Kyrkan i Sverige under 1800talet.
Kyrkan i Sverige under 1800talet.
Håller på med ett skolarbete om varför kyrkan tappade sin makt under 1800 talet.
Jag kan inte ett dugg om detta och ber därför här om hjälp.
Arbetarrörelsen ska tydligen ha spelat in har jag hört?
Jag kan inte ett dugg om detta och ber därför här om hjälp.
Arbetarrörelsen ska tydligen ha spelat in har jag hört?
Hej,
Jag tror att det är svårt exakt avgöra varför kyrkan förlorar sin maktställning under 1800-talet. Ett enkelt och kort svar till frågan skulle kunna vara att det hade med hela samhällsutvecklingen att göra. Här kommer några förslag på orsaker:
- Ökad demokratisering: Riksdagen ökar i betydelse. Kungen förlorar allt mer makt. Kyrkans maktposition, tror jag, var nära kopplad till kungens maktposition.
- Modernism: beror på vad som syftas med modernism. Här vill jag peka på industriliseringen, nya tänkesätt mm.
- Rörelser: Nykterhetsrörelsen, arbetarrörelsen, frikyrkorörelsen.
- mm.
Det kan vara värt att sätta sig in i just de olika rörelserna. Viktigaste tror jag är att notera att de bidrar just till nytänkande och ökad demokratisering i det svenska samhället (och ute i Europa). Wikipedia har rätt så bra ingång till ämnet: http://sv.wikipedia.org/wiki/Svenska_Ky ... statskyrka Kolla upp också nyckelbegrepp ovan, finns massor med ingångar.
Hoppas att detta var till hjälp!
---
S.P.
Jag tror att det är svårt exakt avgöra varför kyrkan förlorar sin maktställning under 1800-talet. Ett enkelt och kort svar till frågan skulle kunna vara att det hade med hela samhällsutvecklingen att göra. Här kommer några förslag på orsaker:
- Ökad demokratisering: Riksdagen ökar i betydelse. Kungen förlorar allt mer makt. Kyrkans maktposition, tror jag, var nära kopplad till kungens maktposition.
- Modernism: beror på vad som syftas med modernism. Här vill jag peka på industriliseringen, nya tänkesätt mm.
- Rörelser: Nykterhetsrörelsen, arbetarrörelsen, frikyrkorörelsen.
- mm.
Det kan vara värt att sätta sig in i just de olika rörelserna. Viktigaste tror jag är att notera att de bidrar just till nytänkande och ökad demokratisering i det svenska samhället (och ute i Europa). Wikipedia har rätt så bra ingång till ämnet: http://sv.wikipedia.org/wiki/Svenska_Ky ... statskyrka Kolla upp också nyckelbegrepp ovan, finns massor med ingångar.
Hoppas att detta var till hjälp!
---
S.P.
Håller med om det som skrivits, men jag tror samtidigt att demokratisering och minskad betydelse för kyrkan inte behöver hänga ihop. Se bara på USA där man ända sedan 1700-talet både haft rätt utvecklad demokrati och haft kyrkorna separerade från staten. Trots detta går oerhört många amerikaner än idag i kyrkan i princip varje söndag. (Kommer inte ihåg siffran, men jag har för mig det rör sig om 70 procent eller så varje söndag, alltså mångdubbelt fler än i Europa.) Dessutom måste man komma ihåg att även Sverige styrdes relativt demokratiskt långt tillbaka i tiden (t ex under frihetstiden), utan att för den skull kyrkans betydelse minskade.
Sedan tror jag det är viktigt att skilja på kyrkans makt och kyrkans betydelse. Att kyrkan fick mindre makt tror jag hänger ihop med: demokratisering, industrialisering, urbanisering, större individualism, arbetarrörelsen, andra folkrörelser och rent allmänt att trender slår igenom väldigt tidigt i Sverige (jfr t ex tv-serien Världens modernaste land), osv. Skulle man däremot titta på vad som minskade kyrkobesökandet (dvs vad som gjorde att kyrkan fick mindre betydelse), tror jag inte att demokratiseringen är en viktig faktor (jfr USA).
Sedan tror jag det är viktigt att skilja på kyrkans makt och kyrkans betydelse. Att kyrkan fick mindre makt tror jag hänger ihop med: demokratisering, industrialisering, urbanisering, större individualism, arbetarrörelsen, andra folkrörelser och rent allmänt att trender slår igenom väldigt tidigt i Sverige (jfr t ex tv-serien Världens modernaste land), osv. Skulle man däremot titta på vad som minskade kyrkobesökandet (dvs vad som gjorde att kyrkan fick mindre betydelse), tror jag inte att demokratiseringen är en viktig faktor (jfr USA).
-
Gutekrigaren
- Medlem
- Inlägg: 4120
- Blev medlem: 23 mars 2002, 19:38
- Ort: Rom
Jag vill minnas att Wilhelm Moberg i sin utvandrarserie skrev om det statskyrkliga "förtryck" som rådde i landet under åtminstone mitten av 1800-talet. Frikyrkor bekämpades hårt och detta förtryck skulle ha varit en av anledningarna till den stora utvandringsvågen till USA. Enligt Moberg drog Sverige på sig en del internationell kritik för detta, inte minst från USA. Kan denna hårda attityd också ha varit en av anledningarna till den Svenska lutheranska kyrkans nedgång?
- Coitadinha
- Medlem
- Inlägg: 30
- Blev medlem: 5 november 2004, 22:43
- Ort: Värmdö
När frikyrkorna började bli vanliga i mitten på 1800-talet hamnade de, av naturliga skäl, i motsatsställning till statskyrkan. Även nykterhetsrörelsen kom lite på kant med kyrkan. Kanske, som Vilhelm Moberg skriver i Utvandrarna för att prästen hade monopol på brännvinstillverkningen i socknarna, kanske för att nykterhetsivrarna organiserade sig i ordnar med frimurarliknande ceremonier, kanske bara för att de var något nytt.
Arbetarrörelsen uppstod kanske inte direkt ur dessa rörelser, men ofta var det personer ur dem som gick in med sin föreningsvana och byggde upp den. Därför var det ganska naturligt att arbetarrörelsen var milt uttryckt skeptisk till kyrkan, i synnerhet som kyrkan ställde sig på etablissemangets sida mot den. "Kyrkan, tronen och penningpåsen", inte bara retorik.
Själv är jag född i en bruksort och uppväxt på 50-talet bland dem som fick "Rörelsen med modersmjölken" och jag minns en mycket avvaktande attityd till statskyrkan bland arbetarna. Var man religiös och fackansluten så var man med i en frikyrka. Punkt!
När arbetarrörelsen kom till den politiska makten kom statskyrkan därför att ligga ganska risigt till.
Men skolarbetet är väl redan inlämnat, så det spelar kanske inte så stor roll
Arbetarrörelsen uppstod kanske inte direkt ur dessa rörelser, men ofta var det personer ur dem som gick in med sin föreningsvana och byggde upp den. Därför var det ganska naturligt att arbetarrörelsen var milt uttryckt skeptisk till kyrkan, i synnerhet som kyrkan ställde sig på etablissemangets sida mot den. "Kyrkan, tronen och penningpåsen", inte bara retorik.
Själv är jag född i en bruksort och uppväxt på 50-talet bland dem som fick "Rörelsen med modersmjölken" och jag minns en mycket avvaktande attityd till statskyrkan bland arbetarna. Var man religiös och fackansluten så var man med i en frikyrka. Punkt!
När arbetarrörelsen kom till den politiska makten kom statskyrkan därför att ligga ganska risigt till.
Men skolarbetet är väl redan inlämnat, så det spelar kanske inte så stor roll