Williem Gustloff

[Nico]

Vad tycker ni om den tyska kryssaren som sjönk i östersjön.
Den blev ju torpederad av en Sovjetisk ubåt och 9000 mänikor dog.

[Moonman]

Att det är intressant att ett av världens största förluster av civila på havet glömms bort.

mvh Alex Robsahm

[Gutekrigaren]

Vad vi tycker?

Hur menar du, utveckla gärna lite...

Mvh Petter

[Johan Elisson]

Ur en annan tråd:

Ett mycket intressant ämne[...]som tål att diskuteras. Här har du tre tidigare trådar som behandlar ämnet:

» Fartyget Wilhelm Gustloff
» Wilhelm Gustloff - 30 januari 1945
» Gustlof

Och några andra intressanta sidor:

» Lazarettschiff D (Wilhelm Gustloff)
» A Memorial to the Wilhelm Gustloff

Angående dödssiffrorna, så kan vi i alla fall slå fast att om inte Wilhelm Gustloffs sänkning var den största fartygskatastrofen, så stannar fortfarande det tvivelaktiga rekordet hos tyskarna, våren 1945. Med fartyget Goya sjönk mellan 6 000 och 7 000 människor ner i havet och omkom när det torpederades utanför Pommerns kust av den sovjetiska gardesubåten L 3. Med fartyget Cap Arcona omkom ett stort antal koncentrationslägerfångar, uppskattningsvis runt 7 000-8 000 då det sänktes av raketer från brittiska attackplan i bukten utanfor Lübeck.

Varför skriver jag då det här? Jo, för jag har sett siffror för Gustloff-katastrofen som talar om färre omkomna än desssa 6 000-7 000. Jag har åtminstonde fem hyfsat "säkra" källor. Först boken Dödens Hav av Claes-Göran Wetterholm, som nämner att på runt 9 000 av de ca 10 000 som befann sig på båten omkom. Han nämner inget tal på sammanlagt antal räddade. Sen har vi Anthony Beevors Berlin som i korthet nämner att "åtminstonde" 5 300 människor dog, av de mellan 6 000 och 9 000 som var ombord. 1 300 ska ha räddats. Niclas Sennerteg har i sin bok Stalins Hämnd ägnat ett kapitel åt de stora fartygskatastroferna. Han skriver att ingen vet helt säkert hur många som var ombord, "men det troligaste antalet var 6 600". Han nämner det exakta antalet räddade till 1 252, vilket i så fall betyder en siffra på runt 5 400 omkomna. Han utnämner också det värsta skeppsbrottet i världshistorien till sänkningen av Goya. I Illustrerad Vetenskap nummer 6/2003 finns en artikel om Gustloff. De nämner två exakta nummer, 9 343 omkomna och 1 239 räddade, vilket betyder att det fanns 10 582 människor på båten. Dessa nummer är troligtvis hämtade från Jason Pipes minnesartikel (länk ovan), eller den källa Pipes använde. Troligtvis har Beevor och Sennerteg enbart gått efter skeppets passagerarlista, som nämner siffran 6 050 ombord. Efter detta strömmade dock flyktingar på båten som ingen hunnit räkna, vilket betyder att nummret torde vara betydligt högre.

[...]

/Johan

[Scharfschütze]

Det var vinnarna som skrev historien efter kriget. Efter kriget var en Tysk alltid bödeln men ALDRIG offret. De flesta på dessa fartyg var kvinnor, barn, äldre och skadade soldater.

Goya - +6000 personer omkomna
General von Steuben - 3600 personer omkomna
Cap Arcona - 8000 personer omkomna.

[JAB]

Så här skriver Per-Olof Ekman i sin mycket förträffliga bok Sjöfront:

Med en sista kraftanstränging transporterade handelsflottan och Kriegsmarine i krigets slutskede över två miljoner människor från de hotade östområdena över Danzigbuktens hamnar till bäst. Fartygen anfölls av ubåtar och flyg, men med beaktande av det stora antalet räddade, var förluståprocenten ringa. De från finska hamnar opererande ubåtarna tillintetgjorde emellertid tre stora passagerarfartyg, vilket gav upphov till de fasansfullaste sjökatastrofer i modern tid historien känner. Vid dessa omkom 17 000 personer, av dem flertalet flyktingar och sårade soldater. Det största Wilhelm Gustloff (25 484 brt) hade 6 050 personer ombord den 30.1 avgångsdagen. Av dessa var 4 424 civila flyktingar. Före avfärden på kvällen äntrade ännu 2 000 desperata människor ombord. Utanför Stoplebanken träffades ångaren av tre torpeder från S 13, kantrade och sjönk. Endast 964 överlevande rädaddes. Till tragedins omfång bidrog mörker, sjögång, sträng köld, brist på livbåtar och eskorterare. Tio dagar senare gav samma ubåt invid samma plats upphov till en andra tragedi. Denna gång var offret s/s Steuben (14 660 brt) på väg från Pillau mot räddningen med 2 000 sårade och 1 000 flyktingar ombord. Blott 300 överlevde. Den 17.4 sänkte L 3 s/s Goya (5 230 brt) med 7 000 ombord, av vilka 183 räddades. Chefen Konovalov dekorerades 8.7 med Gyllene Stjärnan. Men "tonnagekungen" Marinesko [på S 13] fick inte den eftertraktade utmärkelsen, vilket grämde honom och förvånade kollegerna. Han hade varit inblandad i politiska skandaler och råkat i onåd hos vederbörande. En episod i Åbo på nyåret 1945 var början till hans utförsbacke, degradering och avsked. Krigsmeriterna vägde lätt i vågskålen, när han dömdes till tre års straffarbete. Efter Stalins död rehabiliterades han, men den höga utmärkelsen uteblev. Den sorgligt ryktbare ubåtschefen avled 1964. I marinmuseet i Leningrad hänger hans porträtt bredvid Konovalovs.