...kanske napoleons mest lysande seger?...förmodligen politiskt men kanske stod han oxå på toppen taktiskt?!....
kan man få en bra sammanfattning av förluster på båda sidor, vilka som deltog, när man började o slutade o ungefär hur striden utkristalliserade sig o vad som avgjorde till napoleons fördel....
dessutom har det kommit upp några nya rön angående slaget de sista åren?...
har allt sökt en del men svårt att fatta allt engelskspråkigt som står på alla sidor....
austerlitz 1805
Sannolikt stog han högre efter 1807 års fälttåg mot Ryssland/Preussen. Han har då slagit ut både Österike, Preussen och Ryssland under loppet av 1,5 års krigande. Att han hade den bäst drillade armén någonsin kan man dock hålla med om. La Grand Armee har då tillbringat några år med att träna i nordöstra Frankrike inför invasionen av England (kanske!). Austerlitz var också N's mest lysande seger.
Genom att fejka en reträtt från Pratzen höjderna fick han den Ryssk/Österikiska armén att istället anfalla.
Den allierade sidan hade en onödigt komplicerad plan vilket gjorde att många av deras divisoner blev försenade, tog onödigt långa omvägar, hamnade i vägen för varandra etc.
Den största kvarvarande Österikiska kontingenten i armen anföll den till synes utsatta högra flanken på den Franska positionen vid Telnitz. ca 7000 Fransmän hejdade dock under hårda strider ca 24 000 allierade tills de blev undsatta av Maskalken Davout som anlände i rättan tid. Detta allierade anfall skulle följas av flera som också skulle runda den högra flanken. Då de allierade klev av den centrala positionen vid Pratzen, anföll Soult med två divisioner vilket splittade den allierade armén i två delar.
Lannes skickades mot den högra allierade flanken för att avsluta den ena halvan av den allierade armén och här inträffade den stora felräkningen i N's plan. I vägen stog det Rysska arriärgardet under prince Bagration, det största av de allierade formationerna, och hårda strider rasade. Både det Rysska kejserliga gardet som det Franska Gardet inblandades i hårda strider, liksom den Franska kavallerireserven under Murat.
Det hela slutade med att den allierade armén drog sig ur. Legenden om Telnitz dammen skall ha utspelats i det skedet. Ryssar och ÖSterikare skall ha försökt att retirera över den frusna dammen vid Telnitz men isen brast och tusentals man drunknade. Det har senare visat sig vara endast en handfull man som drunknade och att vattnet var knädjupt.
Det hela tilldrog sig på årsdagen av Napoleons kröning till kejsare.
Genom att fejka en reträtt från Pratzen höjderna fick han den Ryssk/Österikiska armén att istället anfalla.
Den allierade sidan hade en onödigt komplicerad plan vilket gjorde att många av deras divisoner blev försenade, tog onödigt långa omvägar, hamnade i vägen för varandra etc.
Den största kvarvarande Österikiska kontingenten i armen anföll den till synes utsatta högra flanken på den Franska positionen vid Telnitz. ca 7000 Fransmän hejdade dock under hårda strider ca 24 000 allierade tills de blev undsatta av Maskalken Davout som anlände i rättan tid. Detta allierade anfall skulle följas av flera som också skulle runda den högra flanken. Då de allierade klev av den centrala positionen vid Pratzen, anföll Soult med två divisioner vilket splittade den allierade armén i två delar.
Lannes skickades mot den högra allierade flanken för att avsluta den ena halvan av den allierade armén och här inträffade den stora felräkningen i N's plan. I vägen stog det Rysska arriärgardet under prince Bagration, det största av de allierade formationerna, och hårda strider rasade. Både det Rysska kejserliga gardet som det Franska Gardet inblandades i hårda strider, liksom den Franska kavallerireserven under Murat.
Det hela slutade med att den allierade armén drog sig ur. Legenden om Telnitz dammen skall ha utspelats i det skedet. Ryssar och ÖSterikare skall ha försökt att retirera över den frusna dammen vid Telnitz men isen brast och tusentals man drunknade. Det har senare visat sig vara endast en handfull man som drunknade och att vattnet var knädjupt.
Det hela tilldrog sig på årsdagen av Napoleons kröning till kejsare.
Överlag så finns det väldigt lite på svenska om napoleonkrigen, tyvärr. Herman Lindkvist kommer med en biografi över N inom en snar framtid, men hur den blir kan man inte veta med tanke på hans vurm för pitoreska detaljer och skrönor, och det finns många sådana när det gäller Napoleon och marsaljatet.
När det gäller Austerlitz så är det nog Duffy´s "Austerlitz" som fortfarande är bäst även om Scott Bowdens Austerlitz kom bara för några år sedan. Det Bowden tillför är väl igentligen endast en uppdaterad slagordning.
Det Napoleonslag som det har varit mest rabalder om på senare är är annars Waterloo i och med Peter Hofshröers två böcker på ämnet.
När det gäller Austerlitz så är det nog Duffy´s "Austerlitz" som fortfarande är bäst även om Scott Bowdens Austerlitz kom bara för några år sedan. Det Bowden tillför är väl igentligen endast en uppdaterad slagordning.
Det Napoleonslag som det har varit mest rabalder om på senare är är annars Waterloo i och med Peter Hofshröers två böcker på ämnet.