"Svenska" vapen

[varjag]

Hade inte 16 J 9 (försedda med 2x13,2mm Akan och 2x8mm Ksp) levererats innan tyskarna gick in i Norge? Planen började vara klara i USA redan i januari, så det är säkerligen med tanke på dem som man beställer 13,2mm-ammunition.

Frågan är om ordern annulerades eller inte?

Edit: Angående Varjags svar så var 13,2x99 även populärt hos Rumänerna och Belgarna själva (även om de inte hunnit få några flygplan massproducerade med vapnet 1940).

von Adler - jag glömde bort dom J 9:or som var byggda för m/39:or. Skäms Varjag!

[Stellan Bojerud]

Jag hittade gamla anteckningar om kpist m/40, som kanske kan vara av intresse.

Kpist m/40 11,43 mm Thompson M 1928 A tilldelades följande depåer respektive regementen. Sammanlagt inköptes 500 st som egentligen var avsedda för Svenska Frivilligkåren (SFK).

I 6 DEPÅ Kristianstad (275 st) fördelade till:
I 6 Södra skånska regementet (75)
I 36 Malmöhus regemente (75)
I 151 Blekinge regemente (75) – infanteribesättning i Karlskrona Fästning
I 181 Ölands regemente (50) – bestod endast av två bataljoner

I 7 DEPÅ Ystad (75 st)
7.Motorbrigaden (75)

I 16 DEPÅ Halmstad (150 st)
I 16 Hallands regemente (75)
I 46 Varbergs regemente (75)

Det fanns alltså 25 kpist m/40 per bataljon. Det räckte till en kpist per skyttepluton.

[varjag]

Intressant Stellan! Inte minst då ryktena om dessa vapen i svensk tjänst varierar högst betydligt.

Från vilken tidpunkt härrör desssa uppgifter?, Varjag

[Stellan Bojerud]

Det är fördelningen av vapen 1940-41 års krigsorganisation. På 1950-talet såldes de flesta kpist m/40 till Dominikanska Republiken, men ett tjugutal stannande i Armémuseum.

Svenska Thompson M 1928 A är egentligen lätt ändrade M 1921 och saknar s k compensator, d v s mynningsbroms.

[varjag]

Det är fördelningen av vapen 1940-41 års krigsorganisation. På 1950-talet såldes de flesta kpist m/40 till Dominikanska Republiken, men ett tjugutal stannande i Armémuseum.

Svenska Thompson M 1928 A är egentligen lätt ändrade M 1921 och saknar s k compensator, d v s mynningsbroms.

Tack Stellan. Jag tror att köparen var Interarms (Sam Cummins outfit) - som sålde dom vidare till Dominica, Varjag

[varjag]

Stellan - kan inte låta bli - eftersom du har så superba notater om k-pist m/40......

Det andra 'gåtfulla djuret' i den svenska k-pisthistorien - är ju Bergmann m/39. Har du några liknande 'depåuppgifter' om dessa vapen, som också dyker upp här och där i sägnerna???? Med tack, Varjag

[Stefan Lundgren]

Majoriteten av svenska arméns finkalibriga vapen var inte särskilt svenska utan import eller lätta modifieringar av utländska vapen. Här några exempel.

6,5 mm gevär m/96 = spanska m/93 (lätt modifierat)

9 mm pistol m/07 = turkiska m/03
9 mm pistol m/39 = tysk Walther HP (Heerespistole)

6,5 mm kulsprutegevär m/21 = US Army BAR M 1918 (lätt modifierat)

6,5 mm kulspruta m/14 = österrikisk-ungerska M 07/11

6,5 mm kulspruta m/36 utvecklades ur flygplanskulspruta m/22 som köptes från USA

o s v

Jag fick en tanke att det kanske var så även under 1800-talets sista kvartal, när efterfrågan efter repetervapen började göra mer markant i Sverige och det var av anledningen att flertalet av europeiska staterna redan hade repetervapen. Sverige såg då Europa som förebild för det och det kan ju vara en anledning.

Stefan

[varjag]

Stefan, verkligt funktionsdugliga repetergevär i de europeiska arméerna kom på 1880-talet. I USA hade de redan funnits sedan omkring 1865 (Winchester, Spencer m. fl) men européerna tyckte inte om bygel-repeters.
Den ledande fabrikanten var Mauser vars gevär i ett halvt århundrade dominerade marknaden på samma sätt som Kalashnikov idag blivit ett hushållsnamn.
Sverige var inte först - men heller långt ifrån sist - att anamma Mausergevären (karbin m/94) - dom var det bästa som stod till buds, Varjag

[Stellan Bojerud]

Stellan - kan inte låta bli - eftersom du har så superba notater om k-pist m/40......

Det andra 'gåtfulla djuret' i den svenska k-pisthistorien - är ju Bergmann m/39. Har du några liknande 'depåuppgifter' om dessa vapen, som också dyker upp här och där i sägnerna???? Med tack, Varjag

Tyvärr inte tillgängligt. Vill dock minnas att skidlöparbataljonen I 19 hade sådana.

[MD650]

Hur ser Bergmann m/39 ut?

[Stellan Bojerud]

Lång och kort version.

kpist_m39w.jpg (17.19 KiB) Visad 625 gånger

[Stefan Lundgren]

Stefan, verkligt funktionsdugliga repetergevär i de europeiska arméerna kom på 1880-talet. I USA hade de redan funnits sedan omkring 1865 (Winchester, Spencer m. fl) men européerna tyckte inte om bygel-repeters.
Den ledande fabrikanten var Mauser vars gevär i ett halvt århundrade dominerade marknaden på samma sätt som Kalashnikov idag blivit ett hushållsnamn.
Sverige var inte först - men heller långt ifrån sist - att anamma Mausergevären (karbin m/94) - dom var det bästa som stod till buds, Varjag

Det kände jag redan till, du gav bara en "vinkel".

Jag håller på att leta reda på ett par artiklar i tidningsarkivet och tänker skriva om det snart(när vet jag inte).

Min uppfattning var att Sverige inte var en av de första med repetervapen, utifrån tidningsarkivet.

Stefan

[von Adler]

Anledningen till att bygelvapen inte var uppskattade i infanteriet (endast ett fåtal bygelrepeter återfanns i det amerikanska infanteriet) var att en öppnad bygel exponerar mekanismen för smuts, damm och jord, samt fukt. Då man i Europa sedan Krimkriget i princip övergett den stående muskötsalvan (som var populär i amerikanska inbördeskriget fram till 1864 eller så) och gärna låg ner för ökat skydd såg man problem med bygelrepetergevär.

Undantaget är möjligtvis de turkiska Peabody-Martini-gevären som de använde med stor framgång i kriget mot Ryssland 1877-78.

[varjag]

Undantaget är möjligtvis de turkiska Peabody-Martini-gevären som de använde med stor framgång i kriget mot Ryssland 1877-78.

Peabody-Martini var bakladdade enkelskottsgevär med lång räckvidd och s.k. 'trapdoor-mekanism'

http://www.militaryrifles.com/Turkey/TPeabMar.htm

Mindre känt, är att turkarna hade inhandlat omkring 30 000 Winchester M. 1866 repetergevär av bygeltypen från USA. Dessa var de första repetergevär som visade lejonklon i ett europeiskt krig vid Plevna 1877. De var korthållsvapen (100-200 meter) i kalibern .44 Henry men magasinet höll 9-10 patroner och slakten på ryssar och rumäner blev 'förskräcklig'.

http://www.militaryrifles.com/Turkey/TurkWin.htm

Först på plan i Europa, var fransmännen - med Lebel M.1886 - men fortfarande med ett 'rörmagasin' under pipan fast med den första 'moderna' patronen med rökfritt krut och flack kulbana...8mm Lebel M.1886.

http://en.wikipedia.org/wiki/Lebel_Model_1886_rifle

Tyskarna blev inte svaret skyldiga - och tog fram Kommissionsgewehr M.1888....med vilket också 'föddes' den välbekanta tyska 7,92x57mm's patronen som hänger med än idag.

http://www.texastradingpost.com/m88/commission88.html

Fem år senare kom Mauser på scenen med sin Modell 1893 som i stort förblivit oförändrad. Spanien (1893) var första köpare men följdes snabbt av Turkiet (1893), Belgien (1895), Sverige (1894 och 96)...Argentina, Brasilien, Kina, Persien - alla - ville ha Mausergevären.

http://en.wikipedia.org/wiki/Mauser

Notabla undantag, var Ryssland som valde den belgiska Moisin-Nagantkonstruktionen (1891)

http://en.wikipedia.org/wiki/Mosin-Nagant

Det norska Krag-Jörgensengeväret fann köpare i Danmark (1889), USA 1892 och Norge (1894)

http://en.wikipedia.org/wiki/Krag-J%C3%B8rgensen

Min uppfattning var att Sverige inte var en av de första med repetervapen, utifrån tidningsarkivet.

Stefan

Om du läser länkarna, framgår det att det första verkligt fältmässiga repetergevären kom ungefär 1889-93 så jag tycker att Sverige inte var så långt på efterkälken den gången. , Varjag

[Stefan Lundgren]

Varjag, just nu håller jag på att läsa igenom de artiklarna, misstänker att det var vissa som tyckte att Sverige låg lite efter som levde på den tiden(alltså på 1800-talet). Men jag skriver inte mer ifall om jag har missuppfattat mitt äldre tidningsarkiv.

Men jag kan meddela att kulsprutor, repetergevär och svenska armén eller försvaret var publicerat i dagspressen, åtminstone det sista kvartalet av 1800-talet och i synnerhet det sista decenniet av 1800-talet.

Stefan