Gripen N

[Ja77]

1.
Rafale är annars ett nummer större som flygplan, inkl. prestandamässigt. Anses i en del fackkretsar vara "det bâsta".

Även när man räknar in kostnaden? Rafale lär tyngas ner av den enorma utveklingskostnaden på få plan. Eller kommer frankrike att göra kraftiga subventioner för att för att få någon att köpa Rafale.

Sedan tillkomer den lite mer ovanliga franska standarden och lagret av till mesta delen amrekanska vapnen, eller är Rafale helt NATO anpassad?

[Spaningsledaren]

Affärer av det hâr slaget brukar till sist hanteras pâ regeringsnivâ. Priset brukar bli det man i slutändan kan komma överens om. (Som vanligt m.a.o.)
Det brukar vara inte minst utvecklingskostnaderna som gör moderna stridsflygplan sâ dyrbara. Utvecklingen av JAS 39 Gripen var tänkt som ett allvarligt försök att bryta trenden mot skenande styckpriser. USA producerar f.n. jaktplanet F 22 "Raptor". Här uppfattar jag att det kalkylmässiga styckpriset ligger pâ nivân ett par miljarder (!) svenska kronor. Nâgonstans finns det nog till sist en smärtgräns.

[tryggve]

Utvecklingen av JAS 39 Gripen var tänkt som ett allvarligt försök att bryta trenden mot skenande styckpriser. .

Gripen utvecklades väl för att det var det flygplan som bedömdes vara bäst för Sverige då beslutet togs. Valet stort väl mellan att utveckla Gripen, eller att köpa F-16 eller F-18. Om vi hade behövt färre plan (initialt planerade man väl nästan 300) hade det förmodligen valts att köpa amerikanskt i stället.

USA producerar f.n. jaktplanet F 22 "Raptor". Här uppfattar jag att det kalkylmässiga styckpriset ligger pâ nivân ett par miljarder (!) svenska kronor. Nâgonstans finns det nog till sist en smärtgräns.

B2 Spirit ligger väl på nästan en miljard dollar/plan. Men man byggde ju bara 21 st.

[Spaningsledaren]

Beträffande Sverige stod striden het redan kring Flygplan 37.
Dock valde regering och riksdag här, till sist, att behâlla den inhemsk flygkompetensen. Sedan kom det, pâ tvärs med en del uttalanden frân tiden kring Viggen-beslutet, ytterligare ett sâdant förlängningsbeslut kring Flygplan 39. Men nu lär det vara slut.

Frâgan framöver är kanske snarare i vilka former, om alls, EU-kretsen av lânder skall kunna behâlla en egen flygindustri. Inte minst i det perspektivet är alla beställningar till den industri som fortf. finns kvar givetvis välkomna.
"Det finns ingenting som är bättre för affärerna pâ lâng sikt än affärerna pâ kort sikt."

[millgard]

Det handlar inte om ett flygplan utan om en hel industrisektor som några decennier framåt skall utveckla spetskompetens.

Svensk telekomindustri hade tex sannolikt inte funnits utan Viggen- och Gripenprojektet - Ericsson har nog pumpat in mer i svensk ekonomi än vad Gripen har dränerat därur. Lägg till alla andra undersystem och dess betydelse för industrin och kompetensen.

[tryggve]

Svensk telekomindustri hade tex sannolikt inte funnits utan Viggen- och Gripenprojektet - Ericsson har nog pumpat in mer i svensk ekonomi än vad Gripen har dränerat därur. Lägg till alla andra undersystem och dess betydelse för industrin och kompetensen.

Tja, Nokia lyckades ju rätt bra i Finland utan motsvariget till Gripen-projektet...

[millgard]

Svensk telekomindustri hade tex sannolikt inte funnits utan Viggen- och Gripenprojektet - Ericsson har nog pumpat in mer i svensk ekonomi än vad Gripen har dränerat därur. Lägg till alla andra undersystem och dess betydelse för industrin och kompetensen.

Tja, Nokia lyckades ju rätt bra i Finland utan motsvariget till Gripen-projektet...

Och vad gör Nokia? Däck, stövlar och mobiltelefoner... jämför inte med Ericsson... jag sade INTE SonyEricsson.

Oavsett detta så är det inte min bedömning, utan man är rätt ense om detta inom industriell-ekonomiska kretsar. Inget ovanligt heller, så funkar det inom de flesta områden och det är en av anledningarna till att ha utveckling på hemmaplan även om man kan köpa saker utifrån. Finns offentliga utredningar som påtalar detta, bla inför Gripenprojektet på 1980-talet.

[tryggve]

Och vad gör Nokia? Däck, stövlar och mobiltelefoner... jämför inte med Ericsson... jag sade INTE SonyEricsson.

Du skrev telekomindustri, inte radar.
Men finns det verkligen inga länder med telekomindustri, men utan försvarsindutri. För visst heter det ju att försvarsindustrin gynnar svensk teknikutveckling, men dels är det väl representanter från försvarsinustrin sim brukar hävda detta, dels så borde ju då länder utan försvarsindustri ligga efter i teknikutveckling. Är så verkligen fallet?

[Vysotskij]

Och vad gör Nokia? Däck, stövlar och mobiltelefoner... jämför inte med Ericsson... jag sade INTE SonyEricsson.

Du skrev telekomindustri, inte radar.
Men finns det verkligen inga länder med telekomindustri, men utan försvarsindutri. För visst heter det ju att försvarsindustrin gynnar svensk teknikutveckling, men dels är det väl representanter från försvarsinustrin sim brukar hävda detta, dels så borde ju då länder utan försvarsindustri ligga efter i teknikutveckling. Är så verkligen fallet?

Mycket tveksamt. Danmark är rikare än Sverige; Nederländerna också, tror jag. Det relevanta är ju inte situationen utan försvarsindustrins och försvarsforskningens pengar, utan situationen med dessa pengar satsade på annan forskning. Och då är jag inte jätteövertygad om effektiviteten i Viggen- och Gripen-projekten för näringslivsutvecklingen.

[CvD]

Nederländerna är i såfall inte en bra jämförelse, eftersom Signaal (numera Thales Nederland) är diverse elektronisk militär utrustning

/CvD

[Spaningsledaren]

För att belysa detta med flygplanskostnader vill jag nämna att jag igâr sâg i bladet att Frankrike offererat 18 stycken Rafale till Marocko för 22 miljarder Euro. Detta skulle innebära ung. en miljard spänn per flygplan. Ocksâ det en hel del pengar! Gripen N är nog i vart fall ett snäpp billigare. Dock slâr nog ingenting här de ryska maskinerna. Om det nu enbart skulle handla om slantar.

[tryggve]

Nansen är inte helt optimalt som tidigare sagt. Men hon är i den storleksordningen som YSNY och löser de uppgifter vi efterfrågat för YSNY. Nu när egenutveckling av YSNY är stoppad så är min uppfattning att en bytesaffär mellan Norge och Sverige är rimligt för båda nationerna för att dels komplettera sina brister men även kunna lösa en del av de problem som respektive lands "gökungar" skapat då man beställde lite för mycket av det goda.

Möjligt, men det är ju då avhängigt att Norge verkligen väljer Gripen N, och frågan är ju då om så blir fallet.
Hur ställer sig det norska försvaret till Gripen N, är det planet som bäst passar? Mitt intryck var som sagt att det i princip stod mellan Eurofighter och JSF.

[Gutekrigaren]

Eftersom svårigheterna att hålla sig till ämnet var betydande har jag nu tagit bort det som distraherade herrarna. Då det var rätt mycket politik (vad försvaret BORDE göra, inte vad det gör eller kan göra givet olika tekniska resurser) inblandat tog jag bort det hela. Här diskuterar vi Gripen och dess modifieringar.

Mvh Petter

[frodeh]

Nansen är inte helt optimalt som tidigare sagt. Men hon är i den storleksordningen som YSNY och löser de uppgifter vi efterfrågat för YSNY. Nu när egenutveckling av YSNY är stoppad så är min uppfattning att en bytesaffär mellan Norge och Sverige är rimligt för båda nationerna för att dels komplettera sina brister men även kunna lösa en del av de problem som respektive lands "gökungar" skapat då man beställde lite för mycket av det goda.

Möjligt, men det är ju då avhängigt att Norge verkligen väljer Gripen N, och frågan är ju då om så blir fallet.
Hur ställer sig det norska försvaret till Gripen N, är det planet som bäst passar? Mitt intryck var som sagt att det i princip stod mellan Eurofighter och JSF.

Det inntrykk jeg har fått fra uttalelser gitt av fagmilitære, er at Lockheeds variant (JSF) er den som er ønsket. Mest på grunn av stealth-egenskaper, som viser seg å ha meget høy verdi når man møter en motpart med moderne våpen.
Problemet med JSF er at den er kun i en slags "utviklingsproduksjon" og ikke finnes ferdig utviklet i noen variant ennå. Endelig pris og kapasitet er derfor bare anslag. På den annen side er også Gripen N en ikke-eksisterende modell. AESA-radaren er ikke ferdig, og hvor de skal putte all ekstra fuel tror jeg heller ikke er ferdig testet. Det var dette jeg egentlig spurte om da jeg startet tråden, men som den kverulanten jeg er satte jeg også stor pris på den lille avsporingen som moderator fjernet.

En stor del av vår nåværende regjering (dvs SV) ønsker seg Gripen N og har sagt dette rett ut. Wallenberg &Co. har hatt hemmelige lunsjer i Oslo med finansministerens rådgiver etc. slik at dette har vært en litt turbulent sak i norske media i den senere tid.

[tryggve]

Det inntrykk jeg har fått fra uttalelser gitt av fagmilitære, er at Lockheeds variant (JSF) er den som er ønsket. Mest på grunn av stealth-egenskaper, som viser seg å ha meget høy verdi når man møter en motpart med moderne våpen.
Problemet med JSF er at den er kun i en slags "utviklingsproduksjon" og ikke finnes ferdig utviklet i noen variant ennå. Endelig pris og kapasitet er derfor bare anslag. På den annen side er også Gripen N en ikke-eksisterende modell. AESA-radaren er ikke ferdig, og hvor de skal putte all ekstra fuel tror jeg heller ikke er ferdig testet. Det var dette jeg egentlig spurte om da jeg startet tråden, men som den kverulanten jeg er satte jeg også stor pris på den lille avsporingen som moderator fjernet.

En stor del av vår nåværende regjering (dvs SV) ønsker seg Gripen N og har sagt dette rett ut. Wallenberg &Co. har hatt hemmelige lunsjer i Oslo med finansministerens rådgiver etc. slik at dette har vært en litt turbulent sak i norske media i den senere tid.

Ok, så militären i Norge är mer intresserad av JSF, medan politikerna är mer inställda på Gripen N?

När det gäller kostnad så är det väl så att Gripen N lär få ett högre pris än vanliga Gripen. Men hur det skulle stå sig mot kostnanden för JSF är ju svårt att spekulera om.