Kulsprutegevär m/40

[varjag]

vilken mekanisk verkstad som helst borde kunna göra det

?

[millgard]

Räfflor drogs förr med "knapp" av hårdmetall. Att räffla en pipa är inte raketforskning trots allt, utan i princip handlar det om att specifiera rotationen när räfflorna dras. Ett varv på ena veven, 10 grader på den andra - ett varv på ena veven, 10 grader på det andra osv. Som svarvning fast tvärtom och givetvis pratar vi delar av ett varv eller några få beroende på piplängd och räffelstigning.

Jag har sett gamla bilder typ träsnitt där pipor räfflas med mycket enkla verktyg.

[diravi]

Den Folke Myrvang som jag nämnde i en tidigare post i samband med författarskapet till kapitlet om MG 35/36 är tydligen en välunderrättad man. Från AHF-medlemmen Fern ingick kompletterande information;

"""The first guns we are aware of were made in Sweden, and were named the LH33, which presumably identifies the year of inception as 1933. They were submitted to the British War Office on several occasions between 1934 and 1940. Finally they were tested with 110 rounds, which was the extent of the available ammunition in the Swedish 6.5x55mm calibre, and found to be quite unsatisfactory. A gun from this series is presently on display at the Weapons Museum in Eskilstuna, Sweden. ""

Detta gäller alltså ett vapen som är identiskt med försöksmodellen (Fm) i Eskilstunamuséet.

Det kan vara en förklaring till att det tidvis arbetades med en variant i kalliber 7.65mm eller .303"

[varjag]

Räfflor drogs förr med "knapp" av hårdmetall. Att räffla en pipa är inte raketforskning trots allt, utan i princip handlar det om att specifiera rotationen när räfflorna dras. Ett varv på ena veven, 10 grader på den andra - ett varv på ena veven, 10 grader på det andra osv. Som svarvning fast tvärtom och givetvis pratar vi delar av ett varv eller några få beroende på piplängd och räffelstigning.

Jag har sett gamla bilder typ träsnitt där pipor räfflas med mycket enkla verktyg.

I beg to disagree. Räfflingen, är den sekundära processen efter borrningen av loppet. Som är det knepiga då det kräver en s.k. djuphålsborrmaskin. En mycket dyrbar mackapär varav jag, som skrivet ovan - tvivlar på att SAV ägde. När man väl har borrat loppet, några fraktioner under den avsedda kalibern. Nästa steg är 'brotschning' (tror jag det heter på svenska?) som vidgar loppet till avsedd kaliber. Forfarande gjort med den dyrbara djuphålsborrmaskinen.
Först därefter kommer räfflingsprocessen.
Din 'knapp' (button) - är en oval, med helisk 'gänga', ngt i stil med en rugbyboll, som pressas eller drags genom loppet. På en redan borrad pipa kan detta vara ganska enkelt - men i industriell precisionsskala - inte alls så lätt. Det är en kallprocess och ett precisionsjobb som vid minsta felaktigheter leder till en kasserad pipa.

Den verkligt dyrbara aspekten, var djuphålsborrmaskinerna och deras verktyg. Bäst illustrerat av alla de länder som benhårt fasthöll vid de maskiner dom redan hade/kunde tillverka. Sverige - 6,5mm,tyskarna - 7,92mm, ryssarna/amerikanerna - 7,62mm, britterna - 7,69mm! (.303) o.s.v.
Varjag

[Stellan Bojerud]

Piporna till kg m/40 köptes från Gevärsfaktoriet. Kapaciteten var 1.300 pipor per månad. Att tillverka en pipa krävde 36 arbetsmoment och tog ca 2 timmar.

[diravi]

Räfflor drogs förr med "knapp" av hårdmetall. Att räffla en pipa är inte raketforskning trots allt, utan i princip handlar det om att specifiera rotationen när räfflorna dras. Ett varv på ena veven, 10 grader på den andra - ett varv på ena veven, 10 grader på det andra osv. Som svarvning fast tvärtom och givetvis pratar vi delar av ett varv eller några få beroende på piplängd och räffelstigning.

Jag har sett gamla bilder typ träsnitt där pipor räfflas med mycket enkla verktyg.

I beg to disagree. Räfflingen, är den sekundära processen efter borrningen av loppet. Som är det knepiga då det kräver en s.k. djuphålsborrmaskin. En mycket dyrbar mackapär varav jag, som skrivet ovan - tvivlar på att SAV ägde. När man väl har borrat loppet, några fraktioner under den avsedda kalibern. Nästa steg är 'brotschning' (tror jag det heter på svenska?) som vidgar loppet till avsedd kaliber. Forfarande gjort med den dyrbara djuphålsborrmaskinen.
Först därefter kommer räfflingsprocessen.

Det är faktiskt inte raketvetenskap, man använder en enkel pipborr, i en för ändamålet utrustad svarv.

du sätter en relativt enkel chuck i begge sidar av spindeln, sen monteras pipämnet uppspänt genom spindeln, varpå borrningen påbörgas.

Piplängder uppemot 70-80 cm klarar man av med en relativt vanlig svarv, det står en på våningen under där jag sitter nu som fixar det.

[diravi]

Räfflor drogs förr med "knapp" av hårdmetall. Att räffla en pipa är inte raketforskning trots allt, utan i princip handlar det om att specifiera rotationen när räfflorna dras. Ett varv på ena veven, 10 grader på den andra - ett varv på ena veven, 10 grader på det andra osv. Som svarvning fast tvärtom och givetvis pratar vi delar av ett varv eller några få beroende på piplängd och räffelstigning.

Jag har sett gamla bilder typ träsnitt där pipor räfflas med mycket enkla verktyg.

En klassisk dragbänk har en vriden dragstång, som går mellan två styrbackar, där stångens vridning avgör räffelstigning.

[millgard]

Räfflor drogs förr med "knapp" av hårdmetall. Att räffla en pipa är inte raketforskning trots allt, utan i princip handlar det om att specifiera rotationen när räfflorna dras. Ett varv på ena veven, 10 grader på den andra - ett varv på ena veven, 10 grader på det andra osv. Som svarvning fast tvärtom och givetvis pratar vi delar av ett varv eller några få beroende på piplängd och räffelstigning.

Jag har sett gamla bilder typ träsnitt där pipor räfflas med mycket enkla verktyg.

En klassisk dragbänk har en vriden dragstång, som går mellan två styrbackar, där stångens vridning avgör räffelstigning.

Så var det ja.

[loop]

Det är faktiskt inte raketvetenskap, man använder en enkel pipborr, i en för ändamålet utrustad svarv.

du sätter en relativt enkel chuck i begge sidar av spindeln, sen monteras pipämnet uppspänt genom spindeln, varpå borrningen påbörgas.

Piplängder uppemot 70-80 cm klarar man av med en relativt vanlig svarv, det står en på våningen under där jag sitter nu som fixar det.

Jag skulle gärna vilja ha lite länkar om detta, om det är möjligt. Jag har gått en utbildning i skärande bearbetning men detta har jag aldrig stött på. Speciellborrar och speciallverktyg med bland annat högtryck till skärvätskan. Problemet är ju bortforslingen av material. innan man borrade pipor så smidde man ju rör, just för att man inte kunde borra så långt.

[diravi]

Jag skulle gärna vilja ha lite länkar om detta, om det är möjligt. Jag har gått en utbildning i skärande bearbetning men detta har jag aldrig stött på. Speciellborrar och speciallverktyg med bland annat högtryck till skärvätskan. Problemet är ju bortforslingen av material. innan man borrade pipor så smidde man ju rör, just för att man inte kunde borra så långt.

http://www.bestwebbuys.com/Modern_Gunsm ... c=b-search

Mycket bra bok, i två band, finns tydligen på nätet att ladda ner om man letar. Själv har jag den hemma i bokhyllan

Förfarandet beskrivs där, skall se om jag kan få fram bilder.



http://www.scribd.com/doc/3844106/the-m ... -howe-1941

Skall leta sida

Skall vara i band 2

http://www.scribd.com/doc/3617809/the-m ... -howe-1941

Pipverktyg från sid 119

Specifikt pipborr från 127

[varjag]

Jag skulle gärna vilja ha lite länkar om detta, om det är möjligt. Jag har gått en utbildning i skärande bearbetning men detta har jag aldrig stött på. Speciellborrar och speciallverktyg med bland annat högtryck till skärvätskan. Problemet är ju bortforslingen av material. innan man borrade pipor så smidde man ju rör, just för att man inte kunde borra så långt.

Här några loop som ger detaljer om förfarandet och verktygsmaskinerna som används.

http://www.firearmsid.com/Feature%20Art ... acture.htm

http://www.lasc.us/RangingShotBarrelMakingFeature.htm

http://www.riflebarrels.com/articles/ba ... barrel.htm

Djupborrningsmaskinerna var mycket dyra grejor på den tiden och tillverkarna få. FIAT i Italien, Vickers i England och Pratt & Whitney i USA var några. Av den orsaken koncentrerades ofta tillverkningen av pipor till specialföretag som enbart gjorde borr- och räfflingen på s.k. 'barrel blanks' - innan dessa gick vidare till vapentillverkarna.

Det vore faktiskt intressant veta var Gevärsfaktoriets maskiner var tillverkade?

Varjag

[JohnT]

Djupborrningsmaskinerna var mycket dyra grejor på den tiden och tillverkarna få.

Det vore faktiskt intressant veta var Gevärsfaktoriets maskiner var tillverkade?

Varjag

"Raketteknik" och Raketteknik -
Vi lever i dag på en helt annan teknisk nivå än 1939.
Bara min enkla mobiltelefon har mer processorkraft än vad manhattanprojektet hade tillgängligt totalt.
Och då byggde man saker för att de skulle hålla, Idag kan man beräkna hållbarheten så prylen funkar garantitiden ut och inte mer.

Pipor var en trång sektor i Svenska upprustningen, under sommaren 1940 levererades nya KSP m/36 med två pipor istället för det reglementsenliga tio.
Man beställde både pipämnen och pipor från Schweitz sommaren 1940 och sedan vet jag att man beställde pipor till g m/38 från Danmark men det var senare och jag är osäker på om de någonsin hann levereras.

Vad det gäller industrins förmåga att utföra precisionsarbeten så var det ett väldigt stort spann inom landet.
Massa mindre företag som hantverkarmässigt tillverkade saker som funkade OK men knappast följde någon standard,
dessa företag hade knappast hört talas om ordet toleranser, men var bra på fil och slägga.
Ett exempel är Hedemora verkstäder som är beskrivet av Maths Isacson i boken
"Verkstadsarbete under 1900-talet:Hedemora verkstäder före 1950"
Där han visar hur de militära beställningarna under kriget ställde mycket högre krav på kvalité äv vad företaget var vant vid från civil tillverkning av radiatorer(Element) till hus. Något som sedan gynnade bolaget efter kriget.
T ex Landsverk blev galna när dom fick ner pansarplåtar med hål som som låg någon centimeter fel

De stora Svenska företagen som SKF, Laval mfl konkurrerade med Amerikanska produkter på lika villkor vad det gällde produktionsmetoder och kvalité. Dock var dom ju ganska nischade och vad jag vet hade ingen några pipborrverk i produktionen. Dessa företag hade dock verktygsmakare som utan problem kunde tillverka enstaka pipor för hand men företagen var "för kloka" att låta det ske. T ex Bolinders munktell som istället för att tillverka granater i sina överkvalificerade maskiner började tillverka enklare svarvar för granatproduktion. Men det tog ju tid att bygga de nya fabrikerna.

Sedan hade landet en gammal spetskompetens på att tillverka mätinstrument, CE Johansson, Lidköpings mekaniska osv.
Dock gick just Bolinders på pumpen när man skulle börja tillverka DB605 motorn, det krävdes utrustning från Tyskland innan man fick igång produktionen och den blev rejält försenad.

Mvh
/John T.

[varjag]

Tack JohnT för den sammanfattningen....

Pipor var en trång sektor i Svenska upprustningen

och knappast lämpat för...

en enkel pipborr

( med ursäkt till duktiga bysmeder )

Varjag

[varjag]

Vad det gäller industrins förmåga att utföra precisionsarbeten

Australien hade liknande problem. Bl.a. med den australiska Enfield-revolvern, No.2 Mk 1* vars tillverkning kontrakterades till Howard Auto Cultivator i Sydney. Ett företag som byggde patenterade jordbruksharvar bl.a. Där byggdes ett stort annex i Sydney för tillverkningen, matriser kom från England och under stort ståhej - 'tillverkade Australien sina egna revolvrar...' Det blev en liten rännil av revolvrar, de första daterade 1941, de sista 1943. Men den stygga armén, insisterade på att ett dussin eller flera skulle kunna tas isär - alla bitarna slängas i en hög - och sedan skulle kunna hopmonteras oavsett serienummer Och si det - gick inte då toleranserna var alldeles för stora.Jag forskade en del om dessa 'HAC revolvrar' (Howard Auto Cultivator) på 80-talet. Vilket bl.a. resulterade i Ian Skennertons bok om 'den australiska .380 Enfield No.2 revolver' - ett totalt misslyckat projekt. Som en anekdot, var revolvrarna prominent märkta med tillverkarens 'H.A.C.' på ramen.....ngt som sorgfälligt undveks av andra krigförande . Japanerna hade bara behövt släppa en bomb på 'revolverannexet' i Sydney....för att stoppa dumheterna - hur onödigt det än var.

Pipborrmaskinerna - var givetvis av brittiskt fabrikat - och det minsta problemet vad gäller denna australiska revolver.
Varjag

http://images.google.com.au/imgres?imgu ... n%26sa%3DG
(scroll down)

[diravi]

Tack JohnT för den sammanfattningen....

Pipor var en trång sektor i Svenska upprustningen

och knappast lämpat för...

en enkel pipborr

( med ursäkt till duktiga bysmeder )

Varjag

Ändå har jag sett pipborrmaskiner som är gjorda av modifierade svarvar, och själva borrarna är relativt enkla saker.

Konstigt nog "måste" man ha avancerade maskiner i dag för att göra vad man för ett sekel sedan gjorde med enkla maskiner. Det som behövs, vare sig man har enkla eller komplicerade maskiner är kunniga verktygsmakare. Vilket oftare än maskiner varit bistvara.