Det nedanstående är en liten sammanfattning jag gjorde för egen del angående den svenska arméns utskrivningsformer vid tiden för 1808-09 års krig. Jag noterade att jag inte hade alla benämningarna och så under koll, så därför gjorde jag detta. Det må vara av intresse även för forumets läsare, så därför postar jag det här. Kommentarer?
Cheers.
Rekryteringsformer i den svenska armén vid tiden för Finska kriget 1808-09.
Rekrytering av trupper till den svenska armén vid tiden för Napoleonkrigen kan lite grovt indelas i tre olika former; A. Indelningsverket, B. Värvning och C. Diverse former av värnplikt.
A. Indelningsverket
Indelningsverket (de värvade männen sades vara indelta - det var benämningen) var en specifik svensk uppfinning, som kommit till under Karl XI:s tid, och de indelta soldaterna utgjorde merparten av den under krigstid i fält varande svenska armén. Infanteri och Kavalleri rekryterades till den svenska krigsmakten på detta sätt, infanteriet genom vad som kallades Roteringen, kavalleriet, genom det s.k. rusthållet (eller rustningen). Roteringen innebar att en grupp bönder gick samman om att i fredstid hålla kronan med en infanterist genom att förse denne med ett hushåll (soldattorp), föda och delvis klä honom. Detta gjorde bönderna mot det att de själva undantogs från vapenplikt. Rusthållet innebar att en hemmansägare på samma sätt försåg armén med en ryttare till kavalleriet. Detta mot att hemmansägaren själv slapp krigstjänst och ofta även mot skattelättnader.
Indelningsverket må verka fint på papperet och kostnaderna syntes inte till i statsbudgeten, eftersom folket direkt betalade för nationens armé! Enligt Gunnar Artéus söp dock indelningsverket upp 30-40% av rikets ekonomiska intäkter. Dessutom gjorde detta system det svårt för kronan att förse armén med reservtrupper, eftersom stora delar av befolkningen var lagligen undantagna från militärtjänst. Detta löste man på det sätt att man gjorde bruk av vad som kallas vargering, vilket betyder att två rotar eller rusthåll helt enkelt går samman för att ställa upp en till soldat.
B. Värvning.
De värvade trupperna i rikets krigsmakt utgjorde specialförband, såsom exempelvis garnisons-, ingenjörs- och gardestrupper, men även jägar-, och artilleriförband. Detta var Sveriges reguljära, stående och av kronan avlönade "militära elit".
C. Värnplikt/utskrivning.
Företogs enligt fransk modell (Levée en masse) speciellt under synnerligen svåra förhållanden och kriser och när större mängder reserver behövdes. Under de kritiska åren 1808-09, tvångsutskrev kronan ett så kallat Lantvärn i syfte att med detta bemanna fästningarna runtom i riket och på detta vis frigöra fler trupper för de regelrätta striderna. På detta sätt mobiliserades och utrustades ca 30.500 extra, ogifta och mellan 18 och 25 åriga soldater. Lantvärnets öde blev dock ett sorgligt skådespel. Främst fick de fungera som roddare på skärgårdsflottans galärer, och på grund av brister i organisationen och ledningen avled ett stort antal lantvärnsmän i de epidemier som rasade under kriget.
Som konklusion på denna korta skrivelse kan jag bara konstatera, att precis som i många arméer, alltifrån de romerska legionerna till den amerikanska supermaktsarmén i vår tid, är det de fattigaste, eländigaste samhällsskikten som krävs att stå i leden och offra sina liv eller värre striderna för de rikas så kallade frihet. Så var det också i den svenska krigsmakten. När det gruvliga lantvärnet skrevs ut, undantogs naturligtvis bland annat ämbetsmän, borgare, bönder, hantverkare, hemmansägare och "...allmogens lagliga gärningsmän". Nåja, det som digression.
Källor:
* Between the Imperial Eagles, Sweden's armed forces during the Revolutionary- and Napoleonic Wars (Meddelande 58-59; Armémuseum), Stockholm 2000. Speciellt Gunnar Artéus' artikel (sidorna 32-41) om Swedish Army Organization.
*Krig kring Kvarken; Oravais Historiska Förening r.f., 1999, red. Martin Hårdstedt och Göran Backman.
Rekrytering till svenska armén ca 1808
-
Kapten_Gars
- Medlem
- Inlägg: 3112
- Blev medlem: 6 augusti 2003, 17:20
- Ort: Göteborg
Nu utgjordes alltså den romerska armén av medelklassen, dvs självägande bönder och fastighetsägare. När Marius väl släppte in pöbeln i legionerna, blev det ju ett jävla liv.Som konklusion på denna korta skrivelse kan jag bara konstatera, att precis som i många arméer, alltifrån de romerska legionerna till den amerikanska supermaktsarmén i vår tid, är det de fattigaste, eländigaste samhällsskikten som krävs att stå i leden och offra sina liv eller värre striderna för de rikas så kallade frihet.
(Ja, förutom från själva pöbeln då, om du nu trodde nåt annat. Proletariatet älskade sina nya rättigheter.)
Varför det är så synd om rotessoldaterna, fattar jag inte heller. De blev ju räddade från ett liv som drängar. Mer synd är det väl om bondpojkarna då, som blev berövade chansen att se lite mer av världen än de närmaste socknarna.