (båda grupperingarna var dock positiva till krig mot tyrraniska monarker för att sprida den nya liberalismen). I den politiskt laddade situationen tar Robespierre och Marat nytta av den stora massan i Paris, "sans-culotterna", som är missnöjda med de brister (mat exempelvis) som uppstår på grund av kriget, och störtar med våld girondisterna makt. "Jacobinerna" på "berget" styrde alltså framledes med hjälp av stödet från "sans-culotterna", och "girondister" och andra meningsmotståndare förföljs och mördas under Skräckväldet (däribland Bailly).
Det var snarast politiska maktstrider mellan likartade borgare med olika ståndpunkter alltså, med manipulation av den fattiga massan.
Mvh -Dan
Från början startades politiska klubbar, däribland feuillantklubben (med Bailly och La Fayette), cordelierklubben (Danton, Desmoulins och Marat), och jacobinklubben (Robespierre och Saint-Just). Dessa klubbar var alltså politiska grupperingar i Paris. När sedan generalförsamlingen grundas 1791 uppstår nya grupperingar, vissa med grund i dessa tidigare klubbar. Men Marat och Robespierre står för samma synpunkter i det nyupprättade Nationalkonventet 1792, de ingår i den nya grupperingen "berget", som står för att den nya republiken skall vara en centralmakt som inför socialistiska tankar om förstatligande av de tidigare adliga och kyrkliga egendomarna, och fördelning till medborgarnas nytta. Dessa fortsatte även att kallas "jacobiner". Mot dessa står "girondisterna" (efter provinsen Girond), som står för en decentraliserad federal stat med större provinsiellt självstyre och privatisering av de konfiskerade tillgångarna. Girondisterna är till en början fler, och de har alltså styret av Frankrike, men krigen mot de andra stormakterna går dåligt (båda grupperingarna var dock positiva till krig mot tyrraniska monarker för att sprida den nya liberalismen). I den politiskt laddade situationen tar Robespierre och Marat nytta av den stora massan i Paris, "sans-culotterna", som är missnöjda med de brister (mat exempelvis) som uppstår på grund av kriget, och störtar med våld girondisterna makt. "Jacobinerna" på "berget" styrde alltså framledes med hjälp av stödet från "sans-culotterna", och "girondister" och andra meningsmotståndare förföljs och mördas under Skräckväldet (däribland Bailly).
Det var snarast politiska maktstrider mellan likartade borgare med olika ståndpunkter alltså, med manipulation av den fattiga massan.
Mvh -Dan