Hej hej
Jo det är så att jag söker fakta om Sverige under periorden 1900 - 1910... Information om hur långt man kommit inom sjukvård, medecin...
Hur järnvägarna brett ut sig, om det svenska styret, hur telefonnätet var utbrett osv... Alltså vad jag menar är att jag vill veta mycket men det behöver inte vara så speciellt djupgående... Någon som vet nån bra internet site eller något som behandlar detta... alltså allmän information om 1900 - 1910?
Sverige under det tidiga 1900-talet
-
cowboy playing dead
- Ny medlem
- Inlägg: 2
- Blev medlem: 12 februari 2003, 18:53
- Ort: Mörkaste Småland
-
Stefan Lundgren
- Stödjande medlem 2022
- Inlägg: 11932
- Blev medlem: 11 augusti 2003, 18:15
- Ort: Uppland
- Kontakt:
Jag kan skriva följande och sedan beror det också på om nån annan vill framföra nånting.
JÄRNVÄGARNA
Stambanenätet har i stort sett blivit utbyggt, ett bra tips är "Järnvägsdata" av Kjell Aghult som tar upp alla delsträckor som har blivit byggda i Sverige. Förstatligandet av mindre järnvägar var då redan i gång i mindre omfattning. Den tekniska biten som exempelvis spårunderhåll, reparationer av rullande materieln och säkerhet var redan en god bit framåt.
TELEFONNÄTET
Jag vet att Ekonomisk-Historiska institutionen på Uppsala Universitet har en rapport om telenätets utbredning. Den finns att få i pdf-format och är kostnadsfri. Du hittar den på länken http://www.ub.uu.se/wop/11046988/9703/ . Visserligen handlar det om köp av enskilda telenät, men det finns ett och annat som handlar om utvecklingen i Sverige. Tekniska museet kan har en viss form av information.
DIN LOKALTIDNING
Om din lokaltidning fanns under din nämnda period så kan du uppsöka din tidnings arkiv, det är bara att säga vilka år du vill har upp. Där kan du läsa artiklar om olika händelser från den tiden.
http://www.nad.ra.se
Nationella Arkivdatabasen är ju användbar i sådana undersökningar och i det olika arkiven så finns det också användbar info om arkivens innehåll. Jag gjorde en sökning på ett antal år följande träfftal som jag kan redovisa i tråden. Klicka på "sök/beställ(FRI SÖKNING). Sökning i träffarnas innehåll.
1900 502 träffar
1901 389
1902 399
1905 404
1910 462
En del av träffarna kan återkomma, men jag kan återge ett par stycken från 1910. Nu återger jag endast infotexten(historisk sådan).
Frösö sjukhus arkiv(Landsarkivet i Östersund)
"Frösö sjukhus arkiv - Historik Fram till början av 1800-talet sökte man gärna religiösa och moraliska orsaker till psykiska sjukdomar. Först vid mitten av 1800-talet började man arbeta med att söka medicinska förklaringar. Detta förändrade sitiuationen för de sjuka till det bättre genom att samhället på ett annat sätt än tidigare tog sitt ansvar. De tidiga hospitalen från 1500-talet och framåt hyste , ofta i samma rum, både svårt psykiskt sjuka och folk som tagits om hand enbart på grund av fattigdom. Så småningom placerades de psykiskt sjuka patienterna i egna lokaler skilda från dem för kroppsligt sjuka. Fortfarande på 1860-talet var sitiuationen svår för de mentalsjuka. I hela landet fanns hospitalplats för ca 1000 patienter. Enbart i Jämtland uppskattades antalet sinnessjuka till mer än 300. De sjuka sköttes i hemmen, utackorderades eller placerades i fattighus. Vid länslasarettet i Östersund, som tillkom år 1818, fanns på 1870-talet en ny "dåravdelning" för tio patienter. Efter diskussion om rätt placering av mentalsjukhus i Norrland avsattes år 1909 statliga medel för byggandet av ett mentalsjukhus på Frösön. Slutligt beslut om att fastigheten Öhnet på Frösön var rätt plats togs i oktober 1910. I januari 1915 kunde bygget avsynas och den första patienten inskrevs redan den 2 februari detta år. Anstalten rymde 560 platser och dessa fylldes genom över flyttning av patienter från Härnösand, Säter och Uppsala. Stora tillbyggnader gjordes på 1920-talet och redan år 1915 inköptes en jordbruksfastighet i anslutning av anstalten. Syftet var att trygga försörjningen. Dominerande gröda var potatis medan djurhållningen bestod av hästar, svin och får. På anstalten drevs bland annat bageri, snickeri, skomakeri och skrädderi varför Frösö sjukhus kom att fungera som ett samhälle i samhället. Genom riksdagsbeslut år 1963 kom landstingen at överta huvudmannaskapet för mentalvården från och med år 1967. HISTORIK: Eivergård/Elfström: Frösö sjukhus. 75 år ur sinnessjukvårdens historia."
Kanalfrakter AB, Göteborgs landsarkiv
"Dalslands kanal AB Långt in på 1800-talet var Dalsland i det närmaste helt i avsaknad av kommunikationsleder. Planer på en kanal fanns så tidigt som på 1700-talet. För en farled mellan Vänern och Stora Lee utfördes undersökningar 1836 och av major Lilljehöök 1838. Riksdagsmotioner om statsbidrag avslogs av riksdagen 1840-1841 och 1856-1858. 1862 anhöll landshövding Erik Sparre om statsbidrag på 900 000 rdr till en farled Hattefura hamn - Stora Lee, jämte en järnväg vid Håverud. Propositionen bifölls. Arbetet på kanalen utfördes 1864-1868 under Nils Ericssons överinseende och med dennes son Werner E. som arbetsledare. Kanalen fick på Nils Ericssons förslag en något annorlunda sträckning än den ursprungliga. Järnvägen vid Håverud ersattes av en akvedukt. Vid 1866 års riksdag fick bolaget statsanslag till en kanal mellan Västra och Östra Silen. Kanalens huvudsträckning mellan Vänern och Stora Lee blev liksom bigrenen till Västra Silen färdig 1868. Kanalen mellan Västra och Östra Silen färdigställdes 1870. Dalslands kanal AB bildades 1864 och den första bolagsordningen fastställdes följande år. Åren 1910-1915 byggdes en kanal mellan sjöarna Stora Lee och Östen. Bolaget har bildat två helägda dotterbolag, Kanal AB Stora Lee-Östen 1910 och AB Kanalfrakter 1934. Leverans av Dalslands kanals arkiv. Huvuddelen av Dalslands kanals arkiv levererades till landsarkivet under sommaren 1977 (efter Christer Winbergs besök). I samband med besök i Håverud 1978-04-28 medtogs handlingar, vilka inlämnats till f d kamrerarekontoret av postmästaren Olle Ahlin i Brålanda. Vissa mindre men väsentliga delar av arkivet levererades till landsarkivet 1978-05-11. Leveransen skedde under medverkan av Lars Melchior vid landsarkivet. Handlingarna härrörde från kanalmuséets utställningslokaler och källare (arkivrum) samt från f d kamrerarekontorets byggnad. Vid leveransen medkom ej vissa kartor och ritningar, vilka genom muséiföreståndaren Henry Karlsson skulle överlämnas till landsarkivet. Tullspecialer för Köpmannebro 1868, 1869, 1880, 1890 och 1900 överlämnades av Vänersborgs museum gm Lars Nilsson 1978-05-12. En volym ritningar och kartor hade utlånats till Bertil Landbergs advokatbyrå i Vänersborg. Denna skulle efter användandet införlivas med arkivet. Per Clemensson. Personal från landsarkivet inventerade kanalarkivet 1955. Huvuddelen av arkivet levererades till landsarkivet under sommaren 1977 (efter Christer Winbergs besök) lev /77. Våren 1978 gjordes slutlgiltiga leveranser från arkivet lev 41/78 och 43/78. Arkivet har överlämnts såsom gåva till landsarkivet. Det är tillgängligt för forskning utan inskränkning. Handlingar rörande Dalslands kanal AB finns i Waernska släktens arkiv på Baldersnäs (privatarkiv C 4: 2) II cd: 16-18. Förteckning upprättad 1978 av Lars Melchior i samarbete med Anncathrine Steen och Per Clemensson. BILAGA 1 Lista över handlingar som har lånats ut till kanalmuseet i Håverud. BILAGA 2 Gallringsförslag. BILAGA 3 Kartor och ritningar överförda till landsarkivets- kart- och ritningssamling. LITTERATUR Hembygden 1968 Karlsson, H: Dalslands kanal. Ingår i "En bok om Skållerud", Vänersborg 1973. Waern, Arne C: Dalslands kanal 75 år. Ingår i Hembygden 1943. Åsbrink, G: Anteckningar rörande handlingar i Dalslands kanalaktiebolags arkiv. Mellerud 1949. Åsbrink, G: Dalslands kanal 1868-1918. Stockholm 1918."
Det är det som jag har att erbjuda för tillfället.
Stefan Lundgren
JÄRNVÄGARNA
Stambanenätet har i stort sett blivit utbyggt, ett bra tips är "Järnvägsdata" av Kjell Aghult som tar upp alla delsträckor som har blivit byggda i Sverige. Förstatligandet av mindre järnvägar var då redan i gång i mindre omfattning. Den tekniska biten som exempelvis spårunderhåll, reparationer av rullande materieln och säkerhet var redan en god bit framåt.
TELEFONNÄTET
Jag vet att Ekonomisk-Historiska institutionen på Uppsala Universitet har en rapport om telenätets utbredning. Den finns att få i pdf-format och är kostnadsfri. Du hittar den på länken http://www.ub.uu.se/wop/11046988/9703/ . Visserligen handlar det om köp av enskilda telenät, men det finns ett och annat som handlar om utvecklingen i Sverige. Tekniska museet kan har en viss form av information.
DIN LOKALTIDNING
Om din lokaltidning fanns under din nämnda period så kan du uppsöka din tidnings arkiv, det är bara att säga vilka år du vill har upp. Där kan du läsa artiklar om olika händelser från den tiden.
http://www.nad.ra.se
Nationella Arkivdatabasen är ju användbar i sådana undersökningar och i det olika arkiven så finns det också användbar info om arkivens innehåll. Jag gjorde en sökning på ett antal år följande träfftal som jag kan redovisa i tråden. Klicka på "sök/beställ(FRI SÖKNING). Sökning i träffarnas innehåll.
1900 502 träffar
1901 389
1902 399
1905 404
1910 462
En del av träffarna kan återkomma, men jag kan återge ett par stycken från 1910. Nu återger jag endast infotexten(historisk sådan).
Frösö sjukhus arkiv(Landsarkivet i Östersund)
"Frösö sjukhus arkiv - Historik Fram till början av 1800-talet sökte man gärna religiösa och moraliska orsaker till psykiska sjukdomar. Först vid mitten av 1800-talet började man arbeta med att söka medicinska förklaringar. Detta förändrade sitiuationen för de sjuka till det bättre genom att samhället på ett annat sätt än tidigare tog sitt ansvar. De tidiga hospitalen från 1500-talet och framåt hyste , ofta i samma rum, både svårt psykiskt sjuka och folk som tagits om hand enbart på grund av fattigdom. Så småningom placerades de psykiskt sjuka patienterna i egna lokaler skilda från dem för kroppsligt sjuka. Fortfarande på 1860-talet var sitiuationen svår för de mentalsjuka. I hela landet fanns hospitalplats för ca 1000 patienter. Enbart i Jämtland uppskattades antalet sinnessjuka till mer än 300. De sjuka sköttes i hemmen, utackorderades eller placerades i fattighus. Vid länslasarettet i Östersund, som tillkom år 1818, fanns på 1870-talet en ny "dåravdelning" för tio patienter. Efter diskussion om rätt placering av mentalsjukhus i Norrland avsattes år 1909 statliga medel för byggandet av ett mentalsjukhus på Frösön. Slutligt beslut om att fastigheten Öhnet på Frösön var rätt plats togs i oktober 1910. I januari 1915 kunde bygget avsynas och den första patienten inskrevs redan den 2 februari detta år. Anstalten rymde 560 platser och dessa fylldes genom över flyttning av patienter från Härnösand, Säter och Uppsala. Stora tillbyggnader gjordes på 1920-talet och redan år 1915 inköptes en jordbruksfastighet i anslutning av anstalten. Syftet var att trygga försörjningen. Dominerande gröda var potatis medan djurhållningen bestod av hästar, svin och får. På anstalten drevs bland annat bageri, snickeri, skomakeri och skrädderi varför Frösö sjukhus kom att fungera som ett samhälle i samhället. Genom riksdagsbeslut år 1963 kom landstingen at överta huvudmannaskapet för mentalvården från och med år 1967. HISTORIK: Eivergård/Elfström: Frösö sjukhus. 75 år ur sinnessjukvårdens historia."
Kanalfrakter AB, Göteborgs landsarkiv
"Dalslands kanal AB Långt in på 1800-talet var Dalsland i det närmaste helt i avsaknad av kommunikationsleder. Planer på en kanal fanns så tidigt som på 1700-talet. För en farled mellan Vänern och Stora Lee utfördes undersökningar 1836 och av major Lilljehöök 1838. Riksdagsmotioner om statsbidrag avslogs av riksdagen 1840-1841 och 1856-1858. 1862 anhöll landshövding Erik Sparre om statsbidrag på 900 000 rdr till en farled Hattefura hamn - Stora Lee, jämte en järnväg vid Håverud. Propositionen bifölls. Arbetet på kanalen utfördes 1864-1868 under Nils Ericssons överinseende och med dennes son Werner E. som arbetsledare. Kanalen fick på Nils Ericssons förslag en något annorlunda sträckning än den ursprungliga. Järnvägen vid Håverud ersattes av en akvedukt. Vid 1866 års riksdag fick bolaget statsanslag till en kanal mellan Västra och Östra Silen. Kanalens huvudsträckning mellan Vänern och Stora Lee blev liksom bigrenen till Västra Silen färdig 1868. Kanalen mellan Västra och Östra Silen färdigställdes 1870. Dalslands kanal AB bildades 1864 och den första bolagsordningen fastställdes följande år. Åren 1910-1915 byggdes en kanal mellan sjöarna Stora Lee och Östen. Bolaget har bildat två helägda dotterbolag, Kanal AB Stora Lee-Östen 1910 och AB Kanalfrakter 1934. Leverans av Dalslands kanals arkiv. Huvuddelen av Dalslands kanals arkiv levererades till landsarkivet under sommaren 1977 (efter Christer Winbergs besök). I samband med besök i Håverud 1978-04-28 medtogs handlingar, vilka inlämnats till f d kamrerarekontoret av postmästaren Olle Ahlin i Brålanda. Vissa mindre men väsentliga delar av arkivet levererades till landsarkivet 1978-05-11. Leveransen skedde under medverkan av Lars Melchior vid landsarkivet. Handlingarna härrörde från kanalmuséets utställningslokaler och källare (arkivrum) samt från f d kamrerarekontorets byggnad. Vid leveransen medkom ej vissa kartor och ritningar, vilka genom muséiföreståndaren Henry Karlsson skulle överlämnas till landsarkivet. Tullspecialer för Köpmannebro 1868, 1869, 1880, 1890 och 1900 överlämnades av Vänersborgs museum gm Lars Nilsson 1978-05-12. En volym ritningar och kartor hade utlånats till Bertil Landbergs advokatbyrå i Vänersborg. Denna skulle efter användandet införlivas med arkivet. Per Clemensson. Personal från landsarkivet inventerade kanalarkivet 1955. Huvuddelen av arkivet levererades till landsarkivet under sommaren 1977 (efter Christer Winbergs besök) lev /77. Våren 1978 gjordes slutlgiltiga leveranser från arkivet lev 41/78 och 43/78. Arkivet har överlämnts såsom gåva till landsarkivet. Det är tillgängligt för forskning utan inskränkning. Handlingar rörande Dalslands kanal AB finns i Waernska släktens arkiv på Baldersnäs (privatarkiv C 4: 2) II cd: 16-18. Förteckning upprättad 1978 av Lars Melchior i samarbete med Anncathrine Steen och Per Clemensson. BILAGA 1 Lista över handlingar som har lånats ut till kanalmuseet i Håverud. BILAGA 2 Gallringsförslag. BILAGA 3 Kartor och ritningar överförda till landsarkivets- kart- och ritningssamling. LITTERATUR Hembygden 1968 Karlsson, H: Dalslands kanal. Ingår i "En bok om Skållerud", Vänersborg 1973. Waern, Arne C: Dalslands kanal 75 år. Ingår i Hembygden 1943. Åsbrink, G: Anteckningar rörande handlingar i Dalslands kanalaktiebolags arkiv. Mellerud 1949. Åsbrink, G: Dalslands kanal 1868-1918. Stockholm 1918."
Det är det som jag har att erbjuda för tillfället.
Stefan Lundgren