Järnvägens militära betydelse

[koroshiya]

Aha, då har vi klart med vilket krig vid pratar om

Menar du att bilen hade betydelse för Tannenberg? Annars brukar väl första slaget vid Marne räknas som det första slag där bilarna hade betydelse? (Även om parisdroskornas skjutsande av militärer till fronten också beskrivits som en propagandagrej.)

Hur ligger det till här?

Staberna hade bilar och använde dem ungefär som gamla tiders generaler använde hästar. Det finns en del dråpliga episoder från slaget vid Tannenberg då man körde eller fick köra så snabbt man kunde, så det var en faktor i kommunikationerna. Andra var telefonlinjer, radio och flyg. Ryssarna förstörde inte telefonnätet, så det hände att tyskar kunde ringa från sin by och tala om att nu hade det dykt upp ryssar.

Men tågen var mycket viktiga. Den tyska armén hade inte kunnat anfalla som de gjorde utan tågen. Den civila personalen förstod också att de sysslade med något viktigt. Tider för lastning och lossning förändrades från en standard på två timmar till under halvtimmen. Det hände att man körde tåg rätt in i stridszoner och lastade av soldaterna när det började skjutas i närheten.

Att de försvarade sig gjorde det hela mycket lättare eftersom det fanns linjer ända fram till fronten.

[Bjernevik]

Att de försvarade sig gjorde det hela mycket lättare eftersom det fanns linjer ända fram till fronten.

Det här är också en av de stora anledningarna till att Schlieffenplanen misslyckades (och egentligen aldrig hade en chans att lyckas). Det gick helt enkelt inte för de tyska förbanden att fotmarschera snabbare än vad de franska och brittiska förbanden kunde åka tåg.

[Amund]

På den tiden det krigades med hästar byggde nog strategin på att kriget föder sig själv. Överallt i de flesta länder finns det djurfoder att utnyttja av en hungrig armé. Under sommaren växer det foder under hästarnas näsa så krig under sommaren är nog enklare för att föda hästar. Dela ut en lie per pluton.

Jag hade velat se logistiken på ett vanligt svenskt regemente i tiden för första världskriget. På artilleriregementet i Kristanstad fanns 2000 hästar. En häst äter 10 kg om dagen och skall ha lika mycket ny hall under magen. Allt detta sliter hästen ur sig löpande.

Tack Markus! Vete tusan om det inte var lättare att frakta diesel/bensin till fronten än foder under vintertid? Man förstår mer och mer hur viktigt det förr var att starta krig under sensommaren.

Jag skulle vilja veta hur många godsvagnar som skötte denna logistik och hur långt bort regementet behövde köpa foder.

Ingen aning - men i början av augusti 1914 (alltså när VK1 var igång) skickade Norrlands Dragonregemente i Umeå följande kontingent till Lappträsk som skyddsskvadron vid finska gränsen vid Torne älv med järnväg:
* 3 Officerare
* 3 Underofficerare
* 81 Manskap
* 94 hästar

Truppen förlades i tält och hästarna sov under bar himmel. Eftersom vistelsen blev långvarig så iordningsställdes så småningom lador och stallar, men för att frakta denna blygsamma trupp från Umeå till Norrbotten krävdes hela 15 järnvägsvagnar i anspråk...

[Amund]

Att de försvarade sig gjorde det hela mycket lättare eftersom det fanns linjer ända fram till fronten.

Det här är också en av de stora anledningarna till att Schlieffenplanen misslyckades (och egentligen aldrig hade en chans att lyckas). Det gick helt enkelt inte för de tyska förbanden att fotmarschera snabbare än vad de franska och brittiska förbanden kunde åka tåg.

Till den av den potentiella västfronten helt besatte Alfred von Schlieffens ära ska väl också tilläggas att han inte riktigt trodde på sin plan under de sista åren av sitt liv.

Det du skriver om uppmarsch-hastigheten är ju helt riktigt, och med facit i hand så följde inte heller Falkenhayn planen. Ämne till ny tråd?

[Sarvi]

På den tiden det krigades med hästar byggde nog strategin på att kriget föder sig själv. Överallt i de flesta länder finns det djurfoder att utnyttja av en hungrig armé. Under sommaren växer det foder under hästarnas näsa så krig under sommaren är nog enklare för att föda hästar. Dela ut en lie per pluton.

Jag hade velat se logistiken på ett vanligt svenskt regemente i tiden för första världskriget. På artilleriregementet i Kristanstad fanns 2000 hästar. En häst äter 10 kg om dagen och skall ha lika mycket ny hall under magen. Allt detta sliter hästen ur sig löpande. Jag skulle vilja veta hur många godsvagnar som skötte denna logistik och hur långt bort regementet behövde köpa foder.

Jo, det var först när järnvägen kom som det överhuvudtaget blev möjligt att försörja en armé helt via etapplinjerna.

Det svenska indelta försvaret av riket byggde på att man hade magasin med spannmål, hö och andra förnödenheter upplagt i händelse av ofred, med så korta transporter som möjligt. En häst beräknades under finska kriget tugga i sig 14-17 kg hö per dygn, och hästar som ska göra ett ansträngande jobb klarar sig i längden inte heller på bara hö utan behöver tillskott av spannmål för att kunna orka bära ryttare, dra kanoner, trossvagnar och så vidare.

Martin Hårdstedt har forskat en del om förplägnadstjänst och logistik, bland annat i den svenska och ryska armén under finska kriget. Läsvärt.

[Markus Holst]

Där ser vi också en av nackdelarna med hästar som arbetsredskap: Det tar tid att äta så stora mängder som en högpresterande häst behöver. När hästen äter kan den inte arbeta eftersom den måste stå still då.

Även behöver hästen rast och vila lika mycket som soldaten.

Bil och tåg behöver betydligt kortare fästning för påfyllnad av bränsle och, i tågens fall, vatten.

I exercisreglementet för kavalleriet nämns hästen som en dyrbar produkt: Det tar minst sex år att få fram en bra häst, från beteckning till tjänstgöring, och skadas hästen tar det lång tid innan den är tillbaka i tjänst.

Mekaniska resurser är det ju snabbare omsättning på, både vid tillverkning och reparation.