Familj och hushåll under 1800-talet(b-uppsats)

[Stefan Lundgren]

Det är rubriken också på min b-uppsats på historiska institutionen på Uppsala Universitet. Jag tänker iallafall skriva lite grann om den eftersom det är en del av vårt demografiska historia. Husby-Långhundra heter den socken som jag behandlade och den ligger på randen mellan slätt- och skogsbygd i centrala delen av Uppland, cirka 2½ mil sydost om Uppsala. Det är inte en genomgång av min uppsats utan en separat liten artikel som möjligen kan väcka lite frågor kring hushållen samt familjebildning under 1800-talet samt eventuellt också utanför själva uppsatsens tidsperiod.

Hushållsstorlekarna var stora under 1700-talet, iallafall i Uppsala läns rurala områden. Det var oftast tal över sju personer per hushåll och enligt de beräkningar som jag gjorde för Husby-Långhundra så bestod varje hushåll av gifta personer i slutet på 1700-talet. Nu har jag vidrört tiden 1805-90 och i början av 1800-talet var hushållen fortfarande stora. År 1805 var hushållsstorleken i Husby Långhundra på 5,43 individer/hushåll och av nio av tio hushåll beboddes av gifta personer. Dessa två värden var ännu lägre 1890 när det var 3,76 individer/hushåll och 63,7% av hushållen beboddes av gifta personer. Nu betyder det inte att nativiteten sjönk under 1800-talet eftersom gifta befolkningen fortfarande var drygt en tredjedel av den totala folkmängden.

Det som berodde på att hushållsstorleken gick ner i landet var bl a att hemmanklyvningen av äldre gårdar började att äga rum fr o m mitten av 1800-talet. "Vid mitten av 1800-talet infördes ånyo vissa restriktioner, men redan 1881 tillät man åter fri hemmansklyvning".(NE) En anledning till att hushållsstorleken var jämn under de första årtionderna av 1800-talet var att de förbjöd hemmanklyvningen i början på 1800-talet. Fr o m mitten på 1800-talet så började en del nya tomter att uppstyckas från de äldre tomterna samt att nya upptogs från de områden som var naturmark. (Cselzalmi, "Fårad mark", 1998)

Jag har bl a använt två olika definitioner kring hushållen, dels "BiSOS" definition i slutet på 1800-talet och dels engelsmannen Peter Lasletts definition. Inledningen på den första definitionen lyder följande:

Den personal som bildar hushållet eller matlaget, utgöres dels af de egentliga familjemedlemmarna, föräldrar, barn och andra anhöriga, dels af de biträden eller tjenstehjon. (BiSOS: A, tredje avdelningen, 1890, s 26)

Peter Lasletts definition

The structure of the family within the household, then, has had to be judged from the relationships recorded in the data: wife, son, daughter and servant etc, as applied to various individuals. The insistence that servants were members of the household has important implications.(Laslett, Size and structure of Household in England over three centuries, Population Studies, s 202, 1969.

Det som angav ett hushåll var ju att människor levde i ett sådant. De båda defintionerna angav att även tjänstefolk tillhörde samma hushåll som övriga familjen. I början av 1800-talet levde inte bara själva kärnfamiljen ensamt i ett hushåll och då var det även äldre anhöriga såsom farmor eller morfar vilket också var vanligt även under 1800-talet. Men då överfördes fler äldre till socknarnas fattigvård istället.

Folkmängdstabeller från socknarna förändrades under Tabellverkets epok, m a o blev statistiken mer utförlig under 1800-talet och detta gjorde att jag inte kunde ta samma metod under min undersökningsperiod. Exempelvis var "utökningen" med vilken socio-ekonomisk status socknarna hade medtagen i redovisningen av folkmängden under 1800-talet. Detta valde jag att utebliva som en avgränsning, men här på Skalman kan jag skriva att det fanns 162 hushåll i Husby-Långhundra 1820. Dessa var fördelade på följande: Förmögna; 12, Behållna; 30, Fattiga; 90 och Utfattiga 30. Hushållsstorleken för detta år var på 5,22 individer/hushåll(detta år hade jag inte). Ett år som jag använde i stor skala var 1850; då var hushållsstorleken på 5,19 individer/hushåll och av de 29 hushåll som levde över dess tillgångar samt 133 hushållen som kunde av sin ekonomi också klara sig själva. Efter 1860 lämnade prästerna in folkmängdsredogörelser till "Sveriges Officiella Statistik" och då gjordes materialet om ytterligare en gång. Fr o m detta år redovisade även ensamboende i statistiken vilket det gjorde att uppsatsen blev tvådelad. M a o det var inte jämförbart med tidigare år, graden för ensamboende ökade under den resterande delen av 1800-talet. Nu gick jag inte igenom husförhörsboken för Husby-Långhundra för åren 1860, 1870, 1880 och 1890. Enligt ett samtal och tips från de ansvariga för min uppsats så sa dom att jag skulle räkna direkt från länets ensamboende, det var approximativt samma värden som jag skulle har fått med hjälp av husförhörsboken. År 1860 bodde 3,34 % av den totala folkmängden ensamna vilket hade ökat till 4,58% trettio år senare.

Det var fr o m 1850 som större skillnader kunde utrönas i mitt arbete. År 1850 var det 5,19 individer per hushåll, tio år senare var det 4,58 individer/hushåll medan slutåret av uppsatsen hamnade på 3,76 individer per hushåll. Antalet hushåll blev också fler under uppsatsperioden, mellan 1805-50 var hushållen runt 175 till antalet i genomsnitt medan fr o m 1850 till 1890 ökade från 188 till 320 hushåll.

För att diskutera olika samband mellan olika författare så hade David Gaunt i sin artikel i Scandia 1976(Familj, hushåll och arbetsintensitet) en jämförelse mellan några västmanländska socknar under 1700-talet. I hans femte tabell i sin artikel hade han jämförelse under olika år under den första halvan av 1700-talet. Han valde ut några hushåll för att räkna ut storleken på och därav blev följden att hans värden skiljdes sig gentemot mina eftersom jag gjorde en beräkning från den totala folkmängden på den totala antalet hushåll. Anledningen att jag kunde utgå ifrån detta var att jag tycker att folkmängden inte skulle öka från 132 invånare 1737 till 671 invånare 1749(det första året som det genomfördes folkräkning i Sverige). (Gaunt, s 53 i jämförelse med Folkmängdstabellen 1749 för Tortuna, Tabellverket). Räknar man med min metod så hade Tortuna lite fler individer/hushåll än vad Gaunt beräknade. Eriksson & Rogers avhandling (Rural Labor and Population Change) från 1978 visade också en viss form av minskning och likaså Laslett ovanstående artikel, enligt tabell 1 i hans artikel så gick också de engelska församlingarna också ner under de tre decennier som angav hans tidsperiod. Laslett använde också metoden med totala folkmängden på totala antalet socknar, precis som i min metod.

Värt att tillägga att folkmängden i Husby-Långhundra var(hushåll inom parantes) under några år under 1800-talet.

1805: 966(176)
1830: 953(159)
1850: 976(188)
1870: 1 136(283)
1890: 1 204(320)

Stefan