Värntorn

[Leif H]

Det är väl allom känt att vi återanvände stridsvagnstorn för att förstärka skyddet vid kuster och flygfält. Bland de grövre fanns m/42 och strv 74. Men ett envist rykte väcktes till liv igen härom dagen. Även torn från strv 81 lär ha använt. Någon som kan kasta ljus över detta?

[Stefan Karlsson]

Svaret är nej.
Jag har för mig att jag hört om olika idéer/planer för detta, hur pass seriöst man faktiskt funderade på detta vet jag inte, men det blev som sagt aldrig verklighet.
Det är MYCKET som funnits på idé- eller planeringsstadium men som aldrig blev verklighet och har man då hört talas om dessa idéer/planer, men inte är medveten om att planen skrotades så sprider sig ryktet. "Jag hörde av en farbror som träffade en kille som hade jobbat på..., han berättade att osv..."

Samtliga Strv 81 uppgraderades till Strv 102 och när det var dags att avveckla centurionvagnarna 1995 så var muren och hotet från öst borta varvid värnförbanden avvecklades.
I Schweiz däremot använde man centuriontornen som värntorn i olika pass och där fortsatte man till och med och bygga ut detta system efter murens fall.

[Leif H]

Tack Stefan, det var väl ungefär det jag ahft känslan av också. Men precis som du säger så dök det i förra veckan "en man som kände en man.." Och jag tänkte att man en gång för alla skulle ta död på skrönan
Men precis som du säger så har man nog tittat över möjligheterna, förmodligen efter intryck från Schweiz.

[Der Löwe]

I Schweiz använde man gamla centuriontorn som värnkanoner.

http://worldmilitaryintel.blogspot.se/2 ... _9655.html

[Ro/Lt]

I Schweiz använde man gamla centuriontorn som värnkanoner.

http://worldmilitaryintel.blogspot.se/2 ... _9655.html

Intressant, de gjöt alltså in tornen (i alla fall vissa) i betong.

[Der Löwe]

Jag hittar inte sidan, men jag tror det diskuterats tidigare på forumet. Det fanns en utförlig beskrivning av en "bunkertyp" för Centurion.

[Stellan Bojerud]

Värntorn 74 hade en uppenbar svaghet. När tornet satt på stridsvagn, svajade vagnen elastiskt vid skott. Värntornet var fastgjutet i bunker, som inte medgav någon elasticitet, utan rekylen tas upp stumt. Vid flera skott i en och samma sidriktning, påverkas tornkransen något i riktning till att bli oval. För många skott gör att tornet fastnar och kan inte vridas.

Förhållandena borde ha varit liknande vid "värntorn 101".

[MD650]

Värntorn 74 hade en uppenbar svaghet. När tornet satt på stridsvagn, svajade vagnen elastiskt vid skott. Värntornet var fastgjutet i bunker, som inte medgav någon elasticitet, utan rekylen tas upp stumt. Vid flera skott i en och samma sidriktning, påverkas tornkransen något i riktning till att bli oval. För många skott gör att tornet fastnar och kan inte vridas.

Förhållandena borde ha varit liknande vid "värntorn 101".

Men det fanns ju rekylbroms i strv 74 kanon?!

[Tyghantv]

Torn till strv 81 har aldrig värnsats, ej heller till strv 101/102. Däremot förekom planeringsarbete på vapenavdelningen FMV att värnsätta strv 102 torn. Information inhämtades från Schweiz. Planerna realiserades aldrig. Var själv delvis med i arbetet.

Värntorn 74 hade en uppenbar svaghet. När tornet satt på stridsvagn, svajade vagnen elastiskt vid skott. Värntornet var fastgjutet i bunker, som inte medgav någon elasticitet, utan rekylen tas upp stumt. Vid flera skott i en och samma sidriktning, påverkas tornkransen något i riktning till att bli oval. För många skott gör att tornet fastnar och kan inte vridas.

Förhållandena borde ha varit liknande vid "värntorn 101".

Men det fanns ju rekylbroms i strv 74 kanon?!

Nja, delvis sant men det förekom som regel enbart på de torn som användes frekvent vid värnstridsskolorna. Även om det fanns rekylbroms och framförare överfördes kraften i tornet och påverkade tornlagret. Men att någon skulle ha fastnat har undertecknad aldrig hört talas om.

Däremot förekom större problem med ovalitet i tornlagringen när tornet var monterat på vagnen vilket accentuerades framförallt vid strv 104 när tornlagringen ej var "dimensionerad" för den ökade accelarationen resp retardation vilket påverkade pjäsriktssystemet negativt, större sidriktglapp kl 11 -01 samt vid andra riktområdet kunde glappet mellan kugggdrev - kuggkrans bli minimalt vilket påverkade riktmaskinen och då på strv 101/102 gyrostabiliteten.
Tornlagersätet i chassit på strv 74 hade även en tendens att spricka p g a tornet tyngd vilket påverkade tornlagret.

[MD650]

Tog bort några dubbleringsinlägg.

[Hans]

Apropå klockmakare: viewtopic.php?f=26&t=36704&hilit=Schweiz

MVH

Hans