Mycket jobbig bok.. ?

[Bina]

Hej..

Har i två omgångar försökt att läsa sagan om ringen. Första gången kom jag ungefär 200 sidor innan jag halvt hysterisk kastade boken åt sidan. Det enda som verkade hända var att dom gick och gick... såg några blommor och gick lite mer. Sedan var jag och killen och såg filmen. Jag tyckte filmen var bra men killen klagade över att det stämmde inte och det var fel där osv.. Provade att läsa boken igen och lyckades ta mig igenom den.. Såg filmen framför mig så det var lättare (första ggr jag såg filmen före jag läste boken inte så illa som jag trodde) gav mig på bok 2 men har strandat igen.
Får nog vänta med att läsa den till jag har sett nästa del på bio...

Är det någon mer än jag som har haft dessa problem? Jag läser mycket så det kan inte vara någon ursäkt direkt.. hehe.. Läste "Sagan om belgarion" över en helg bara.. Man märkte att den är "ganska" influerad av tolkien men mycket lättare att läsa..

[Never Spirit]

Lite jobbig var den när jag gick i 2:an, men jag skulle nog tyckt att Sagan om Brlgarion (tror jag vet vilken det är....) varit otaliga gånger jobiggare.......

[Gothmog]

Att ens jämföra LoTR med Sagan om Bulgarien (mitt namn på boken), skäms!

[Zebulon]

Anser att det är orättvist att jämföra Sagan om Belgarion och Sagan om ringen då Sagan om Belgarion i mitt tycke riktar sig till en yngre publik -- helt enkelt en ren ungdomsbok. Sagan om ringen är långt mer komplex och tänkvärd, David Eddings verk är pang på, hokus pokus, ont mot gott, rätt in i kalket!

mvh
/fredrik

[Danne]

Hej och välkommen, Newt!

"Sagan om Ringen" är faktiskt inte en helt okomplicerad bok att läsa, det kan jag hålla med om. När jag började läsa första gången på lågstadiet, kom inte jag heller särskilt långt. Och jag kan förstå att man kan bli uttråkad av att så stor del av texten beskriver miljöer, och hur personerna tar sig mellan dem. Tolkiens bok är inte i första hand en "action"-fantasybok.

Men jag tror att av den stora grupp människor som tycker om Tolkien är det nog många som gör det, just av den anledningen (däribland jag själv). Tolkiens miljöbeskrivningar är nästan det bästa med boken! Och i och med att så stor del av texten ägnas åt "reseskildringar" får man en bild av hur enormt Tolkiens Midgård egentligen är. En annan sak som jag misstänker att du har svårt för är dikterna. Eller? Första gångerna hoppade jag över dem, men nu är även de en favoritingrediens.

Jag föredrar klart Tolkien framför Eddings! "Belgariaden" har sina poänger, men språket är alldeles för käckt för min smak. Jag blir mycket mer uttråkad av Eddings än av Tolkien, det är en sak som är säker. När jag började läsa Eddings andra bokserie, gav jag upp ganska snart.

Jag hoppas naturligtvis att du ska tycka om Tolkien i fortsättningen, men samtidigt behöver du ju inte känna något krav på att du måste gilla "Ringen". Smaken är ju olika...

[Bina]

Att ens jämföra LoTR med Sagan om Bulgarien (mitt namn på boken), skäms!

Nu var det nog inte riktigt så.. Vad jag menade var att LoTR var lite svårare att läsa.. Sagan om Belgarion var "roligare" dock tror jag att LoTR är pappa till alla fantasy böcker som finns. Tolkien skrev 3 böcker och nu är det bara efter apningar som gäller.. hehe

[Bina]

En annan sak som jag misstänker att du har svårt för är dikterna. Eller? Första gångerna hoppade jag över dem, men nu är även de en favoritingrediens.

Dikterna är i detta läget hemska.. jätte jobbiga.. hehe.. (duckar undan från alla vassa föremål som kastas mot mig.. )

Jag föredrar klart Tolkien framför Eddings! "Belgariaden" har sina poänger, men språket är alldeles för käckt för min smak. Jag blir mycket mer uttråkad av Eddings än av Tolkien, det är en sak som är säker. När jag började läsa Eddings andra bokserie, gav jag upp ganska snart..

Visst håller jag med dig.. Eddings är mycket lättläst..

Jag hoppas naturligtvis att du ska tycka om Tolkien i fortsättningen, men samtidigt behöver du ju inte känna något krav på att du måste gilla "Ringen". Smaken är ju olika...

Oja.. jag ger mig attans inte.. SKA ha läst ut böckena innan semesterns slut.. hehe

[Gothmog]

Läste några böcker om Riddare Spjuthök en sommar...den sommaren var nog den tråkigaste i hela mitt liv. Fast Eddings och Tolkien är väldigt olika, och Tolkiens böcker är väl mer djupare och har en djupare mening än Eddings pang-på-rödbetan-böcker...Khael är död!

[Someone]

hans böcker är ju efterapningar inte bara av Tolkien utan av sig själv.. de första 5 var väl OK "strö-fantasy".. men sen sagan om mallorea.. Hej och hå.. som att läsa Bulgarien en gång till..

Och Spjuhök sen.. fasiken vad infantila.. samma ord och beskrivningar (tex "förnumsigt") användes ju in absurbum (kan iof vara dålig fantasi av översättaren Ylva Spångberg.. men med tanke på att hon översatt massor av böcker mycket bra så är ju det tveksamt. Troligen Herr Edding som tom han tröttnar på sin egna alster)

[Johan Elisson]

Usch... Har nu läst klart bok ett (SoR) och har precis börjat på bok två (SoTT). Det går ju inte att läsa mer än ett kapitel åt gången! Dom är ju sååå långtråkiga. Berätta om massa "enter" som bara står still. Kul? Näe. Däremot gillar jag filmen väldigt mycket, mest tack vare att de "klippt bort" de långtråkiga partierna.

Klaga på mig om ni vill, men Hamiltonböckerna är 1 000 gånger bättre!

/Johan

[Never Spirit]

Inte för att det är dåligt men om jag fick välja ut den tråkigaste episoden så var det nog enterna

[Danne]

Jag håller faktiskt själv på att läsa om böckerna - på engelska, så klart - och har kommit till mitten av "The Two Towers". Måste säga att om något så var boken betydligt mindre "långtråkig" än vad jag mindes den. (Nu har jag väl i och för sig aldrig tyckt att den är långtråkig alls...)

Enterna är ju en symbol för Tolkiens enorma kärlek till träd. Och dessutom en liten pik till Shakespeare. I MacBeth talas det (tydligen, har varken sett eller läst den) om en profetia som säger att skogen själv ska gå i strid, men i pjäsen slutar det tydligen med att några människor klär ut sig till träd, av vad jag förstått. Tolkien längtade hela sitt liv efter en saga där skogen verkligen gick ut i strid: sålunda enterna.

Så här skriver Tolkien själv (med ett livfullt språk):

Their part in the story is due, I think, to my bitter disappointment and disgust from schooldays with the shabby use made in Shakespeare of the coming of 'Great Birnam wood to high Dunsinane hill': I longed to devise a setting in which the tress might really march to war.

[kalimak]

Nu kanske jag har fel, men de böcker som gör störst intryck på mig har alltid varit de som är lite långsamma. de som beskriver och verkligen tar sig tid. Visst, ibland är det påfrestande, men de lämnar oftast en helt annan känsla än "lättlästa" böcker. Läste just ut "Rosens namn" av Umberto Eco, och det var väldigt häftigt på nåt vis, man förflyttades verkligen till en annan värld, en värld som är beskriven i minsta detalj. Ibland blev det lite surt när Eco t.ex ägnade fyra sidor åt att räkna upp ädelstenar och vilka helgon de var förknippade med, men det lönade sig verkligen att läsa boken. Okey, jag vet att den inte är fantasy och kanske inte borde diskuteras här, men boken gav mig känslan av de där svartvita warhammer-illustrationerna, som finns i alla de där codexen. (min lillebrorsa har dem, och även om jag inte spelar, gillar jag bilderna)
Jag rekommenderar den, men räkna med att vissa stycken kräver lite tålamod.
Precis som ringen gör. Saken är den att när man läst ut såna böcker har man verligen varit med om något, det känns ungefär som om man avslutat en lång resa.. nu svamlar jag, men jag tror jag fått fram vad jag menar

[*P*]

Bulgarien... (Hette inte Polgara Bulgara på engelska förresten?)

Someone skrev:

hans böcker är ju efterapningar inte bara av Tolkien utan av sig själv.. de första 5 var väl OK "strö-fantasy".. men sen sagan om mallorea.. Hej och hå.. som att läsa Bulgarien en gång till..

Och Spjuhök sen.. fasiken vad infantila.. samma ord och beskrivningar (tex "förnumsigt") användes ju in absurbum (kan iof vara dålig fantasi av översättaren Ylva Spångberg.. men med tanke på att hon översatt massor av böcker mycket bra så är ju det tveksamt. Troligen Herr Edding som tom han tröttnar på sin egna alster)

Jag håller helt med, Eddings måste vara en av få författare som fallit så långt att han plagierar på sig själv. Av någon anledning verkar han ha hakat upp sig på magiska stenar, dödande av gudar osv... Var det förresten bara jag som reagerade på Polgara och Beldaran? Två systrar av vilka den ena bestämmer sig för att bli dödlig, medan den andra blir odödlig... Av en ren händelse blir den dödliga förmoder till "hjälten som ska rädda dem alla och egentligen är en tronarvinge som gömts undan för att de onda inte ska få tag i honom".

Av en ren händelse är förstås "hjälten som ska rädd dem alla..." i själva verket den för världen undangömde tronarvingen till landet som ska leda "de godas" styrkor i "det stora kriget"... Av en händelse får "hjälten" hjälp på vägen till storhet genom sin anmoders syster som valde att bli odödlig...

Jag säger bara: Elrond, Elros och Aragorn. Visserligen kanske Aragorn inte är den som "räddar dem alla i Ringarnas furste ( ), men nära nog.

Kort sagt, Eddings kan vara kul att läsa, och är definitivit vettigare än Terry Brooks, men han är absolut inte på samma nivå som Tolkien. Sedan är det ju också de att Eddings har ett lite begränsat karaktärsgalleri, och för att fylla ut antalet karaktärer i de olika öckerna så använder han ungefär samma personligheter fast under anra namn i sina olika serier.

-----------------------
Händelsen jag minst bäst från Eddings Elenien-böcker:

"De goda" typerna stoppar tiden mellan en sekund och nästa, stoppar in en stackars sate som gjort dem något, tänder eld på honom och låter honom springa omkring för evigt bland frusna sjöar.

-----------------------

För övrigt anser jag att bokförlagen borde sluta att översätta alla Fantasy-titlar till "Sagan om..."

[Danne]

Vadå! Om alla Goldie Hawn-filmer ska börja med "Tjejen som..." och alla Mel Brooks-filmer "Det våras för...", kan väl alla fantasyböcker på svenska börja med "Sagan om..."?!

OBS: ironi