1600-talet, sökning i arkiv-information(Ett urval)

[Stefan Lundgren]

###############################################

Ifrågavarande handlingar ha tillvaratagits på Orsils eller Horsilje gård i Timrå socken, Medelpad. Till största delen har detta tillvaratagande (lev. 14/1949 fr. Orsil) skett 1949 (se Prot. ang. tjänsteresa för landsarkivet 1949-05-16--1949-05-18, ID 405/1949). I några fall ha handlingarna kommit till landsarkivet genom Kulturhistoriska föreningen Murberget i Härnösand (flere lev. 1940- och 1950- talen). Handlingar, som överlämnats från Murberget, utgöra deposition, "röd deposition" (till skillnad från dep. från Medelpads fornhem, "grön deposition"). I samlingen ingår slutligen (lev. 31/1949) även strödda handlingar, tillvaratagna på Birsta gård i Sköns socken, Medelpad, vilka handlingar otvivelaktigt tidigare överförts från Orsil till Birsta. Under 1600- och 1700- talen beboddes Orsil nästan kontinueligt av lagmän och häradshövdingar, bland dem Maurits Biörner och dennesson Carl Maurits. En annan son till Maurits Biörner var den kände fornforskaren Eric Julius, som 1750 på Orsil slutade sina dagr och där av allt att döma har förvarat sina betydande, numera förekomna, samlingar av urkunder och anteckningar. Den siste domaren på Orsil, häradshövding Erik Tryggdahl, dog 1792. Med 1800-talets begynnelse blev Per Matsson (Byström) Orsils innehavare. Denne blev 1808 kronolänsman, erhöll senare hovkamrerares titel, och dog 1835. På Orsil bodde omkring 20 års tid även Per Matssons måg häradsskrivaren och kronofogden A.G. Lidinson, som flyttade därifrån kort före svärfaderns död. En andre måg till Per Matsson var sjökaptenen Anders Nordberg, vilken likaledes bott på Orsil. Denne hade en son, Conrad Nordberg, som blev kronolänsman och slutligen kronofogde. Conrad Nordberg synes under uppväxtåren samt senare, från omkr. 1847 till sin död 1855, ha bott på Orsil. En annan landsstatstjänsteman, A. Tjernberg, var under Conrad Nordbergs långvarande kronofogdeförordnanden under den sjuklige Lidinsons tid tf. kronolänsman och efterträdde slutligen Nordberg såsom kronolänsman.

###############################################

AB Nyköpings Storhusqvarn. Arkivbeskrivning 1889 ombildades kvarnen till ett aktiebolag. Verksamhetsperioden sträcker sig fram till 1971 då kvarnen lades ner. Handlingar finns från 1806 till 1971. Handlingar daterade före 1889 rör de tomter i Nyköping där fabriken var belägen, dvs köpavtal och kontrakt. I arkivet finns protokoll, aktieregister och vissa räkenskaper, huvudböcker, för hela verksamhetstiden. Räkenskaper, i första hand årsredovisningar och deklarationer, finns från 1940-talet och framåt. Några diarier finns inte. Historik Kvarnverksamhet har funnits i Nyköping åtminstone sedan 1600-talet, placerade längs Nyköpingsån. Storhusqvarns fastigheter har anor från 1700-talet som industribyggnad; det gamla kvarnstallet från tiden som tullkvarn (fastighetsdeklaration från 1938). Kvarnen ligger vid Storhusfallet i Nyköpingsån, från vilket det har sitt namn. Idag ägs kvarnbyggnaden av Nyköpings stad. 1935-1936 köptes AB Storhusqvarn upp av AB Saltsjöqvarn, ett dotterföretag till AB Mårten Pehrsons Valsqvarn i Kristianstad, och kom att ingå i dess koncern. 1955 ändrades namnet till AB Storhusqvarn i Nyköping. Kvarnen hade också magasin nere vid hamnen, men detta blev efterhand opraktiskt transportmässigt sett och då rationaliseringar i form av ombyggnation var omöjliga var det en av anledningarna till att kvarnen lades ner 1971. 1958 firades 70 års-jubileum, samtidigt med AB Saltsjöqvarn i Stockholm. Kartor och ritningar. Föremål-en sigillstämpel som ligger i sin ask.

###############################################

Dybecks godsarkiv HISTORIK Dybeck ägdes på 1600-talet bl.a. av Lave Bille gift med Pernilla Marsvin. Deras söner Christian och Jörgen gjorde 1684 en överenskommelse att dela Dybeck, vilket verkställdes och sålunda uppstod de två delarna, som efter respektive släktnamn kallades Sparredelen (Ehrensparre) och Krokedelen (Gyllenkrook). Delningen omfattade slottet, trädgården, ekonomi- byggnader och naturligtvis underliggande byar och hemman. Delningen gav också upphov till en stor mängd tvister och rättegångar genom åren. Sparredelen: Christian Billes dotter avträdde sin del till sin styvsvärson Berent Ingelotz 1725. Berent Ingelotzn dotter Christina Gustaviana gift med Christoper Ehrensparre ärvde godset efter fadern. Efter Christoper Ehrensparres död 1767 fick sonen Gustaf säteriet och vid hans död 1785 ärvdes det av hans systrar. En av dessa systrar till Gustaf Ehrensparre, Eva, samlade alla delar i sin hand 1798. Hon var gift med Henrik Wilhelm Ljungfelt, vilken hon skiljdes från 1807. Deras son Gustaf Ehrensparre Ljungfelt ärvde säteriet och vid hans död 1845 fick hans halvsystrar Maria och Ulla Ljungfelt Wahlbom godset. Delar såldes kontinuerligt undan på 1800-talet, och en del av desssa köptes av A.B. Wallis. Krokedelen; Jörgen Billes del fick så småningom dottern Pernilla Bille och vid hennes död 1746 ärvde syster- sonen Carl Johan Löwe säteriet. Denna sålde 1774 Krokedelen till Gustaf Fredrik Gyllenkrook och 1822 sålde ättlingar till Gustaf Fredrik sin del till grosshandlare A. B. Wallis. 1921 sålde Wallis efterkommande Krokedelen till Albin Alwén. Vid leveransen var ett stort antal handlingar buntade och försedda med påskriften rättegångshandlingar m.m. Dessa buntar har gåtts igenom och bildar numera huvuddelen av serien" Handlingar ordnade efter ägare". De olika räkenskapshandlingarna har förts samman och ordnats kronologiskt. I arkivet finns under serie- beteckningen "Handlingar med främmande proveniens" räkenskaper för Ruuthsbo gård. Eftersom Dybeck och Simontorp samägdes under en följd av år återfinnes en del handlingar som rör Simontorp i Dybecksarkivet. Det har inte varit möjligt att skilja ut alla dessa handlingar. Vemmenhögs härads fornminnes- och hembygdsförening deponerade 1934 Dybecks godsarkiv i landsarkivet i Lund.

###############################################

En del av Furusunds lotsplats arkiv har tidigare leve- rerats till Stockholms stadsarkiv, där det delvis ord- nats och förtecknats i Mellersta lotsdistrikts arkiv (6/12 1988, förteckning 766). Anledningen till att en ny förteckning har upprättats för det material som nu levereras är svårigheten att komplettera den tidigare förteckningen. Bl a bör lotsplatserna betraktas som egna arkivbildare. Arkivet omfattar tiden 1787-1988. Lotsväsendet grundlades under 1600-talet då sjöfarande blev skyldiga att anlita lots. I 1696 års lotsförord- ning och lotsreglemente gavs de allmängiltiga före- skrifterna för lotsarnas verksamhet. Flera förordningar följde under 1700-talet och 1820 års lotsförordning förklarade att lotsväsendet var ett militärt verk och den svenska kusten delades in i tre lotsdistrikt, vilka i sin tur indelades i 14 lotsfördelningar. Understatio- ner till lotsfördelningarna blev lotsplatser, fyrplat- ser och fyrskepp. År 1871 inrättades lotsstyrelsen och lotsväsendet skildes från sjöförsvarsdepartementet. Lotsplatserna har inte varit skyldiga att förteckna sina arkiv men det har oftast bildats serier med arkiv- material som tagits om hand. I och med att lotsdistrik- ten upphörde som myndigheter 1988-01-31 har även lots- platsernas material ordnats och förtecknats fram till detta datum. Arkivet har gallrats enligt RA-FS 1989:26 (bilaga 1) och RA-FS 1991:6, Sjöfartsverkets gallringsbeslut 10 (bilaga 2). Se den manuella förteckningen.

###############################################

Mälarens lotsplats har som en av flera lotsplatser tillhört Mellersta lotsdistriktet och haft sin verk- samhet belägen i Södertälje. År 1983 genomfördes en sammanslagning av Mälarens lotsplats och Södertälje kanalverk som därmed fick namnet Mälarens trafikom- råde. Vissa serier har dock inte avslutats i och med sammanslagningen utan hänvisningar har gjorts mellan de olika arkiven. Arkivet omfattar tiden 1826-1986. Lotsväsendet grundlades under 1600-talet då sjöfarande blev skyldiga att anlita lots. I 1696 års lotsförord- ning och lotsreglemente gavs de allmänna föreskrif- terna för lotsarnas verksamhet. Flera förordningar följde under 1700-talet och 1820 års lotsförordning förklarade att lotsväsendet var ett militärt verk och den svenska kusten delades in i tre lotsdistrikt, vilka i sin tur indelades i 14 lotsfördelningar. Understationer till lotsfördelningarna blev lotsplat- ser, fyrplat- ser och fyrskepp. År 1871 inrättades lotsstyrelsen och lotsväsendet skildes från sjöför- svarsdepartementet. Lotsplatserna har inte varit skyldiga att förteckna sina arkiv men det har oftast bildats serie med arkiv- material som tagits om hand. I och med att lotsdistrik- ten upphörde som myndigheter 1988-01-31 har även lots- platsernas material ordnats och förtecknats. Arkivet har gallrats enligt RA-FS 1989:26 (bilaga 1) och RA-FS 1991:6, Sjöfartsverkets gallringsbeslut 10 (bilaga 2). Se den manuella förteckningen.

###############################################

Västra Göinge kontrakts prostarkiv - 1961 HISTORIK I Lunds stifts landebok av 1569 nämns under Göinge härad följande socknar (moderna namnformer): Vinslöv, Nävlinge, Gumlösa, Sörby, Önnestad, Araslöv, Färlöv, N. Strö, Kviinge, Gryt, Glimåkra, Hästveda, Farstorp, Visseltofta, Verum, N Åkarp, Vittsjö, Röke, V Torup, Finja, Hörja, Häglinge, S Rörum, Vankiva, Ignaberga, Ö Broby, Emmislöv, Brönnestad, Matteröd, N Mellby, Tjörnarp, Hjärsås, Knislinge, Osby, Loshult, Stoby och N Sandby. Araslöv upphörde som socken under 1600-talet och införlivades med Färlöv. Vid S Rörum är i landeboken antecknat "Frosteherrit". Socknen har emellertid under 1500-talet sannolikt varit annex till Häglinge och därmed kommit att föras till Göinge i ecklesiastikt avseende. Under 1600-talet synes S Rörum ha övergått till att bli moderförsamling, och 1692 fastslogs att pastoratet skulle tillhöra Frosta kontrakt. I slutet av 1500-talet eller början av 1600-talet uppstod Örkeneds socken genom utbrytning ur Glimåkra. 1722 delades Göinge kontrakt i Västra och Östra Göinge kontrakt. Till Västra Göinge kontrakt fördes då Vinslöv, Nävlinge, N Mellby, Tjörnarp, Brönnestad, Matteröd, Finja, Hörja, Röke, V Torup, Vankiva, Ignaberga, N Åkarp, Vittsjö, Visseltofta, Verum, Stoby, N Sandby. 1736 överfördes Sörby, Gumlösa och Önnestad från Östra Göinge till Västra Göinge kontrakt. 1910 bildades Hässleholms församling genom utbrytning ur Stoby och Vankiva. Arkivet har avslutats vid tidpunkten för pastoratsregleringens ikraftträdande 1962-01-01. Därvid övergick Önnestad till Östra Göinge kontrakt. Alla övriga församlingar överfördes till det nya Västra Göinge kontrakt (1962-).

Stefan