Utilitarism och konsekvensetik

[Göstring]

Härifrån

Lycka och olycka finns på samma skala. Enligt utilitaristen skall man maximera lyckan och minimera smärtan. Hur man mäter olika sorters lycka mot varandra är däremot en svårare fråga. I ditt exempel får man försöka avgöra vilket alternativ som sammanvägt leder till störst lycka/minst olycka.

Det här är en punkt där utilitarister blir lite vaga. Jeremy Bentham tog fram en algoritm för att göra den sammanvägningen (lyckokalkyl/Felicific calculus).

Nutida utilitaristers främsta argument här verkar vara att vi faktiskt gör den typen av avvägningar, till exempel inom katastrofmedicinen(triage).

Jag kan förstå att utilitaristerna blir lite vaga på den punkten, det är som bekant svårt att jämföra äpplen med päron.

Men det upplever jag inte själv som särskilt problematiskt, man går ju på känsla när teorin inte räcker till. Däremot undrar jag, om det, enligt utilitarismen, finns moraliska hinder för över huvudtaget någonting som bringar lycka för en del, på bekostnad av andra? Finns det gränser man inte bör överskrida, oberoende av mängden lycka man eventuellt kunde skapa?

/G:son

Nej, jag tror inte det. Moralen definieras utifrån vad som leder till största möjliga lycka och om man skulle välja ett alternativ med sämre konsekvenser, på andra moraliska grunder, så är det inte längre konsekvensetik.

Ett aktuellt exempel är debatten om stamcellsforskning. På konsekvensetiska grunder kommer man nästan säkert fram till att det är rätt, men om man grundar sin moral på andra principer är frågan svår.

The potential therapeutic benefits of HESC research provide strong grounds in favor of the research. If looked at from a strictly consequentialist perspective, it's almost certainly the case that the potential health benefits from the research outweigh the loss of embryos involved and whatever suffering results from that loss for persons who want to protect embryos. However, most of those who oppose the research argue that the constraints against killing innocent persons to promote social utility apply to human embryos. Thus, as long as we accept non-consequentialist constraints on killing persons, those supporting HESC research must respond to the claim that those constraints apply to human embryos.

Se till exempel Johan Hakelius kolumn i Aftonbladet.


Därmed inte sagt att man inte kan förena utilitarism med regler. Många utilitarister menar att det oftast ger bäst resultat, om man följer vanliga moraliska regler.

Other things being equal people are happier if their society follows rules so people know what types of behaviour they can expect from others in given situations. Therefore utilitarians can justify a system that goes, "Keep to the rules unless there is a strong reason for breaking them."

[Dûrion Annûndil]

Nej, jag tror inte det. Moralen definieras utifrån vad som leder till största möjliga lycka och om man skulle välja ett alternativ med sämre konsekvenser, på andra moraliska grunder, så är det inte längre konsekvensetik.

Ett aktuellt exempel är debatten om stamcellsforskning. På konsekvensetiska grunder kommer man nästan säkert fram till att det är rätt, men om man grundar sin moral på andra principer är frågan svår.

The potential therapeutic benefits of HESC research provide strong grounds in favor of the research. If looked at from a strictly consequentialist perspective, it's almost certainly the case that the potential health benefits from the research outweigh the loss of embryos involved and whatever suffering results from that loss for persons who want to protect embryos. However, most of those who oppose the research argue that the constraints against killing innocent persons to promote social utility apply to human embryos. Thus, as long as we accept non-consequentialist constraints on killing persons, those supporting HESC research must respond to the claim that those constraints apply to human embryos.

Jag skulle istället säga att exemplet visar på en poäng som jag försökt påpeka i den andra tråden: Båda sidorna använder sig av samma konsekvensetiska principer. Men får olika resultat.

Vad som skiljer sig åt är premisserna. De som stödjer stamcellforskning ställer hälsofördelarna för de människor som kan botas, mot det att de som är motståndare till stamcellforskning blir upprörda. De som är emot stamcellforskning ställer hälsofördelarna för de som kan botas, mot att en mängd foster som sätter livet till. Man värderar alltså fostren helt olika i den här kalkylen. Resultatet är därmed beroende på premisserna, inte på den etiska principen i sig.