Amerikanska inbördeskrigets orsak.
- Perra
- Medlem
- Inlägg: 1762
- Blev medlem: 8 maj 2004, 13:14
- Ort: Vintergatan, ta till höger när det blinkar!
Amerikanska inbördeskrigets orsak.
Ett ämne som tycks finnas många åsikter och aspekter om. Vedertaget verkar vara i massans uppfattning att Lincoln ville förbjuda slaveriet och därför blev det krig. Så enkelt är det nog absolut inte.
Han ville inget hellre än att behålla unionen...slavar eller inte. oviktig lär frågan ändå inte varit, sydstaterna och nordstaterna skillde sig från varandra kollosalt kulturellt och i livsstil överhuvudtaget. Nord hade 21 miljoner invånare, syd hade 9, nord hade de stora industrierna och städerna, syd hade mest landsbyggd och stora plantager. Där ägarna såg sig tvingade att ha slavar för att kunna överleva. Den stora tvistefrågan som i slutändan var det viktigaste...tror jag, var att varje nytt teritorium som skulle bli stat antingen skulle bli slavstat eller fristat. Beroende på det fick fri eller slavstaterna mer att säga till om i kongressen. runt 1860talets början blev ett antal nya stater fristater. Sydstaerna var livrädda att förlora över för mycket makt i kongressen till nord.
Vidare måste man se på den fanatism som rådde, het agitation från båda sidor sprudlande av hat piskade upp stämmningen.
Frihandelsvännerna och industripamparna i nord ville ha skyddstullar, plantageägarna såg detta som ett hot som skulle vara dödstöten för dom. Avskaffandet av slaveriet skulle vara ännu värre men var inte aktuellt i de stater som redan hade det förrän en bit in i kriget. I nord fanns naturligtvis också ett utbrett förakt mot de svarta, som ibland kunde vara minst så illa som i syd.
Det var faktiskt inte särskilt många som hade slavar i sydstaterna heller, bara 12 procent hade slavar, 300 som hade 200, och knappt 200 000 som hade 10 slavar. Alla de som gick med i kriget utan att ha några slavar gav plantageägararistokratin sitt stöd. detta, har man förklarat var psykologiskt hos de fattiga vita, att de kände att åtminstone ett skikt var under dom.
Utträdet kom i Charlston South Carolina i slutet av 1860 när sydstaterna besviket konstaterade att Lincoln vunnit presidentvalet. Detta gjorde han endast för att demokraterna delat upp sig på två kandidater. Snart följde fer stater och tillsammans beslutade man att bilda amerikas konfedererade stater. Inget krig skulle behövas trodde man. Men Lincoln ville bevara unionen, om det fanns en rättighet för stater att göra sådant utträde rådde det villt skilda uppfattningar om.
Fort Sumter, som alltjämt besattes av nordstaternas militär blockerade infarten till Charlestons hamn. Förstärkningar och proviant skickades, alltså tänkte inte nord acceptera syd. En prestigekonflikt uppstod då syd inte kunde låta nord hindra utfarten/infarten till atlanten på detta sätt. För att bli erkänd av europas stater behövde man också visa prov på att man kunde föra krig. Fort Sumter sköts sönder till en grushög...dock utan stupade.
Vad tror ni att det var som var mest avgörande? de kulturella skillnaderna? de ekonomiska? de politiska? fanatismen? Slavfrågan?
Han ville inget hellre än att behålla unionen...slavar eller inte. oviktig lär frågan ändå inte varit, sydstaterna och nordstaterna skillde sig från varandra kollosalt kulturellt och i livsstil överhuvudtaget. Nord hade 21 miljoner invånare, syd hade 9, nord hade de stora industrierna och städerna, syd hade mest landsbyggd och stora plantager. Där ägarna såg sig tvingade att ha slavar för att kunna överleva. Den stora tvistefrågan som i slutändan var det viktigaste...tror jag, var att varje nytt teritorium som skulle bli stat antingen skulle bli slavstat eller fristat. Beroende på det fick fri eller slavstaterna mer att säga till om i kongressen. runt 1860talets början blev ett antal nya stater fristater. Sydstaerna var livrädda att förlora över för mycket makt i kongressen till nord.
Vidare måste man se på den fanatism som rådde, het agitation från båda sidor sprudlande av hat piskade upp stämmningen.
Frihandelsvännerna och industripamparna i nord ville ha skyddstullar, plantageägarna såg detta som ett hot som skulle vara dödstöten för dom. Avskaffandet av slaveriet skulle vara ännu värre men var inte aktuellt i de stater som redan hade det förrän en bit in i kriget. I nord fanns naturligtvis också ett utbrett förakt mot de svarta, som ibland kunde vara minst så illa som i syd.
Det var faktiskt inte särskilt många som hade slavar i sydstaterna heller, bara 12 procent hade slavar, 300 som hade 200, och knappt 200 000 som hade 10 slavar. Alla de som gick med i kriget utan att ha några slavar gav plantageägararistokratin sitt stöd. detta, har man förklarat var psykologiskt hos de fattiga vita, att de kände att åtminstone ett skikt var under dom.
Utträdet kom i Charlston South Carolina i slutet av 1860 när sydstaterna besviket konstaterade att Lincoln vunnit presidentvalet. Detta gjorde han endast för att demokraterna delat upp sig på två kandidater. Snart följde fer stater och tillsammans beslutade man att bilda amerikas konfedererade stater. Inget krig skulle behövas trodde man. Men Lincoln ville bevara unionen, om det fanns en rättighet för stater att göra sådant utträde rådde det villt skilda uppfattningar om.
Fort Sumter, som alltjämt besattes av nordstaternas militär blockerade infarten till Charlestons hamn. Förstärkningar och proviant skickades, alltså tänkte inte nord acceptera syd. En prestigekonflikt uppstod då syd inte kunde låta nord hindra utfarten/infarten till atlanten på detta sätt. För att bli erkänd av europas stater behövde man också visa prov på att man kunde föra krig. Fort Sumter sköts sönder till en grushög...dock utan stupade.
Vad tror ni att det var som var mest avgörande? de kulturella skillnaderna? de ekonomiska? de politiska? fanatismen? Slavfrågan?
- Old Blue Light
- Medlem
- Inlägg: 28
- Blev medlem: 26 februari 2004, 14:09
- Ort: Krokom, Jämtland
Detta är verkligen en fråga som kan ältas fram och tillbaka, hur länge som helst!
Slaveriet hade nog en större ekonomisk betydelse än de flesta tror. En slav var en relativt dyr investering, men återbetalade sig flerfalt, då man endast behövde skjuta in kapital en gång, vid köpet, och sedan endast hålla slaven vid liv. Att då plötsligt kunna bli av med sin främsta arbetskraft, skulle då bli ett ekonomiskt hot och en rejäl omvandling av det samhälle som då var.
Men förmodligen ligger anledningarna till secessionen djupare än så. Slaveriet var antagligen den primära symbolen för sydstatssamhället, och när Lincoln valdes till president, så såg godsägarna hela sin hierarki hotad. "Vanliga" småbönder var inte beroende av slaveriet, men påverkades förmodligen väldigt mycket av godsägarna, som för dem var bland det högsta att uppnå i samhället, och därmed eftersträvades ofta deras ideal.
Antagligen spelade också de amerikanska idealen om frihet och individualism in en aning. Att skapa sitt eget land, utom räckhåll för främmande, styrande makter. Det är inget nytt att befolkningen i sydstaterna kände sig hotade av den snabba industrialiseringen i nord, vars efterföljande värderingar direkt gick emot den konservativa anda som rådde i syd. För många kändes nog nordstaterna som en främmande makt, vars ideal hotade att invadera Södern.
Finns hur många orsaker som helst att diskutera, och frågan är om de materiella orsakerna är de som vägde mest, eller de ideologiska?
//EMS
Slaveriet hade nog en större ekonomisk betydelse än de flesta tror. En slav var en relativt dyr investering, men återbetalade sig flerfalt, då man endast behövde skjuta in kapital en gång, vid köpet, och sedan endast hålla slaven vid liv. Att då plötsligt kunna bli av med sin främsta arbetskraft, skulle då bli ett ekonomiskt hot och en rejäl omvandling av det samhälle som då var.
Men förmodligen ligger anledningarna till secessionen djupare än så. Slaveriet var antagligen den primära symbolen för sydstatssamhället, och när Lincoln valdes till president, så såg godsägarna hela sin hierarki hotad. "Vanliga" småbönder var inte beroende av slaveriet, men påverkades förmodligen väldigt mycket av godsägarna, som för dem var bland det högsta att uppnå i samhället, och därmed eftersträvades ofta deras ideal.
Antagligen spelade också de amerikanska idealen om frihet och individualism in en aning. Att skapa sitt eget land, utom räckhåll för främmande, styrande makter. Det är inget nytt att befolkningen i sydstaterna kände sig hotade av den snabba industrialiseringen i nord, vars efterföljande värderingar direkt gick emot den konservativa anda som rådde i syd. För många kändes nog nordstaterna som en främmande makt, vars ideal hotade att invadera Södern.
Finns hur många orsaker som helst att diskutera, och frågan är om de materiella orsakerna är de som vägde mest, eller de ideologiska?
//EMS
- Perra
- Medlem
- Inlägg: 1762
- Blev medlem: 8 maj 2004, 13:14
- Ort: Vintergatan, ta till höger när det blinkar!
ja det är frågan...
såg att nån påpekade att det redan fanns en tråd i ämnet, ber om ursäkt till alla för denna tråds födande. Men nu när vi ändå är igång här, så kan man lika gärna fortsätta här kanske. om vi nu har något att diskutera. Det angus säger tycker jag stämmer...angående om orsaken mest var materialistisk eller ideologisk tror jag varet blir materialstiskt. Sydstaterna ville inte bli spärrade med skydstullar för då förlorar de pengar, och norstaterna ville ha tullarna för att tjäna pengar på den egna marknaden. Då utgår jag iofs bara från den ekonomiska aspekten ser jag...och det går ju inte. För som jag skrev ovan så handlade det också om makten i kongressen. Bland en del annat.
Jag kan inte själv säga vad jag tycker är den stora orsaken, kanppt vågar jag tro vilken den kab vara, eftersom de alla går in i varandra. Så vilken är mest avgörande? De ideologiska var inte obetydliga alls, och som sagt, jag tror också att det för sydstaterna känndes som att nord var en främmande makt. Splittringen var ju total.
Angus...kolla in den här tråden. Du hade ju läst den bittra fejden såg jag här nånstans, så då känner du till det jag skriver om.
viewtopic.php?t=9168&start=15
såg att nån påpekade att det redan fanns en tråd i ämnet, ber om ursäkt till alla för denna tråds födande. Men nu när vi ändå är igång här, så kan man lika gärna fortsätta här kanske. om vi nu har något att diskutera. Det angus säger tycker jag stämmer...angående om orsaken mest var materialistisk eller ideologisk tror jag varet blir materialstiskt. Sydstaterna ville inte bli spärrade med skydstullar för då förlorar de pengar, och norstaterna ville ha tullarna för att tjäna pengar på den egna marknaden. Då utgår jag iofs bara från den ekonomiska aspekten ser jag...och det går ju inte. För som jag skrev ovan så handlade det också om makten i kongressen. Bland en del annat.
Jag kan inte själv säga vad jag tycker är den stora orsaken, kanppt vågar jag tro vilken den kab vara, eftersom de alla går in i varandra. Så vilken är mest avgörande? De ideologiska var inte obetydliga alls, och som sagt, jag tror också att det för sydstaterna känndes som att nord var en främmande makt. Splittringen var ju total.
Angus...kolla in den här tråden. Du hade ju läst den bittra fejden såg jag här nånstans, så då känner du till det jag skriver om.
viewtopic.php?t=9168&start=15
Vanligtvis har jag en rätt materialistisk historiesyn, men det ideologiska lade antagligen grunden för de materialistiska orsakerna att få påverkan på krigsutbrottet.
Om inte den individuella friheten och självbestämmande legat de människor som levde i landet så varmt om hjärtat, så skulle antagligen inte de materiella orsakerna (slaveriet, skyddstullarna, det federala styrets styrka m m) upplevts värda att försvara. Om de istället funnit sig i att leva i en stat där det kanske inte alltid gick till som de ville, hade inte kriget brutit ut, enligt mig.
Om vi visste mer om slaveriets betydelse för sydstaternas ekonomi, så skulle nog svaret vara lättare att hitta. Jag anser att slaveriet var lönsamt, men förmodligen skulle komma förbjudas innan 1900-talets början. Chocken att då behöva ställa om sig till industrisamhälle, när man legat så långt efter då det aldrig behövts industrier i den agrara ekonomin sydstaterna förde, skulle antagligen bli rejäl.
//EMS
Om inte den individuella friheten och självbestämmande legat de människor som levde i landet så varmt om hjärtat, så skulle antagligen inte de materiella orsakerna (slaveriet, skyddstullarna, det federala styrets styrka m m) upplevts värda att försvara. Om de istället funnit sig i att leva i en stat där det kanske inte alltid gick till som de ville, hade inte kriget brutit ut, enligt mig.
Om vi visste mer om slaveriets betydelse för sydstaternas ekonomi, så skulle nog svaret vara lättare att hitta. Jag anser att slaveriet var lönsamt, men förmodligen skulle komma förbjudas innan 1900-talets början. Chocken att då behöva ställa om sig till industrisamhälle, när man legat så långt efter då det aldrig behövts industrier i den agrara ekonomin sydstaterna förde, skulle antagligen bli rejäl.
//EMS
Ni har rätt rätt i det ni säger orsaken ligger i kulturskillnaderna vilket hade singrund i de olika formerna av ekonomi. Systaterna var lite mer "europeiskta" i sin samhällsstruktur dvs en adel(ofta gammal euroeisk adel?) i form av plantage ägarna, seda de rika borgarna i överklassen som arbetat upp sina pengar på handel men nord hade industripamparna.
Slaveriet blev inte en fråga för kriget förrän efter Gettysburgtalet(tex U. S Grant ägde slavar), mycket var det nog en retoriska och politisk grej för att isolera sydsaterna och förhindra allianser som de hade på gång med bla England.
det finns två intressanta frågor här:
1. Hur hade gått för sydstaterna om man haft större råvaru föräldning där och inte i nord.
2.Om syd hade lyckats bryta sig låss, hur hade världen sett ut idag med flera starka stater i SA/ Amerika?
Slaveriet blev inte en fråga för kriget förrän efter Gettysburgtalet(tex U. S Grant ägde slavar), mycket var det nog en retoriska och politisk grej för att isolera sydsaterna och förhindra allianser som de hade på gång med bla England.
det finns två intressanta frågor här:
1. Hur hade gått för sydstaterna om man haft större råvaru föräldning där och inte i nord.
2.Om syd hade lyckats bryta sig låss, hur hade världen sett ut idag med flera starka stater i SA/ Amerika?
Slaveriet var en fråga långt innan kriget bröt ut, varenda gång ett territorium skulle tas upp i unionen så var en av de hetaste frågorna alltid om slaveriet skulle vara tillåtet eller ej. Typiskt exempel är när Californien togs upp 1850.Psilander skrev: Slaveriet blev inte en fråga för kriget förrän efter Gettysburgtalet(tex U. S Grant ägde slavar), mycket var det nog en retoriska och politisk grej för att isolera sydsaterna och förhindra allianser som de hade på gång med bla England.
Psilander skrev:det finns två intressanta frågor här:
1. Hur hade gått för sydstaterna om man haft större råvaru föräldning där och inte i nord.
Rätt likartat, eftersom det behövs råvaror till förädling, vilket Konfederationen led stor brist på p g a blockaden.
Ojoj, antagligen en instabil kontinent, har svårt att tro att Konfederationen skulle hållt ut länge, då självbestämmande för den egna staten var en av de saker de slogs för. Antagligen skulle också betydligt fler av sydamerikas vänsterregeringar suttit kvar.Psilander skrev: 2.Om syd hade lyckats bryta sig låss, hur hade världen sett ut idag med flera starka stater i SA/ Amerika?
//EMS
Konfederationen skulle säkerligen fortsatt med sin agrarekonomiska inriktning medans USA fortsatt att industrialiseras. USA skulle säkerligen fortfarandeha varit den dominerande makten i Amerika, men inte haft lika stort inflytande som idag. Kanske inget Spansk-Amerikansk krig och eventuellt inte en lika hårt sammanhållen Union.Psilander skrev:2.Om syd hade lyckats bryta sig låss, hur hade världen sett ut idag med flera starka stater i SA/ Amerika?
- Perra
- Medlem
- Inlägg: 1762
- Blev medlem: 8 maj 2004, 13:14
- Ort: Vintergatan, ta till höger när det blinkar!
Jo Angus har ju rätt, det var mycket avgörande vilken "sida" ett nytt territorium hamnade på, fristat eller slavstat, eftersom det som nämnts tidigare reglerade hur många platser man hade i kongressen och därmed var det en kamp om makten.Angus skrevSlaveriet var en fråga långt innan kriget bröt ut, varenda gång ett territorium skulle tas upp i unionen så var en av de hetaste frågorna alltid om slaveriet skulle vara tillåtet eller ej. Typiskt exempel är när Californien togs upp 1850.Psilander skrev:
Slaveriet blev inte en fråga för kriget förrän efter Gettysburgtalet(tex U. S Grant ägde slavar), mycket var det nog en retoriska och politisk grej för att isolera sydsaterna och förhindra allianser som de hade på gång med bla England.
För övrigt ska inte heller abolotionisternas glödande kamp för ett avskaffande av slaveriet underskattas, det hade inte ensamt satt igång något krig, men denna oresonliga fanatism drev minsann upp stämmningen. Liknande kämpar fanns också på andra sidan.
-
Stefan Lundgren
- Stödjande medlem 2022
- Inlägg: 13561
- Blev medlem: 11 augusti 2003, 18:15
- Ort: Uppland
- Kontakt:
Jag har för mig att likvärdiga trådar har kommit upp tidigare om "amerikanska inbördeskriget", men det är ju Marcus och moderatorernas uppgift att rensa ut, antar jag.
Anledningen att jag påpekade det var att jag tycker att man känner igen resonemanget och man har blivit tillsagt själv att inte öppna flera trådar om samma händelse.
Stefan
Anledningen att jag påpekade det var att jag tycker att man känner igen resonemanget och man har blivit tillsagt själv att inte öppna flera trådar om samma händelse.
Stefan