Granatkastare och Boforsprojektiler?

[Borebo]

Hej!
Håller på och försöker skriva en lokalhistorik här i Finland. Platsen är min hemby i Esbo och där tillverkades under krigen bland annat projektiler till Boforskanoner och ammunition för granatkastare. Nu skulle jag vilja ha lite mera uppgifter om Bofors 37 mm projektiler och 40 mm luftvärnsprojektiler. Kan någon uppge data, vikt utgångshastighet osv?
Och granatkastare 81 mm! Ifall jag tolkat tabellerna rätt så var sprängladdningen i 81 mm endast 600 gram och i 120 mm 2,2, kg. Och laddningen som skickade iväg granaten skulle enligt mina beräkningar ha innehållit endast 4,1 gram krut. Dvs grundpatronen. Det finska infanteriet hade lärt sig att det optimala avståndet för lätta granatkastare är 800-1000 meter.
Och utgångshastigheten med 60 graders lutning skulle ha varit endast 101 meter i sekunden. Kan någon ge exaktare uppgifter ty dessa siffror verkar tämligen låga?

Borebo

[kblomster]

Uppgifterna du söker bör finnas i kioskvältarpublikationen Ammunitionsregister för armén. Utgåvor från 40-talet är inte helt lätta att få tag i men som tur är har en viss vänlig själ digitaliserat 1949 års utgåva:
Del 1
Del 2

Granatkastarfrågan lär kräva att man letar upp skjuttabellerna för pjäsen ifråga. Bör finnas på Krigsarkivet, får se om jag kommer ihåg det nästa gång jag är där...

[Borebo]

Tack för ett första svar!

[Hans]

kioskvältarpublikationen

På de flesta granatkastargranater kunde/kan man sätta på en sorts gördlar innehållande krut, allt mellan en och upp till typ sex. Detta för att få mer fart i granaten och längre räckvidd. Att hastigheten på en granatkastargranat är betydligt lägre än en pansarvärnsgranat eller luftvärnsgranat stämmer. För att slå igenom pansar måste granaten gå fort (innan RSV/HEAT) och för att kunna träffa ett flygplan likaledes.

MVH

Hans

[JohnT]

Det finska infanteriet hade lärt sig att det optimala avståndet för lätta granatkastare är 800-1000 meter.
Och utgångshastigheten med 60 graders lutning skulle ha varit endast 101 meter i sekunden. Kan någon ge exaktare uppgifter ty dessa siffror verkar tämligen låga?

Borebo

Svenska 8 cm grk hade
en max utgångshastighet av 150 m/s
max skjutavstånd 2 700 meter

Vad hette företaget?
Hur mycket information har du om produktionen och varifrån de fick sina råvaror?

Jag letar nämligen finska källor till leveranser från Sverige av framförallt halvfabrikat.

Mvh
/John

[Schwemppa]

Hmm... Smått obskyrt. Kan det ha varit fråga om Lönnström-bolagen?

http://www.lonnstromskonstmuseum.fi/hem ... 1940-talen

Enligt den här finska sidan (som krävde lite grävande) hade man verksamhet i Köklax i Esbo, till följd av bombningarna av Helsingfors.

http://webcache.googleusercontent.com/s ... clnk&gl=fi

[Borebo]

Lönnström var ju verksam i OY Sytytin som evakuerades till Köklax då vinterkriget bröt ut. De tillverkade ju tändsatser till Bofors 37 och 40 mm projektiler. Själva projektilerna tillverkades i Raumo. Sytytin flyttade till Fredriksberg (Pasila) efter vinterkriget medan OY Kapselo kom i stället. Kapselo ägdes av en i Solna boende finsk medborgare, Jarl Grahn som ursprungligen hade ett företag som sålde material till filmindustrin och fototillbehör. Att han sedan gav sig in i ammunitionsbranschen berodde på att granatkastarnas drivladdningar gick bra att tillverka med liknande celluloid som användes i filmindustrin.
Kapselos mest kända anställda torde vara Gunnar Höckert, olympisk segrare på 5000 meter i Berlin 1936. Det som fick mig att fråga om saken här var en meddelande om krutet till dessa drivladdningar som sade: Vi har 9 ton krut och det räcker till 220.000 laddningar!
För övrigt så intresserar saken därför att självaste Mannerheim den 1.2.1940 beordrat luftskydd till Köklax för att skydda anläggningarna. Ett 7,62mm mg placerades där och den 20 februari fick man träff på en I-15 Polikarpov och den svårt sårade piloten, premiärlöjtnant Nikolai Pavlovitsch Pervezentsev tillfångatogs och dog fyra dagar senare på Tilkka. Han begrovs vid skjutbanan i Malm. Men i december så följde en föga känd episod i den finska krigshistorien: Med de finska myndigheternas tillstånd körde en rysk konvoj, med sanitärer och zinkkistor, från basen i Hangö omkring i södra Finland och grävde upp nedskjutna flygare och skjutna desanter för att återbörda dessa till Sovjet.
Nu måste jag fråga, hur väl är denna episod känd bland krigshistoriker?

[Borebo]

Litet tillägg: Kapselo fick ju sina råvaror, såvitt jag förstått saken rätt, från VRT (Statens krutfabrik) krut och knallar, ibland importerade man krut från Sverige, som dock ansågs osäkert i köld. Kopparen kom från Outukumpu i Björneborg. Celluloiden från olika leverantörer. Märkväl att krutet fylldes på först i Kuopio, Ammuslataamo 5, där granaterna färdigställdes. I tillverkningskedjan finns många kända fabriker, bl.a. så kom Fiskars att tillverka dessa fenor, stjärtar till granaterna. Vad är riktiga namnet för finska pyrstö?

[Lasse O]

Hej
Kanske är du rätt person att berätta varför det står en luftvärnskanon i Ilkko strax väster om Kangasala. Jag åker ofta förbi och har lika ofta undrat.

[Schwemppa]

Om jag tar mig friheten att svara, eftersom jag råkade hitta svaret.

http://www.ilkko.fi/sivustot/ilkon_kurs ... /historiaa

Enligt bifogad (finsk) websida fanns det i Ilkko mellan 1950-1980 en luftvärnssektion (motsv. artilleribataljon) som sedan flyttade till Uleåborg (och uppenbarligen är avskaffad numera). Traditionspjäsen är uppställd år 1980 i samband med flytten.

[Lasse O]

Tackar. Märkligt att ingen klottrat på och förstört pjäsen. Fast det här är ju förstås Finland och inte Sverige.
Skall kika lite närmare nästa gång.

[JohnT]

Lönnström var ju verksam i OY Sytytin som evakuerades till Köklax då vinterkriget bröt ut. De tillverkade ju tändsatser till Bofors 37 och 40 mm projektiler. Själva projektilerna tillverkades i Raumo. Sytytin flyttade till Fredriksberg (Pasila) efter vinterkriget medan OY Kapselo kom i stället.

Har du tillgång till deras arkiv?
Jag försöker hitta information om svenska leveranser till Finland och just halvfabrikat är mycket svårt att få koll på.

Själv klara jag inte av finskan och Google translate är inte bra på finska.
I Talvisodan Historia del 4 sidan 304

Tämänkin sytyttimen tuotantoa rajoitti raaka-aineiden puute, joka saatiin poistettua vasta tammi-helmikuun vaihteessa, jolloin Ruotsista tilattuja sytytin aineita saatiin maahan. Huolimatta ulkomaisesta sytytin tuonnista ei edellä mainituista syistä sytyttimiä saatu riittävästi, mikä vielä pahensi muutoinkin heikkoa tykistön ja kranaatinheitinten ampumatarviketilannetta.

Sytyttimiä valmistuu 1.12.1939-16.3.1940 välisenä aikana seuraavat määrät:
.is.35 131 400 ( 4.2.1940 jälkeen 70 000 kpl)
.SR 35 91 800 (tyk. ) (kaikki 28.1.1940 jälkeen)
.is.34 64 400 (tyk. ) (Joulukuussa 58 100)
.is.33 54 900(krh.) (18.12.1939-27.1.1940)
.SR 3353 160 (krh.) (kaikki 28.1.1940 jälkeen)
.VS 35 39 750
.RC 3226250 (Tavaro)
Kranaatinheittimien sytytinti lanne oli maaliskuussa hyvin kriittinen. Kotimainen teollisuus valmisti tällöin Kranaatinheittimen kranaatteja päivittäin noin 6 000, mutta sytyttimiä vain 1200.
Varikoissa oli 10.3.1940 kaikkiaan 36 000 kranaattia kaikki ilman sytyttimiä, kun taas tilauksia rintamalle oli 43 000 laukausta. Onneksi ulkomailta saapui maaliskuun alussa 157000 laukausta, mutta niistäkin sytyttimet saapuivat vasta 12.3. , koska ne oli kuormattu eri vaunuihin kuin kranaatit ja niiden lähettäminen oli myöhästynyt. Ulkomailta hankituissa laukauksissa seurasivat sytyttimet mukana.

Översättningen blir lite kryckig:

This particular detonator production was limited by the lack of raw materials, which were lifted only in January and early February, when ordered from Sweden lighter materials were imported. Despite the lighter on foreign imports is not the above-mentioned reasons, lighters adequately, which further aggravated the otherwise weak artillery, mortars and ammunition situation.

1.12.1939-16.3.1940 detonators completed during the period following amounts:
.is.35 131 400 (after 2.4.1940 70 000 shares)
.SR 35 91 800 (CESS). (After all 01/28/1940)
.is.34 64 400 (CESS). (58 December 100)
.is.33 54 900 (polished edges). (18.12.1939-27.1.1940)
.SR 33 53 160 (polished edges). (After all 01/28/1940)
.VS 35 39 750
.RC 32 26250 (PRODUCT(ska stå Tavaro))
Mortar and grenade launcher detonators on the situation in March was very critical. Domestic industry produced then mortar grenades on a daily basis about 6 000, but only 1,200 detonators.
The paddock was 03/10/1940 a total of 36 000 grenades without detonators all, while orders in front of 43 000 shots. Fortunately abroad arrived in March at the beginning of 157000 shots, but they still carry lighters did not arrive until 12.3. Because they were loaded with various wagons like grenades and their dispatch was delayed. Acquired abroad, followed by a shot lighters included.

Lite klokare blir man, men inte så mycket.

mvh
/John

[Borebo]

Materialet i arkivet är ju så enormt, många hyllkilometer enbart om industrin som levererade varor till den stridande armén. Själv är jag i nuläget intresserad av OY Kapselo och överstelöjtnant Martti Teräs arkiv. Han var ju chef för Kapselo, som ägdes av Jarl Grahn, verksam i foto- och filmbranschen, och Terä har över 2 hm i sin egen samling. Jag väntar på att få tillgång till dessa papper som sägs vara i tur att ordnas upp. I nuläget är Teräs samling inte tillgänglig för forskning.
Jag har försökt ta reda på om OY Sytytin har något arkiv men inte hittills stött på något. Kapselos arkiv deponerades i samband med att Grahns konkursbo skickade mappen till Elka i StMichel.

[a77]

Tackar. Märkligt att ingen klottrat på och förstört pjäsen. Fast det här är ju förstås Finland och inte Sverige.

Alla hade väl en morfar eller en farfar som slagit i kriget, så man måst nog vara en riktig inbiten ligist för att våga skända ett krigsminne, men tiderna förändras när den inblandade generationen dör ut, för några år sedan skränade/stal någon brons? flygplanet på en minnessten som hedrade de svenska insatserna/stupade i Finland.

[MD650]

Alla hade väl en morfar eller en farfar som slagit i kriget, så man måst nog vara en riktig inbiten ligist för att våga skända ett krigsminne, men tiderna förändras när den inblandade generationen dör ut, för några år sedan skränade/stal någon brons? flygplanet på en minnessten som hedrade de svenska insatserna/stupade i Finland.

Det var F 19:s minnesmärke som skändades.