Det konstigaste en stridsvagn har beskjutit
-
hoffe_salem
- Medlem
- Inlägg: 1309
- Blev medlem: 3 februari 2004, 18:52
- Ort: sthlm
Tittade vad lite googlande hittade. 8) Lämnar ingen garanti för innehållet dock.
Känner igen det där från någon annan källa. Så det var Boulogne...Bjernevik skrev:Tittade vad lite googlande hittade. 8) Lämnar ingen garanti för innehållet dock.
Om jag minns rätt så var det antingen ett skotsk förband eller ett gardesförband som evakuerades.
/CvD
Innan jag tror på att det var stridsvagnsbeskjutningen som stod för sänkningen vill jag nog veta lite mer. T.ex. en sannolik kandidat - vilka allierade fartyg i jagarstorlek (och mindre, antar jag) förlorades i Engelska kanalen den 23e (kanske t.om den 24e) maj 1940?
Jag hittar:
Den franska jagaren Orage (Bourrasque-klass) som sänktes utanför Bouloge den 23e - av tyskt flyg.
Den franska jagaren Jaguar (Chacal-klass) som sänktes utanför Dunkerque den 23e - av tyska motortorpedbåtar.
Den franska jagaren Chacal (Chacal-klass, doh) som sänktes utanför Bouloge den 24e - av tyskt flyg.
Den brittiska jagaren Wessex (W-klass) som sänktes utanför Calais den 24e - av tyskt flyg.
Jag har inte funnit några uppgifter om sänkta jagare från samväldet. Inte heller några uppgifter om några mindre fartyg i det aktuella området som sänkts den aktuella dagen.
Jag hittar:
Den franska jagaren Orage (Bourrasque-klass) som sänktes utanför Bouloge den 23e - av tyskt flyg.
Den franska jagaren Jaguar (Chacal-klass) som sänktes utanför Dunkerque den 23e - av tyska motortorpedbåtar.
Den franska jagaren Chacal (Chacal-klass, doh) som sänktes utanför Bouloge den 24e - av tyskt flyg.
Den brittiska jagaren Wessex (W-klass) som sänktes utanför Calais den 24e - av tyskt flyg.
Jag har inte funnit några uppgifter om sänkta jagare från samväldet. Inte heller några uppgifter om några mindre fartyg i det aktuella området som sänkts den aktuella dagen.
OK Boulogne då och inte Dunkirk - men uppgiften verkar fortfarande otrolig. Sarvis kyliga analys
stöder skepsisen. Bjerneviks länk förefaller åtminstone mig, skriven i samma 'klämmiga anda'
som man då hittade i Signal, Der Adler och Der Angriff, vilket grumlar källan. Men just det
detta om målningen av 'en kill' på en stridsvagn har jag läst om på mera än ett ställe. Kan det vara
möjligt att ett stridsvagnsförband sänkt någonting som flöt - och att den tyska propagandan
genast befodrade den sänkta pråmen/slupen/barkassen/minsveparen(????) till en jagare? Varjag
stöder skepsisen. Bjerneviks länk förefaller åtminstone mig, skriven i samma 'klämmiga anda'
som man då hittade i Signal, Der Adler och Der Angriff, vilket grumlar källan. Men just det
detta om målningen av 'en kill' på en stridsvagn har jag läst om på mera än ett ställe. Kan det vara
möjligt att ett stridsvagnsförband sänkt någonting som flöt - och att den tyska propagandan
genast befodrade den sänkta pråmen/slupen/barkassen/minsveparen(????) till en jagare? Varjag
Den sänkta jagaren hade tydligen eventuellt nr 523. Fanns det en dylik med detta nummer?? I som har koll på nästan allting?
Observera, man kan ju tänka sig att den fick nådastöten av flyg eller torpedbåtar, så bara vi hittar ATT jagaren 523 sänktes utanför Boulogne 23/24 maj - har vi nog belagt uppgiften i uppsatsen/boken.
EDIT. Märk också väl. Vi är inte säkra på om berättelsen är sann. Men denna berättelse som talar om stridsvagn som sänkte en jagare berättar uttryckligen om två vagnar med 75mm kanoner (Panzer IV) som brassade på en bra stund så snabbt de nånsin hann ladda om, allt på bara 500 m håll - dvs flertalet projektiler torde ha träffat. Och jagaren sjönk alltså först flera timmar senare. Dock: det verkar som om flertalet projektiler inte var pansarbrytande, utan explosiva eller antipersonella/splitter.
Alltså: om berättelsen är sann vittnar den om att det är i praktiken mycket svårt att sänka en jagare med eld från 75 mm kanon - utom i mycket exceptionella omständigheter.
Jag är faktiskt lite förvånad, jag trodde att en dylik beskjutning skulle allt vara lite effektivare.
Observera, man kan ju tänka sig att den fick nådastöten av flyg eller torpedbåtar, så bara vi hittar ATT jagaren 523 sänktes utanför Boulogne 23/24 maj - har vi nog belagt uppgiften i uppsatsen/boken.
EDIT. Märk också väl. Vi är inte säkra på om berättelsen är sann. Men denna berättelse som talar om stridsvagn som sänkte en jagare berättar uttryckligen om två vagnar med 75mm kanoner (Panzer IV) som brassade på en bra stund så snabbt de nånsin hann ladda om, allt på bara 500 m håll - dvs flertalet projektiler torde ha träffat. Och jagaren sjönk alltså först flera timmar senare. Dock: det verkar som om flertalet projektiler inte var pansarbrytande, utan explosiva eller antipersonella/splitter.
Alltså: om berättelsen är sann vittnar den om att det är i praktiken mycket svårt att sänka en jagare med eld från 75 mm kanon - utom i mycket exceptionella omständigheter.
Jag är faktiskt lite förvånad, jag trodde att en dylik beskjutning skulle allt vara lite effektivare.
Mot obepansrade mål som en jagare så är faktiskt spränggranater effektivare än pansarbrytande. Särskilt som pansarbrytande granater till strvkanon inte var granater i ordets rätta bemärkelse utan saknade sprängladdning. De gjorde alltså bara snygga 75mm stora hål.leo2 skrev:De brror väll lite på va de är för jagare och om du bara har spräng så biter de ju inte lika mycke som pansar brytare.
75mm KwK 37 L/24 som satt på de tidiga modellerna av Pzkfw IV var utrustad med pansarspränggranater av typen Gr38 H1. Dessa kunde göra betydligt mer än ett 75mm stort hål. Men precis som du säger var en vanlig spränggranat mer effektiv än en pansarbrytande sådan mot obepansrade mål.Bjernevik skrev:Mot obepansrade mål som en jagare så är faktiskt spränggranater effektivare än pansarbrytande. Särskilt som pansarbrytande granater till strvkanon inte var granater i ordets rätta bemärkelse utan saknade sprängladdning. De gjorde alltså bara snygga 75mm stora hål.leo2 skrev:De brror väll lite på va de är för jagare och om du bara har spräng så biter de ju inte lika mycke som pansar brytare.
Det spelar visst roll. Oavsett vad det var för jagare så har en kanon med spränggranater större effekt än en som skjuter pansarbrytande. Spränggranaterna torde även ha större effekt än pansarspränggranater, såvida de senare inte lyckas få till bra sekundäreffekter genom att träffa ammunition, drivmedel osv.leo2 skrev:Jo men vi vet ju fortfarande inte va de va för jagare så de spelar ingen roll va de är för kanon och skott man hade
Dåtidens jagare var helt enkelt inte bepansrade, möjligtvis med undantag för splitterskyddade sköldar runt huvudartilleriet.
I boken Tank Action av George Forty utgiven 1995 finns massor av pansarstrider beskrivna från VK I tom Gulfkriget och även över "pansaress". Han medger att det är lite svårt att säga vem som är det eftersom det är ett team i varje avgn som utför uppgiften, det är lättare med en jaktpilot.
På sidan 51 finns en bild av en Pz IV? med en jagare påmålad på tornet och besättningen sittande runtom. Text översatt Obertsleutnant von Jaworski var en av de ytterst få strvgrpchefer (kanske unik) för att ha tillgodoräknats sänkningen av en fi jagare utanför franska kusten 1940. Bild från Tank museum Tyvärr står det inget ytterligare om detta.
När man sen läser exvis tyska ambenämningar får man ha klart för sig att Panzergranate inte är fylld helt eller delvis med sprängmedel utan är vad vi kallar för projektil, dvs en massiv penetrerande sak, vår pansargranat har en liten laddning och bottenanslagsrör med kort fördröjning för att hinna penetrera.
På sidan 51 finns en bild av en Pz IV? med en jagare påmålad på tornet och besättningen sittande runtom. Text översatt Obertsleutnant von Jaworski var en av de ytterst få strvgrpchefer (kanske unik) för att ha tillgodoräknats sänkningen av en fi jagare utanför franska kusten 1940. Bild från Tank museum Tyvärr står det inget ytterligare om detta.
När man sen läser exvis tyska ambenämningar får man ha klart för sig att Panzergranate inte är fylld helt eller delvis med sprängmedel utan är vad vi kallar för projektil, dvs en massiv penetrerande sak, vår pansargranat har en liten laddning och bottenanslagsrör med kort fördröjning för att hinna penetrera.
Tack för namnet strv - då gick det lätt att tråla fram:
Uttdrag ifrån http://members.aol.com/ladung/destroy.htm
...
Both tanks race onto the street. Their treads spray sparks on the stone pavement. When the street becomes covered with rubble the tanks turn and ignoring trees and fences go cross country. The tanks advance until they can see the harbor docks about 70 meters away. The company commander sounds out "One o'clock, range 500 meters, destroyer!" and immediately comes the reply of the gunner: "Target recognized" -- the first shell leaves the barrel -- 50 meters too long. Using his binoculars the tank commander sees troops standing on the deck preparing to land. The gunner corrects the range, the second shell leaves the barrel -- a direct hit on the foreship in front of the bridge. A split second later another hit five meters higher. Parts of the ship begin to whirl through the air. The remains of the foredeck are obscured by smoke.
The range adjusting is finished. The loader works quickly and shell after shell leaves the barrel. The force of the incoming shells drives all which are not swept from the deck to seek cover. The destroyer increases its speed to escape the observation of the tanks. This change of position interrupts the fire of the tanks only momentarily. Only now does the ship's crew try to defend themselves -- from the aft, broadside after broadside is fired. The smoke grows and occasionally conceals the whole ship. From the opposite height of the harbor enemy anti-aircraft guns begin to fire. About 10 muzzle flashes are recognizable. The location of the tanks is announced presumably by radio to the other destroyers and they cover the tanks with a hail of high-explosive and shrapnel shells. All the hatches are closed. The company commander jumps off the tank and seeks cover -- the earth trembles and shakes. Howling and clattering the shell splinters smash against the armor plating, but the crew is not stunned. Smoke from the tank's shells begins to cloud the gunner's and commander's sights. Every time a shell is ejected the loader is hit in the face by a glowing flame. The air becomes thick and caustic. The driver and radio operator assist the loader so that there is no interruption in the rapid fire.
The continued fire fight forces the destroyer to locate to the outer harbor. Some hours later the destroyer sinks.
After the sinking, one of the crews drew a destroyer on the tank commander's cupola. The number on the ship in this drawing is 523, which coincidentally is the also the date of the sinking (although in German it would be written 235).
...
MVH
Hans
Uttdrag ifrån http://members.aol.com/ladung/destroy.htm
...
Both tanks race onto the street. Their treads spray sparks on the stone pavement. When the street becomes covered with rubble the tanks turn and ignoring trees and fences go cross country. The tanks advance until they can see the harbor docks about 70 meters away. The company commander sounds out "One o'clock, range 500 meters, destroyer!" and immediately comes the reply of the gunner: "Target recognized" -- the first shell leaves the barrel -- 50 meters too long. Using his binoculars the tank commander sees troops standing on the deck preparing to land. The gunner corrects the range, the second shell leaves the barrel -- a direct hit on the foreship in front of the bridge. A split second later another hit five meters higher. Parts of the ship begin to whirl through the air. The remains of the foredeck are obscured by smoke.
The range adjusting is finished. The loader works quickly and shell after shell leaves the barrel. The force of the incoming shells drives all which are not swept from the deck to seek cover. The destroyer increases its speed to escape the observation of the tanks. This change of position interrupts the fire of the tanks only momentarily. Only now does the ship's crew try to defend themselves -- from the aft, broadside after broadside is fired. The smoke grows and occasionally conceals the whole ship. From the opposite height of the harbor enemy anti-aircraft guns begin to fire. About 10 muzzle flashes are recognizable. The location of the tanks is announced presumably by radio to the other destroyers and they cover the tanks with a hail of high-explosive and shrapnel shells. All the hatches are closed. The company commander jumps off the tank and seeks cover -- the earth trembles and shakes. Howling and clattering the shell splinters smash against the armor plating, but the crew is not stunned. Smoke from the tank's shells begins to cloud the gunner's and commander's sights. Every time a shell is ejected the loader is hit in the face by a glowing flame. The air becomes thick and caustic. The driver and radio operator assist the loader so that there is no interruption in the rapid fire.
The continued fire fight forces the destroyer to locate to the outer harbor. Some hours later the destroyer sinks.
After the sinking, one of the crews drew a destroyer on the tank commander's cupola. The number on the ship in this drawing is 523, which coincidentally is the also the date of the sinking (although in German it would be written 235).
...
MVH
Hans