Järnvägens militära betydelse

[Amund]

I slutet av juli 1870 tänker sig de franska generalerna att man bör följa upp sin krigsförklaring mot Preussen med en offensiv in i Saarland, detta för att skrämma upp de allierade sydtyskarna och visa uppkomlingarna vem som fortfarande är Europas starkaste militärmakt. Krigsminister Leboeuf eldar ivrigt på den franska patriotiska krigshetsen.

När Juli går mot sitt slut och augusti inträder inser de segerrusiga franska officerarna att mobiliseringen inte har genomförts så snabbt och effektivt som man tänkt sig trots att man tjuvstartat, och det finns fortfarande stora logistiska brister att åtgärda innan det kan bli tal om några offensiva fälttåg. I retoriken är kriget redan vunnet och alla fransmän är på väg mot Berlin.

Samtidigt verkar det som att Preussarna och dess allierade sydtyska kårer sedan länge verkar vara samlade och väl förtrogna vid gränsposteringarna…

Redan 1870 var det tyska järnvägsnätet väl utbyggt trots det gytter av olika Tyska stater vars gunst Preussen och Österrike slogs om. Den Preussiska mobiliseringen är ett för sin tid logistiskt mästerverk, till stor del beroende på Generallöjtnanten Karl von Brandenstein som hade räknat ut och organiserat hela den Preussiska uppmarschen in i minsta detalj, och där ett maximalt utnyttjande av järnvägsnätet var centralt. Trots att järnvägsnätet i huvudsak bestod av enkelspår och medelhastigheten inte översteg 25 km/h så lyckades han på varje järnvägslinje klämma fram 12 fullastade militärtåg, över 20st med dubbelspår. Varje tåg rymde antingen en bataljon om 1000 man eller en skvadron om 125 kavallerister med hästar, eller ett artilleribatteri med samtliga fordon och draghästar. Von Brandenstein utökade tågsätten till 50 vagnar vardera för att få ut mesta möjliga av ett tågset. En armékår behövde 75 tåg för samtliga sina regementen och utrustning.

Den franska krigsförklaringen kom den Den 12:e augusti 1870 hade den tyska järnvägen på tre veckor och 1500 tågset transporterat följande till gränsen eller där omkring:
• 640.000 soldater
• 1.600 artilleripjäser
• 170.000 hästar
Endast 1 olycka inträffade, det var när ett tomt tåg råkade köra in i ett fullastat trupptransporttåg i Wallhausen nära Frankfurt, 7 man dog.

Glöm inte att vi talar om 1870 med dess klena järnvägsspår och små vagnar.

Tror inte Sverige hade byggt stambanorna i slutet av 1800-talet om det inte funnits dessa militära fördelar. Det är verkligen en sanning att det oftast är krig som driver på den tekniska utvecklingen.

Man förstår verkligen att Första Världskriget skulle komma att bli det industriella krigets genombrott där de industriella resurserna skulle bli avgörande i massarméernas tidsålder. Det är lätt peka på den vapentekniska utvecklingen med magasingevär, rökfritt krut, tanks och mitraljös (kulspruta) som epokgörande. Men det är lätt att glömma betydelsen av den tid det tar att förflytta massarméer med utrustning.

Passau Bahnhof 1870.jpg

Kavalleri ilastning.jpg

Tyskar på väg mot fronten 1914.jpg

Artilleri 1914.jpg

Har nu gjort avspark med järnvägens militära genombrott, kanske någon har mer att tillägga om det jag skrivit eller vilken militär betydelse järnvägen haft under efterföljande tider. Spårbreddsskillnaden under operation Barbarossa är ju välkänd. Jag är även nyfiken på om tyskarna hade kunnat göra något annorlunda för att bättre sköta underhållet till den avlägsna fronten i Sovjetunionen – säkert är väl att endast järnvägen hade kunnat så stora arméer så långt borta i väglöst land – partisaner eller ej!

[Bjernevik]

Kan tipsa om denna:

A18B8bTu8gL.jpg

I den kan man bland annat läsa om:

• att tillgången på järnvägsvagnar för transport av farligt gods var en flaskhals

• att vart den normalspåriga järnvägen gick bestämde var man kunde använda sig av stridsvagnar när de kom

• att det byggdes stora mängder tillfälliga smalspåriga järnvägar mellan ordinarie järnväg och frontavsnitten.

[Amund]

Tack för boktipset Bjernevik!

En rättelse till texten i mitt inlägg ovan: Krigsförklaringen kom den 19:e juli och de första stridigheterna inleddes de första dagarna i augusti. Texten hade av någon anledning fallit bort.

Kanske något ska sägas om det amerikanska inbördeskriget som nog egentligen var det första stora krig där järnvägen fick avgörande betydelse. Även Sydstaterna hade järnvägar men däremot hade man dåligt ställt med bemanningen eftersom både järnvägsarbetare och lokförare var inkallade. Sedan hade man på grund av Nordsidans sjöblockad inte tillgång till import av kol och reservdelar, så sydstaternas järnvägspark fick leva vidare genom kannibalism (lite som Ryssland gör idag med sina Airbus och Boeingplan som står utan reservdelar).

Trupptransport US Civil war.jpg

Järnvägarnas betydelse för det moderna kriget går knappast att överskatta. Tänk den inringade 6:e arméns behov av ca 500 ton förnödenheter per dag som ett minimum - om jag är snäll hade det dagligen krävts ca 350 samtida lastbilar (Opel Blitz) för att hålla igång 6:e armén. Lägg därtill behovet av trupptransporter och lasarettståg. Det skulle ha behövts många hästar och vagnar på dåliga vägar för att upprätthålla sådana volymer under 1900-talets stora fälttåg.

Jag låter entusiastisk som en försäljare av järnvägar men nej - jag bara fascineras av en ibland bortglömd teknisk utveckling.

Förflyttning.jpg

[Sarvi]

Stambanans sträckning genom Norrland, där den förlades inne i landet utom räckhåll för dåtidens artilleri enligt anti-kustprincipen är ju välkänd. Med sekellång irritation för tågresenärer som helst ville färdas mellan kustens städer som följd…

Järnvägen var också av stor militär betydelse i Sverige, då en stor del av de militära transporterna länge skulle gå på järnvägen. Till exempel breddades den smalspåriga järnvägen mellan Torved och Gullspång till normalspår så sent som på 1960-talet, för att kunna behållas som reservbana om Västra Stambanan skulle förstöras. Det gick aldrig någon civil trafik på den sträckan undantaget en liten snutt närmast Gullspång som användes som industrispår till en fabrik.

Även i dessa dagar är järnvägen inte betydelselös - Lysekilsbanan från djuphamnen i Lysekil in till Uddevalla skulle lagts ner och rivits upp, men har än så länge undkommit bilan genom att Försvarsmakten förra året klev in och menade att banan kunde ha strategisk betydelse för Sveriges möjligheter att ta emot stöd och förnödenheter västerifrån i händelse av kris eller krig.

[Markus Holst]

Älskar hur soldaterna sitter kvar på lavetterna under färden. Fast det heter nog inte lavett utan märgdurkspik eller något annat militäriskt.

[Blixten]

Jag hittar det inte nu men jag har hört om hur Hindenburg använde tåg för att kunna vara "på två ställen samtidigt" med sina arméer i förta världskrigets inledningsskede. Hittar inte något om det när jag letar.

Det är ju lätt såhär i efterhand att tänka att det som hände i början av 1vk inte är viktigt, det höll ju på i fyra år, men om Hindenburg inte hade hindrat Ryssarna från att nå Berlin hade det förstås kunnat gå annourlunda.

Får se om jag hittar något om det jag pratar om. Eller känner någon av er andra igen det?

[adlercreutz]

Totalförsvaret var även orsak till att det fanns kvar ånglok ända in på 2000-talet, dvs inte på museum utan i förråd i väntan på kriget.

https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Beredskapslok

[koroshiya]

Jag hittar det inte nu men jag har hört om hur Hindenburg använde tåg för att kunna vara "på två ställen samtidigt" med sina arméer i förta världskrigets inledningsskede. Hittar inte något om det när jag letar.

Det är ju lätt såhär i efterhand att tänka att det som hände i början av 1vk inte är viktigt, det höll ju på i fyra år, men om Hindenburg inte hade hindrat Ryssarna från att nå Berlin hade det förstås kunnat gå annourlunda.

Får se om jag hittar något om det jag pratar om. Eller känner någon av er andra igen det?

I öppningsslagen på östfronten handlade det kanske om bilar och telefon, åtminstone för ledningen.

En gång läste jag att tyskarna hade en tumregel om hur många järnvägar de behövde för att avancera, och konstaterade att det i Sovjet bara fanns hälften av det. Men av någon anledning lyckades de ändå övertyga sig att det skulle gå bra i Barbarossa.

[Blixten]

Pratar vi samma världskrig?

[koroshiya]

Pratar vi samma världskrig?

Det senare då är det andra, så det är en övergång från det första till det andra.

Hindenburg brummade runt i bil under striderna i början av det första världskriget.

[Blixten]

Aha, då har vi klart med vilket krig vid pratar om

Menar du att bilen hade betydelse för Tannenberg? Annars brukar väl första slaget vid Marne räknas som det första slag där bilarna hade betydelse? (Även om parisdroskornas skjutsande av militärer till fronten också beskrivits som en propagandagrej.)

Hur ligger det till här?

[Hans]

Tack för intressant läsning.

När jag gick Karlberg (kurs för att bli löjtnant) 1985-86 åkte vi tåg från Fjollträsk till de riktiga lappmarkerna. Godsvagnar med halm på golvet och en tältkamin så det var hyfsat mysigt även om det tog sin tid. Vid de större älvarna låg det reservbroar lagrade i fredstid.

MVH

Hans

[Amund]

Även i dessa dagar är järnvägen inte betydelselös - Lysekilsbanan från djuphamnen i Lysekil in till Uddevalla skulle lagts ner och rivits upp, men har än så länge undkommit bilan genom att Försvarsmakten förra året klev in och menade att banan kunde ha strategisk betydelse för Sveriges möjligheter att ta emot stöd och förnödenheter västerifrån i händelse av kris eller krig.

Intressant! Visst borde järnvägslinjerna över skandinaviska halvön varit och vara oerhört viktiga vid ett Nato-stött försvar av Finland och Sverige? Jag menar att sjöherraväldet kan väl knappast garanteras varken i Östersjön eller Nordnorge.
Observera: Ovanstående är inte avsett som en partsinlaga om ett framtida storkrig i Norden utan enbart för att belysa järnvägens militära betydelse.

Älskar hur soldaterna sitter kvar på lavetterna under färden. Fast det heter nog inte lavett utan märgdurkspik eller något annat militäriskt.

Visst borde artilleriet ha haft flest hästar av alla vapenslag eftersom man antagligen behövde mest dragdjur?
Hur gjorde man med foder på denna tid, det måste ju också ha krävts enorma resurser att transportera till fronten eftersom det är skrymmande mängder? Eller litade man på att det löste sig på plats?
Jag startade för länge sedan en tråd om att krig alltid startar först när skörden är bärgad eftersom massarméernas soldater då behövs i jordbruket. Kan även hästarnas försörjning vara en anledning att alltid kriga på sensommaren när det finns furage till alla hästar?
viewtopic.php?f=31&t=40822&hilit=sk%C3%B6rden

[Markus Holst]

På den tiden det krigades med hästar byggde nog strategin på att kriget föder sig själv. Överallt i de flesta länder finns det djurfoder att utnyttja av en hungrig armé. Under sommaren växer det foder under hästarnas näsa så krig under sommaren är nog enklare för att föda hästar. Dela ut en lie per pluton.

Jag hade velat se logistiken på ett vanligt svenskt regemente i tiden för första världskriget. På artilleriregementet i Kristanstad fanns 2000 hästar. En häst äter 10 kg om dagen och skall ha lika mycket ny hall under magen. Allt detta sliter hästen ur sig löpande. Jag skulle vilja veta hur många godsvagnar som skötte denna logistik och hur långt bort regementet behövde köpa foder.

[Markus Holst]

Som jämförelse kan vi säga att ett infanteriregemente vid samma tid lär ha haft 800 hästar. Flertalet av dem användes för driften av kasernområdet.