Tidiga högkulturer

[Naeira]

Har en fundering över själva beteckningen högkultur, vad särskiljer egentligen en högkultur från "annan" kultur? Syftar man på behovet och skapandet av ett skriftspråk, på administrationen, på ökad social stratifiering i samhället, eller vad?

[Djinghis Khan]

Emligt NE:

högkultur, benämning på företrädesvis forna kulturer av civilisatorisk typ (se civilisation), som t.ex. kulturerna i Mesopotamien, det gamla Egypten, Kina och Mellanamerika. Nutida antropologer använder inte gärna termen eftersom den kan implicera en värdering av olika kulturer som "högre" och "lägre".

hö`gkultur subst. ~en ~er
ORDLED: hög--kult-ur-en
• samhällssystem på (för sin tid) hög utvecklingsnivå kulturellt, tekniskt och organisatoriskt: de första ~erna uppstod vid de stora floderna
HIST.: sedan 1891

Jag tolkar det som att en Högkultur är en beteckning för de kulturer som i jämförelse med sin samtid har den största inverkan i fråga om utveckling

/DK M

[Dan Koehl]

Utvecklingen tror jag också är en bra måttstock.

En viktig social skillnad mellan högkulturer och "andra kulturer" skulle jag vilja lägga in, nämligen att högkulturerna (oftast utmed översvämmade floder) gav upphov till ett nytt åkerbruk, vilket resulterade i överproduktion av mat. Effekterna av överproduktionen var bl.a. att var och en inte samlade eller odlade sin föda åt sig själv, utan tack vare överproduktionen kunde man få tillgång till käk som andra odlat.

Vad som då händer är att många får "händerna fria" för annat, och specialiserade yrken bildas, där man byter varor emellan sig, och senare använder betalningsmedel. Varje person är inte längre jägare, samlare och bonde, en del blir skomakare, smed eller tom köpman. Eller soldat, en mycket för den framtida utvecklingen, viktig funktion.

Ytterligare en nivå upp ger detta utrymme för en elit i samhället, med särskilda läromästare, och en teknisk utveckling sporras av utbildningen.

Kort sagt, när inte var och en måste samla och odla sitt eget käk, som i jägarkultur och samlarkultur, utan kan göra något annat tack vare en överproduktion, bildas en högkultur.

Gäller denna definition än idag, eller är den lite "mossig"?

[Djinghis Khan]

Tja, men man ska ha klart för sig att det är ett helsikes hårdare jobb att slita hund ute på åkern än att jaga och samla. Övergången till jordbruket gav sämre levnadsstandard och ett slitsammare liv för den stora massan av människor

/DK M

[Dilbert]

Tja, men man ska ha klart för sig att det är ett helsikes hårdare jobb att slita hund ute på åkern än att jaga och samla. Övergången till jordbruket gav sämre levnadsstandard och ett slitsammare liv för den stora massan av människor.

Hur "motiverades" denna övergång enligt forskarna? Genom rent maktspråk, eller moraliska plikt- och uppoffringsideal, eller någon form av långsiktigt prognostänkande ("vi gör detta för kommande generationer")? Finns det någon dominerande hypotes?

[Vexillation]

Ja, precis.
Men jordbruket var ju också grundstenen i urbaniseringskulturen, vilket ju också brukar användas som en standard på ett civiliserat samhälle, dvs att städer uppstår.
Så det som händer är kanske här egentligen att den första stora klasskillnaden uppstår, dvs de som arbetar på åkrarna året runt för att få ihop mat till de som lever i de rikare städerna.
Bönder - "borgare"

[Djinghis Khan]

Tja, men man ska ha klart för sig att det är ett helsikes hårdare jobb att slita hund ute på åkern än att jaga och samla. Övergången till jordbruket gav sämre levnadsstandard och ett slitsammare liv för den stora massan av människor.

Hur "motiverades" denna övergång enligt forskarna? Genom rent maktspråk, eller moraliska plikt- och uppoffringsideal, eller någon form av långsiktigt prognostänkande ("vi gör detta för kommande generationer")? Finns det någon dominerande hypotes?

Nja, vad jag vet så övergick människor på vissa platser till jordbruk som en nödåtgärd då viltet blev sparsammare. När man väl var inne i jordbrukarsamhället fanns det ingen återvändo; det blev snabbt fler människor att försörja. Dock ska man ha i åtanke att övergången från jägar-och-samlar-samhälle till jordbruket inte var ngt som gick över en natt på ngt ställe - tvärtom så levde de flesta jordbrukande människor av både jakt, samling och jordbruk under stenåldern. Rena jordbrukarstater uppstod först senare, kanske i takt med att högkulturerna växte fram under det sjätte årtusendet f.Kr.

/DK M

[Vexillation]

Givetvis var det en social omställning och en process som tog tid.
Men de positiva verkningarna var fler än de negativa i jordbrukssamhället.
En mer stadgad livsstil då man som i Egypten kunde leva länge på landet, och där befolkningen ökade, ledde onekligen också till sociala omställningar även om dessa också tog tid. Bönder - borgare begreppet är möjligen ett tecken på en sann högkultur, inte för att de sociala begreppen bör värderas som primitiva och civiliserade, utan därför att en urbaniserad stat åtnjuter vissa fördelar samt har en djupare organisation. I och med detta följer ju också en hierarkisk stege.
När fler kunde försörjas utan att arbeta själva följde utbildningsyrken, kultur och andra positiva yrkesgrupper i hjulspåren av den nya livsstilen

[Dan Koehl]

Nja, vad jag vet så övergick människor på vissa platser till jordbruk som en nödåtgärd då viltet blev sparsammare. När man väl var inne i jordbrukarsamhället fanns det ingen återvändo; det blev snabbt fler människor att försörja. Dock ska man ha i åtanke att övergången från jägar-och-samlar-samhälle till jordbruket inte var ngt som gick över en natt på ngt ställe - tvärtom så levde de flesta jordbrukande människor av både jakt, samling och jordbruk under stenåldern. Rena jordbrukarstater uppstod först senare, kanske i takt med att högkulturerna växte fram under det sjätte årtusendet f.Kr.

/DK M

Här blev jag missförstådd. Jag menade inte att de du nämner - jordbrukande människor under stenåldern - tillhörde en högkultur.

De högkulturer jag talar om var de första flodkulturerna i Indien, Kina, Egypten och i Amerika, som levde för (mycket generaliserat) 10 000 år sedan. Det var de som - inte kämpande på åkrar - utnyttjade flodernas översvämningar med automatisk gödning, och där de med växande teknik skapade bevattningssystem. Detta ledde till att människaor för första gången i utvecklingen producerade mer föda än de förbrukade (till skillnad från stenåldersbönderna) vilket gav utrymme för viss lyx, mer fritid, men framför allt yrkesspecialseringar.

Stenåldersbonden däremot, som inte tillhörde en högkultur? fick vackert producera allt han använde själv och hade inte tid med att uppfinna hjul, bevattningsanläggningar eller föra krig.

[Djinghis Khan]

Jo, men det stämmer som du säger. Med ett överskottsinriktat jordbruk med spannmålsodlingar så kunde överskottet användas till löner och skapandet av en statsekonomi. Härskare kunde samla på sig avkastningen från sina marker, och med överskottet betala specialiserade hantverkare som i utbyte mot brödsäd vilket dom själva inte brukade erbjöd sina tjänster.

/DK M

[Dan Koehl]

Om högkulturerna i amerika vet jag inget. Men har fattat det som att de lite grand avvek från gamla världens flodkulturer? (Inga floder i Amerika? , Missisippi, Orinoco, Amazon floden)

Ändå halkar de in på ett hörn. Varför nämn de inte som flodkulturer?

Kan vi utreda detta?

[Djinghis Khan]

Det där med flodkulturer är lite överdrivet, jag räknar t.ex. inte Kina som ngn flodkultur trots vikten av Huang-He och Yangzte-kiang. I Amerika fanns ju som du säger en del kulturer kring Missisppi, men de äldsta och största rikena uppstod på Yucatán och Perus västkust. I båda fallen förlitade man sig på konstbevattning. Amazonfloden och dess utlöpare var ju omgivet av tropisk skog och träskmarker.

/DK M

[Naeira]

Nja, vad jag vet så övergick människor på vissa platser till jordbruk som en nödåtgärd då viltet blev sparsammare. När man väl var inne i jordbrukarsamhället fanns det ingen återvändo; det blev snabbt fler människor att försörja. Dock ska man ha i åtanke att övergången från jägar-och-samlar-samhälle till jordbruket inte var ngt som gick över en natt på ngt ställe - tvärtom så levde de flesta jordbrukande människor av både jakt, samling och jordbruk under stenåldern. Rena jordbrukarstater uppstod först senare, kanske i takt med att högkulturerna växte fram under det sjätte årtusendet f.Kr.
/DK M

En av förklaringarna till att dåtidens människor övergick från j/s-liv till ökad agrarförsörjning ska tydligen ha varit klimatförändringarna vid istidens slut som ledde till ökad nederbörd. Anledningen till att det blev mindre vilt berodde (enligt den förklaringsmodellen) på det fuktigare klimatet som gjorde att viktiga betesmarker för bytesdjur växte igen. (samtidigt borde väl jordbruket vara beroende av ett fuktigt klimat, grödor behöver ju regn)
Andra menar att människorna i de bergstrakter där de äldsta resterna efter agrar verksamhet finns levde under knappa förhållanden och var tvugna att ta tillvara alla möjligheter som naturen erbjöd.

[Naeira]

Det där med flodkulturer är lite överdrivet, jag räknar t.ex. inte Kina som ngn flodkultur trots vikten av Huang-He och Yangzte-kiang. I Amerika fanns ju som du säger en del kulturer kring Missisppi, men de äldsta och största rikena uppstod på Yucatán och Perus västkust. I båda fallen förlitade man sig på konstbevattning. Amazonfloden och dess utlöpare var ju omgivet av tropisk skog och träskmarker.

/DK M

Varför räknar du inte området kring Gula floden som ngn flodkultur?

[Dan Koehl]

Det är viktigt att hålla skillnad på folk som pga klimatiska orsaker ställde om sin levsmedelkonsumtion, och högkulturer, som frågan gällde. Varje samhälle som utvecklades från samlarsamhälle till jordbruk blev ju inte högkultur? De tidiga högkulturerna är de ovan uppräknade såvitt jag vet.