ICBM (ni som inte sett T3, läs ej detta.)

[KA]

1. Under det glada kalla kriget sparde man ofta de gamla robotarna så man kunde skrota massor och visa sig duktig i olika nedrustnings avtal, som en liten buffert så man slapp ta de moderna.

2. Finns landbaserade Tomahawken kvar, jag tror inte det men är det nån som vet säkert.

De landbaserade Tomahawk robotarna avvecklades i slutet av 1980-talet, efter endast några års tjänst pga av nedrustningsavtal med dåvarande Sovjetunionen - en del har byggts om till nya fartygsbaserade robotar, man har då bla tagit bort den kärnladdade stridsspetsen .

[S.P.Q.R.]

Kazakstan är världens tredje största kärnvapennation tack vare alla gamla nedgrävda ICBM.

S.P.Q.R.

[tryggve]

Kazakstan är världens tredje största kärnvapennation tack vare alla gamla nedgrävda ICBM.

S.P.Q.R.

Alla kärnvapen från gamla Sovjetunionen skulle väl antingen föras till Ryssland eller skrotas? Kazakstan o Ukraina hade väl båda bombplan och kryssningsmissiler kvar (eller har kanske t o m kvar), men alla kärnstridspetsar fördes väl till Ryssland eller sktrotades?

[predator]

robotarna är väll inte kopplande till internet . man kan väll inte bara ta sig in och sen skjuta iväg dom . Får i så fall skulle väll alla terorister göra de . Och så är det slut med USA.

[Bjernevik]

robotarna är väll inte kopplande till internet . man kan väll inte bara ta sig in och sen skjuta iväg dom .

Nej, det är inte möjligt.

[Ja77]

En sak som jag undrat över, hur lång är en atomvapens "shelllife" alltså livslängden innan elektronik och dyligt blir för gammal?

Tycker att sovjets ex stridsspetsar borde vara lagom gammla att förstöra sig själva, i alla fall tändningsmekanismen.....

[predator]

En sak som jag undrat över, hur lång är en atomvapens "shelllife" alltså livslängden innan elektronik och dyligt blir för gammal?

Tycker att sovjets ex stridsspetsar borde vara lagom gammla att förstöra sig själva, i alla fall tändningsmekanismen.....

Elektroniken kan nog hålla sig igång . Men flera av ämnerna i ett kärnvapen har väll en ner brytnings tid. En del av dom mäste väll va helt rena för att funka- Hur löser man de ? öppnar man dom lite då och då och byter dom eller hur funkar de ?

[Olof Larsson]

En sak som jag undrat över, hur lång är en atomvapens "shelllife" alltså livslängden innan elektronik och dyligt blir för gammal?

Tycker att sovjets ex stridsspetsar borde vara lagom gammla att förstöra sig själva, i alla fall tändningsmekanismen.....

Elektroniken kan nog hålla sig igång . Men flera av ämnerna i ett kärnvapen har väll en ner brytnings tid. En del av dom mäste väll va helt rena för att funka- Hur löser man de ? öppnar man dom lite då och då och byter dom eller hur funkar de ?

Jag tror inte att halveringstiderna är något större problem,
då den för Pu 239 ligger på 24100 år, men visst borde
det resultera i en minskad effekt över tiden.

Vad jag tror är viktigare är s.k. åldring av själva plutoniumet,
d.v.s. att en metalls egenskaper ändras över tiden.
Detta kan tarva en förklaring.

Metallatomer sitter ihop i kristaller och olika kombinationer
av en eller flera av dessa olika kristalltyper
kombineras sedan i struktuerer. S.k. faser.

En metall består av ett mycket stort antal korn,
där varje korn är uppbyggd av en enda fas.
Olika faser av en metall kan ha mycket olika egenskaper.
Sämför t.ex. härdat och icke härdat stål.

På bilden nedan så ser vi ett tvärsnitt av ett stycke stål.



Det vita i mitten är ett av stålets många korn och det aktuella kornet
består av fasentypen Austenit.
Runt det vita kornet kan ni se andra korn bestående av andra faser.

Med tiden så kommer atomerna i materialet att
sakta vandra över korngränserna,
s.k. diffundering, varvid materialets egenskaper ändras.
Ju längre tid som gått och ju högre temperatur
som materialet utsatts för, desta större blir förändringen
av materialets egenskaper.

I fallet plutonium och atombomber,
så lär Plutonium dels ha c:a 200st olika faser
och vilka faser som förekomer på vilka djup
lär också vara mycket viktigt.

Problemet med åldring torde dock kunna minskas genom att
kyla ner stridsspetsen under förvaring med t.ex. flytande kväve.

Ett tredje problem torde kunna vara att även
spränglinsernas egenskaper ändas över tiden.
Mekanismerna bakom detta och även hur vanliga sprängämnen
åldras och mekanismerna bakom detta är dock något av en lucka
i mina kunskaper.
I vilket fall som helst så borde det vara relativt enkelt*
att byta spränglinserna med vissa intervaller.


(*) Enkelt jämfört med att åtgärda halveringstidsproblematiken
genom att åter upparbeta materialet
och enkelt jämfört med att åtgärda åldringsproblematiken
genom att smälta ner stridsspetsen och tillverka en på nytt.

[Bjernevik]

Halveringstiden för plutonium/uran är nog inget större problem. Däremot ingår tritium som en komponent i fusionsvapen, och det ska tydligen ha en ganska kort halveringstid.

[Olof Larsson]

Halveringstiden för plutonium/uran är nog inget större problem. Däremot ingår tritium som en komponent i fusionsvapen, och det ska tydligen ha en ganska kort halveringstid.

Tritumet missade jag fullkomligt.
Halveringstiden är på 12,33 år
och den är m.a.o. troligtvis den viktigaste faktorn
för att en kärnstridsspets blir svagare med tiden.

[predator]

Halveringstiden för plutonium/uran är nog inget större problem. Däremot ingår tritium som en komponent i fusionsvapen, och det ska tydligen ha en ganska kort halveringstid.

Tritumet missade jag fullkomligt.
Halveringstiden är på 12,33 år
och den är m.a.o. troligtvis den viktigaste faktorn
för att en kärnstridsspets blir svagare med tiden.

Om man läser ."summan av skräck" så är det just tritium som är "förgiftad" Det lär ju kosta än del att underhålla alla dessa vapen

[ZIM]

Halveringstiden för plutonium/uran är nog inget större problem. Däremot ingår tritium som en komponent i fusionsvapen, och det ska tydligen ha en ganska kort halveringstid.

Tritumet missade jag fullkomligt.
Halveringstiden är på 12,33 år
och den är m.a.o. troligtvis den viktigaste faktorn
för att en kärnstridsspets blir svagare med tiden.

Faktum är att du hade rätt i ditt första inlägg (det om plutonium).
Det är plutonioumets omvandling över tiden som är det största problemet. Plutonium har en hiskelig mängd faser ( har jag för mig är rätt ord, det var länge sedan), över 80 och alla beter sig olika. Ett av skälen för provsprängningar är att kontrollera om bomben fortfarande detonerar då man helt enkelt inte vet om plutoniumet längre kan genomgå en kjedjereaktion.
Det är därför man iom provstoppsavtalet började köpa superdatorer för att utreda plutoniums åldrande.

[predator]

Halveringstiden för plutonium/uran är nog inget större problem. Däremot ingår tritium som en komponent i fusionsvapen, och det ska tydligen ha en ganska kort halveringstid.

Tritumet missade jag fullkomligt.
Halveringstiden är på 12,33 år
och den är m.a.o. troligtvis den viktigaste faktorn
för att en kärnstridsspets blir svagare med tiden.

Faktum är att du hade rätt i ditt första inlägg (det om plutonium).
Det är plutonioumets omvandling över tiden som är det största problemet. Plutonium har en hiskelig mängd faser ( har jag för mig är rätt ord, det var länge sedan), över 80 och alla beter sig olika. Ett av skälen för provsprängningar är att kontrollera om bomben fortfarande detonerar då man helt enkelt inte vet om plutoniumet längre kan genomgå en kjedjereaktion.
Det är därför man iom provstoppsavtalet började köpa superdatorer för att utreda plutoniums åldrande.

Dom avtalet gäller prover över marken . Nu för tiden så spränger man dom under marken .För att slippa nerfallet ,.

[mrsund]

Bränslet till robotarna är väl också ganska känsligt, eller?

Hoppas inte bara de står ock rostar sönder utan att man verkligen tar hand om dem, och skrotar dem.

[ZIM]

Det är därför man iom provstoppsavtalet började köpa superdatorer för att utreda plutoniums åldrande.

Dom avtalet gäller prover över marken . Nu för tiden så spränger man dom under marken .För att slippa nerfallet ,.

Man spränger faktiskt inte alls även om Bush har pratat om att man ska börja igen. Om jag minns rätt så var det Clinton som drev igenom provstopp även för underjordiska provsprängningar.
Detta har kritiserats kraftigt då det blir problematiskt med designen av nya vapen.