Att spå om ett storkrig är impopulärt, jag vet det. En viss Cassandra blev ju heller aldrig trodd i sina spådomar.Wooster skrev:varför gissar du att framtidens krig blir ett storkrig? Sedan andra världskriget har ju utvecklingen snarare utvecklats på två spår, vilka båda går bort från storkriget.
Tredje världskriget i form av nanodräkter, laservapen och pneumatiska datorer är en schysst miljö för sci-fi romaner, det håller jag med om. Men är det ett troligt scenario i den framtid vi kan överblicka? Nej inte ur mitt perspektiv. Vi får istället hålla till godo med att jaga banditer såväl på hemmaplan som i tredje världen.
Att jag fruktar ett storkrig är helt enkelt för att jag är realist. Eller pessimist. Och "den som är pessimist får alltid rätt" heter det ju, det har jag citerat förr.
Man slipper bli besviken helt enkelt. Jag tror inte på den framtidsmodell som heter "just nu är krigen si och så, alltså kommer alla krig i framtiden också att vara så".
Dvs "idag har vi småkrig, alltså blir framtidens krig småkrig". OK, påstå det ni, jag gör det inte.
Sedan science fiction-elementet... Att spå storkrig om fem år är en sak, att spå krig mot aliens i interstellära imperier på 2500-talet är en annan sak - delvis annan. När jag skrev "Stridsmiljö 2500" så gjorde jag det dels för att jag ville köra det som ett slags spelmodell, en målning på fri yta med vissa parametrar inmatade. Så att säga. Men bortom all IR, uppkoppling, nanoteknik och svävarteknologi så handlar den om en människa i krig och vad han upplever, hur han förändras och utvecklas. Så det rör sig inte om någon FOI-rapport, det är en variation på ett tema som tidigare anslagits av Robert Heinlein och Bob Haldeman (q v "Stjärnsoldat" resp "Det eviga kriget").
Sedan kan man ju, för denna tråd, fokusera på mera närliggande framtidskrig. Och då kan det vara bekvämt att gissa att krigen i framtiden blir små och överblickbara. Men som sagt tror jag inte det, jag tror den så kallade historien har överraskningar i bakfickan för oss. Ingen förutspådde 30-åriga kriget, koalitionskrigen (=revolutions + napoleonkrigen) eller 1900-talets världskrig. Alla trodde att det skulle bli snabba affärer, över med ett fältslag eller så.
Få förutspådde för sin del peloponnesiska kriget (27 år) eller Roms rätt intensiva krigsföretag (kulmen 130-30 f Kr), eller hur Italien föröddes 1494-1527. Osv. Man måste tänka utanför boxen, tänka det otänkbara.
Planerare, staber och forskare har alltid velat ha krigen små och överblickbara. De hatar storkrigen som "förstör arméer" och slår brädet över ända.
(Not: sentensen "jag avskyr krig, de förstör arméerna" tillskrivs Konstantin Pavlovitj, en storfurste som levde 1779-1831. Han hade alltså sett napoleonkrigen så han visste formellt vad han talade om, han hade sett arméer gå under.)