Svensk Atomubåt?
Svensk Atomubåt?
Sjöormen ska ju tydligen ha planerats med atomdrift, hur skulle det sett ut, någon som vet?? Verkar ju lite liten...fast klart finns ju någon mindre har jag för mig. Hade man tänkt använda samma skrov eller var det ett helt annat projekt??
/MVH Stefan
/MVH Stefan
Det finns en del information i boken "Från Hajen till Södermanland - Svenska Ubåtar under 100 år av Fredrik Granholm, Marinlitteraturföreningen nr 89".
Projektet "Neptun" för en atomubåt härstammar från 1958 och det var tänkt att Sjöormen (projekt A-11) skulle tänkas ha antingen atomdrift, slutenkretsdiesel eller bränsleceller. Tydligen så utvecklades de två sistnämnda alternativen ända upp till fungerande prototyper, men man valde att ha konventionellt maskineri pga olika tekniska svårigheter, tidsbrist och höga utvecklings- och driftskostnader.
Den ritning som finns i boken för en atomubåt visar en tidig version av Sjöormen skrov och har en hel del skillnader, ingen "förhöjning" av övre delen av skrovet i fören och enormt stora stabilisatorer/vingar på tornet vilket tydligen ansågs kräva för den 4000 ahk (25 MW reaktor) som skulle byggas.
Andra avancerade funktioner var elastiskt upphängd maskineri (förutom reaktorn) och vridbara dysor för reaktorns kylvattenutsläpp för att underlätta lågfartsmanövring samt ett stort vått revolvermagasin för torpederna.
Data:
Längd: 48,5m
Bredd: 6,4m
Djupgående: ca 5m
Besättning 20 man
Deplacement 965 ton
Fart 25+ knop
Bestycking: 6st 53 cm TT (6 torpeder) samt 2st utstötningslägen för 40cm torpeder (20st torpeder)
Ett mindre ambitiöst Atomubåtsprojetk II på 600 ton nämns också i förbifarten, men inga data finns i beoken om denna.
Projektet "Neptun" för en atomubåt härstammar från 1958 och det var tänkt att Sjöormen (projekt A-11) skulle tänkas ha antingen atomdrift, slutenkretsdiesel eller bränsleceller. Tydligen så utvecklades de två sistnämnda alternativen ända upp till fungerande prototyper, men man valde att ha konventionellt maskineri pga olika tekniska svårigheter, tidsbrist och höga utvecklings- och driftskostnader.
Den ritning som finns i boken för en atomubåt visar en tidig version av Sjöormen skrov och har en hel del skillnader, ingen "förhöjning" av övre delen av skrovet i fören och enormt stora stabilisatorer/vingar på tornet vilket tydligen ansågs kräva för den 4000 ahk (25 MW reaktor) som skulle byggas.
Andra avancerade funktioner var elastiskt upphängd maskineri (förutom reaktorn) och vridbara dysor för reaktorns kylvattenutsläpp för att underlätta lågfartsmanövring samt ett stort vått revolvermagasin för torpederna.
Data:
Längd: 48,5m
Bredd: 6,4m
Djupgående: ca 5m
Besättning 20 man
Deplacement 965 ton
Fart 25+ knop
Bestycking: 6st 53 cm TT (6 torpeder) samt 2st utstötningslägen för 40cm torpeder (20st torpeder)
Ett mindre ambitiöst Atomubåtsprojetk II på 600 ton nämns också i förbifarten, men inga data finns i beoken om denna.
Tack för infon? Låter ju väldigt intressant, synd det inte vart av, tycker ändå den verka lite liten, med begränsat med torpeder tyvär....och förmodligen proviant oxå. Om du ändå måste in och bunkra torpeder och provisions kan du ju lika gärna bunkra olja med.... Å andra sidan fanns väl inte något större behov av två-tre månaders uthållighet i invasionförsvarsscenariot, det hade nog vart överspelat då.... Men hade ju vart lämpligt i dag med internationella insatser och så.
- Tomas Ibsen
- Medlem
- Inlägg: 3626
- Blev medlem: 5 mars 2003, 15:27
- Ort: Gotland.
- Kontakt:
40m vill jag minnas, och extremt dråppformat skrov.
Marinen började ju redan på 50-talet leta efter en kretsloppsdiesel/ny energi källa till ubåarna för att förlänga deras tid under vattnet, ett av dessa projekt var atom-sjöormen. Därför byggdes också bara 5 konventionella Sjo båtar för man la pengarna till den 6.e på forsakning. Ett bra alternativ för se vilka bra ubåtar vi har idag
Marinen började ju redan på 50-talet leta efter en kretsloppsdiesel/ny energi källa till ubåarna för att förlänga deras tid under vattnet, ett av dessa projekt var atom-sjöormen. Därför byggdes också bara 5 konventionella Sjo båtar för man la pengarna till den 6.e på forsakning. Ett bra alternativ för se vilka bra ubåtar vi har idag
Så mycket pengar tror jag ändå inte man sparade, eftersom en kortare serie också ökar styckepriset. Se bara på Visbyserien. En lång serie däremot som Spica II gjorde att man praktiskt taget fick det tolfte fartyget gratis(!)Psilander skrev:40m vill jag minnas, och extremt dråppformat skrov.
Marinen började ju redan på 50-talet leta efter en kretsloppsdiesel/ny energi källa till ubåarna för att förlänga deras tid under vattnet, ett av dessa projekt var atom-sjöormen. Därför byggdes också bara 5 konventionella Sjo båtar för man la pengarna till den 6.e på forsakning. Ett bra alternativ för se vilka bra ubåtar vi har idag
/Per
I inköps skedet ja, men i längden så sparar man pengar på löner till besättning, unbderhåll osv, när dessurom beslutet togs rätt tidigt i serien så hade man redan ett klart styckepris för båtarna och pengarna till den 6. kunde styras om.
I Visby fallet var ju 6st beställda men förseningarna på HMS Visby hade genererat i så stora böter att KKrV hade hotas av konkurs om de skulle betalas, samtidigt som 6. båten skulle byggas, därför blev marinen tvungen att efterskänka KKrV för förhindra konkurs och därmed rädda de övriga 5.
I Visby fallet var ju 6st beställda men förseningarna på HMS Visby hade genererat i så stora böter att KKrV hade hotas av konkurs om de skulle betalas, samtidigt som 6. båten skulle byggas, därför blev marinen tvungen att efterskänka KKrV för förhindra konkurs och därmed rädda de övriga 5.