det hade jag inte!Sarvi skrev:Alla har väl sett The Very Secret Diaries of the Fellowship of The Ring, antar jag?
hysterisk!
det hade jag inte!Sarvi skrev:Alla har väl sett The Very Secret Diaries of the Fellowship of The Ring, antar jag?
Jag läste den själv tre gånger innan det lossnade, men jag tror nog det kommer om ni börjar koncentrera er någonstans vid första omnämnandet av entiskan Wenbrethil. *andlös spänning*Den stegrande kamelen skrev:Får hålla med tornros, jag förstår inte heller poängen med den texten. (Dock håller jag inte med om att Eddings är helt värdelös, bara ytlig och repetitiv.)
Envis som en åsna försöker jag igen.tornros skrev:Helt ärligt såg jag inte det roliga i det Mats J Brandt skrev. ...
... i hopp om att någon mer delar min humor.Mats J. Brandt skrev:Egentligen skulle jag ju kunna låta min pastisch stå okommenterad, enligt teorin att diskursen "sedan den lämnat författarens penna är en autonom diskurs", men å andra sidan skulle aldrig Christopher Tolkien ha gjort så. Därav följande Christopher-pastisch:
"Fragmentet om hobbitarnas uppkomst återfinnes i två versioner. Det ena är en instruktionsfolder om flyglarm och skyddsrum, fulltecknad med min mors handstil i bläck på min fars diktamen. Det andra fragmentet är en blyertstext på en servett från puben "The Eagle and the Child". Genom att utföra ett kol 14-test på en fläck worcestershiresås kan servetten dateras till 1939, alltså en tidpunkt då "Silmarillion" i allt väsentligt redan nått det skick i vilket den utgavs av mig och Guy Kay efter min fars död. Anteckningsboken är svårare att datera, och namnformer som 'Palurien' och liknande kan stärka misstankarna om att den representerar en tidigare version, om det inte hade varit för att trycksaken härrör från världskrigets utbrott. I marginalen finner man marginalanteckningen: 'Må fan ta den där Williams', vilket indikerar att Charles Williams måste ha hunnit börja deltaga i inklingarnas samlingar, vilket skedde först 1939/40. Fragmenten är häpnadsväckande, därför att antydningar om de tre hobbitstammarna i 'Concerning hobbits' (LOTR, inledningen) kommer i nytt ljus. Att Stoorerna umgicks med människor, Fallohiderna med alver och Haarfötterna med dvärgar, låter sig förklaras med deras genetiska bakgrund. De tre 'stamnamnen' visar sig vara identiska med de tre urfädernas sindarinska namn, även om min far i LOTR valde att översätta den svårtolkade sindarinskan till oss mera närliggande anglosaxiska eller medelengelska motsvarigheter. Vad som är än mera häpnadsväckande är att Lavskägges inbillningar att Peregrin och Meriadoc skulle vara entlingar får sin förklaring i hobbitarnas anmoder: entiskan Wenbrethil. Dessutom kastar de båda fragmenten ljus över nandoralvernas öden i Eriador under den första åldern – ett ämne som min far inte återvände till förrän efter 1968 i essän 'Berättelsen om Galdriel och Celeborn', och då förbigicks den tragiske nandorhärskaren i Minhiriath med tystnad, och överklasskiktet hade blivit sindaralver. Väl att märka sägs det i hobbitfragmenten ingenting om Thranduils far Oropher, som förefaller ha varit opåtänkt i början av krigsåren, och i 'The Hobbit' är Thranduil själv inte namngiven. Att Smeagols folk, stoorerna, skulle ha haft matriarkat förefaller dock vara en av de tydliga motiven i skildringen av hobbiten Belegs ättlingar (som givetvis inte skall sammanblandas med sindaralven Beleg från Doriath; Ordet betyder bara 'stor'). Jag har låtit namnformerna 'Hareth' och 'Haleth' står kvar oförändrade. Det är omöjligt att avgöra vilken av dem som är en felstavning, och i 'Silmarillion' finner man andra personer med samma namn.
1) På servettens baksida finns en svårtolkad blyertsskrift där man kan urskilja orden 'hlavord holbytlan', vilket är anglosaxiska och betyder 'hobbitarnas herremän'.
2) Ett skrivhäfte daterat 1938 kan utgöra en tredje föregångare till samma text, men den är svårläslig och innehåller långa redogörelser för uttalsförskjutningar från 'Gwathlo' till 'Wathlo', 'Gwaihir' till 'Waihir' och liknande vilket faller utanför ramen för ämnet hobbitar.
3) Flyglarmsbroshyrens nedre baksida rymmer också stycket: 'Then was the Nandor Duke of Minhiriath wonderly wroth. And Gil-galad sent him plain word again, and bad him be ready and stuff him and garnish him, for within forty days he would fetch him out of the biggest castle that he hath'."
Ons 28 Jan 2004, 22:31
http//www.gob.nu/ (forum 'Fantasy')
yupp. Väldiigt underhållande!Sarvi skrev:Alla har väl sett The Very Secret Diaries of the Fellowship of The Ring, antar jag?