enda marinsoldat. Utan utfördes av flottans personal under befäl av Konteramiral Roger
Wellby. Så klart då Winston var Marinminister då.
- som skickades till staden Soufflenheim, åtta kilometer från Rhenstranden som utgjorde
gräns till Tyskland dit dom torde anlänt i mars.
(Orientering här: Soufflenheim ligger norr om Strasbourg och bara 10-12 kilometer söder
om Karslruhe)
Men då, lade sig fransmännen i planerna – dom fruktade tyska repressalier……och förbjöd
Wellby fullfölja de engelska planerna.
(måste ihågkommas att det då fortfarande var ‘’The Phoney War’’ som gällde. Tyskar och
fransoser mest bligade på varandra över floden – stridshandlingar var nästan okända…)
Det ping-pongades uppskjutningar av operationen mellan britter och fransmän, förefaller
som om Wellby’s matroser satt minst en månad med armarna i kors….
Obekräftade uppgifter, säger att Churchill ville starta Royal Marine och ge publicitet till
denna, verkliga strdishandling – mot tyskarna; för att tona ner, ja camouflera sin andra
plan – Operation Wilfred …….
Den helt olagliga brittiska mineringen av norska territorialvatten – som skulle tvinga malm-
trafiken från Narvik ut – ur farlederna till internationellt vatten – där Royal Navy kunde sänka
fartygen.
Men också utlösa en storm av protester, inte minst från USA – vilka den engelske Marin-
ministern till varje pris ville undvika.
De anglo-franska Krigsråden, enades till slut den 28:e mars, att iscensätta Royal Marine den 4:e april
och – flygfällning av flodminor den 15:e. Men – drabbades av ett franskt veto – dagen efter !
Vilket – ‘’skjöt i sank’’ Churchill’s Wilfred – som skulle börja den 5:e…..
Wilfred – uppskjöts till den 8:e april, då engelska jagare minerade infarterna till Narvik i Vestfiorden.
Vid det laget, var ju tyskarna redan på väg till både Narvik, ja hela Norge och Danmark…..

Allt de franska och engelska ‘’krigsråden’’ kunde enas om – var att vänta med Royal Marine – tills
den väntade tyska offensiven i väster började…..
Det tyska dråpslaget mot Frankrike, Holland och Belgien – utlöstes som bekant den 10:e maj och
det förverkligade äntligen Royal Marine.
Minorna
som användes tycks även de – ha varit en produkt från ‘’Churchills Leksaksbutik’’ – men skiljde
sig väsentligt från de W-Bomber jag beskrivit ovan.
De var klotformiga med en diameter av c:a 43 cm, försedda med en TNT-laddning på 15 lbs (6.8 Kg)
igen – med en vattenlöslig säkring, en antenn med utlösare och – ett flöte av ngt slag för att hålla minan ngn meter under vattenytan.
Jag känner ingen engelsk beteckning för dessa minor, och den tyska katalogiseringen av s.k.
Fremdegeräte (utländsk utrustning) skiljer sig delvis från de brittiska uppgifterna.
OM - nu detta verkligen är - en fransk mina ????? Den motsvarar i utseende & storlek ganska bra den tyska beskrivbningen.
Dessa beskriver en engelsk ‘’floddrivmina’’ [A. Englische Flußtreibmine 471 (e) ]
Minan är inte avsedd för bestämda mål, till exempel broar/pontonbroar – utan obestämnda
mål som till exempel störning av trafiken i floder och vattendrag.
Minan är tillverkad av stålplåt i form av två sammansvetsade halvklot. Den förekommer i flera
olika utföranden med stabiliseringsstav eller vikt och med – eller utan – flottör.
Diametern är 42 centimeter, stabiliseringsstaven har en längd av 153 centimeter och vikten
är 33 kilogram. Den har en laddning av12 kilo trotyl.
Tändningen sker genom ett urverk som osäkrar minan efter inställd tid – armerar vapnet som
detoneras medelst ‘’kontaktstavar’’. Den har betydande splitterverkan om den detonerar vid eller
ovan vattenytan då den kan genomslå, upp till 10 mm’s stålplåt.
Det påstås att Wellby’s matroser hade omkring 2300 av dem tillgängliga den 10:e maj.
Dom var inte tyngre än att en man kunde kånka varje mina ned till flodstranden. Men det räckte
inte, den måste ju sjösättas ‘’i strömfåran’’ – det beskrivs ha gjorts med ‘’rutschbanor’’ (?) men även
att man rodde ut minorna i båt – innan de släpptes.
Vilket förefaller vara en mycket långsamt arbete.
Mellan den 10e och 31a maj – sjösattes enligt engelska uppgifter 2466 minor – i Rhen.
M.a.o. – ungefär 117 per dygn. Om orsakade skador eller sänkta fartyg – finns få eller inga uppgifter.
Men, franska flygspaningsuppgifter uppger att den 15e hade tyskarna lagt en ‘’pråmbarriär’’ vid
Karlsruhe och att Rhenbron där skadats. Samt att ‘’störningar’’ av den tyska flodtrafiken ända ned
till Mainz och Koblenz – 160 km från minläggningen hade ‘’observerats’’.
Men mineringarna inskränkte sig inte bara till Rhen, fast dessa var lejonparten.
I Mosel sjösattes 400 minor –
utan även Meuse (Maas i Holland) – fick ta mot 368 stycken…..
Mosel faller ut i Rhen, men Meuse – rinner genom Belgien och Holland; kanske man hoppades
‘’störa’’ den snabba tyska frammarschen i bägge länderna.....??
(det andades från engelskt håll att - minorna skulle automatiskt ''deaktiveras'' innan de nådde ''vänskapligt sinnade länder...''
Det var ren oförfalskad lögn. Men - sanningen sägs ju alltid vara den första stupade - i alla krig...)
Som en komplettering av Flottans ansträngningar, skulle även RAF flygfälla minor i Rhen ‘’under
månljusa natter…’’

‘’ The RAF dropped special Parachute-Mines over german Waterways like Rhine, Moselle etc. The German EOD identifid the mines as "englische Flußtreibmine 30 lbs (480 e)….’’
‘’ ] The RAF mine dropping between Bingen and Koblenz and into canals and river estuaries feeding the Heligoland Bight began but few mines were laid by aircraft before the Battle of France ‘’
Eller…? Vet inte ???....
Varjag