Varför är antiken viktig?

[curdia]

Antag att jag, som är mindre historiekunnig, skulle påstå att antiken, med allt vad det innebär är en oviktig epok att ha kunskap om.
"Det var ju för 2000 år sedan. Vem fan bryr sig om vad grekerna eller romarna gjorde eller hittade på. Inget av det påverkar mig?" kanske jag kläcker ur mig.

Vad skulle ni framlägga för fakta/analys för att upplysa mig om antikens värde?
Under renässansen, som ju innebär pånyttfödelse av antiken, försökte man efterlikna antiken. Jag försöker förstå varför antiken under alla tider har setts som en guldepok och vad det är som ligger bakom det.

[Marcus]

Först och främst tror jag vi alla vill höra vad du själv har för funderingar i frågan?

/Marcus

[curdia]

Tack, Marcus.

Absolut.
Det som dyker upp i mitt huvud är politiken (demokratin i Athen och den romerska rätten) och kulturen (arkitekturen främst skulle jag tro). Demokratin dog dock ut och skulle först dyka upp igen över 2000 år senare. Sen så bygger vår rättssystem på det romerska Corpus Iuris Civilis, med blandning av germansk rätt.

Den antika arkitekturen har man alltid gillat, men jag har inte förstått varför det är så. Om det är hållbarheten eller designen man mest intresseras av, jag tror på det sistnämnda men vet inte riktigt varför jag själv tror det hehe. Men det är faktiskt inte mycket mer som dyker upp när jag tänker efter. Så försöker jag få ett grepp på orsakerna till varför den blev så värdefull genom att fråga och se vad ni har för funderingar.
Athenska demokratin, romerska rätten, arkitekturen, vad mer är nämnvärt?

Som sagt, är jag lite mindre historiekunnig.
Jag är tacksam för lite upplysning, gärna utförlig om ni har lust

EDIT: Kan man också säga att Alexander den store skapade grunden för mångkultur? Hellenismen syftar jag på, då han lät folk från väster- och österländsk kultur leva sida vid sida, dock med gemensam språk, grekiska. Har det förekommit tidigare eller var hellenismen den första mångkulturen? (Om man nu ska kalla det mångkultur?)

[Jurgen Wullenwever]

För min del skulle jag säga att den klassiska grekisk-romerska historien är viktig, i det att den ger ett antal lättillgängliga exempel rörande människors handlingar och samhällens utvecklingslinjer, utan vilkas kännedom den politiska historien efter 1776 snarare skulle te sig som jungfrulig mark, än som epigoners verk.

Antiken är grunden vi står på, alltså. Om vi istället skulle radera antiken, och låta den europeiska synen på världshistorien börja 1789, och Sveriges historia 1920, så är vi blott rön för vinden, tomma på innehåll och dömda att rotlöst vika för första påfrestning.

"En gång kommer den dag då det heliga Ilion skall falla."

[curdia]

För min del skulle jag säga att den klassiska grekisk-romerska historien är viktig, i det att den ger ett antal lättillgängliga exempel rörande människors handlingar och samhällens utvecklingslinjer, utan vilkas kännedom den politiska historien efter 1776 snarare skulle te sig som jungfrulig mark, än som epigoners verk.

Antiken är grunden vi står på, alltså. Om vi istället skulle radera antiken, och låta den europeiska synen på världshistorien börja 1789, och Sveriges historia 1920, så är vi blott rön för vinden, tomma på innehåll och dömda att rotlöst vika för första påfrestning.

"En gång kommer den dag då det heliga Ilion skall falla."

Mycket intressant.
Jag skulle uppskatta ifall du kunde ge någon/några förtydligande historiska exempel på det du påpekar. Typ, "antiken är grunden vi står på", det är något jag får höra väldigt ofta, men jag har aldrig riktigt förstått hela konceptet med det. Vad är grunden de gett oss? Det enda jag kommer på är det som jag nämnde i mitt förra inlägg.

[Jurgen Wullenwever]

Styrelseskickets utveckling i några stater var kungadöme - oligarki - demokrati - diktatur, och det känns ju igen från nyare tid.

Har den atenska demokratin efterliknats någonstans? Moderna stater brukar använda romarnas republik som mönster.

Många personliga levnadsöden berättas det om, och det brukar ha gått illa för åtskilliga av de framträdande personerna, efter deras framgångs dagar.
-Dog i landsflykt.
-Mördades.
-Avrättades.
-Tog sitt liv.
Det låter också bekant från 1789-2013.

Karl XII, Napoleon och Hitler var framgångsrika men led slutliga nederlag som påminner om Krösus eller den sicilianska expeditionen eller Hannibal.

När USA anföll Irak 2003 använde Tom Holland perserkrigen som motsvarighet, där den globala supermakten Persien skickade en väldig härsmakt för att kväsa de två terroriststaterna Sparta och Aten.

[Jurgen Wullenwever]

Många vetenskaper och kvasivetenskaper har haft antika förlagor, som matematik, filosofi, astrologi/astronomi, krigskonst, byggnadskonst och måleri/skulptur. Dessa konster förföll under långa tider, men återupprättades senare, varför antiken blev rättesnöret för hur det borde vara.

[cats]

Antag att jag, som är mindre historiekunnig, skulle påstå att antiken, med allt vad det innebär är en oviktig epok att ha kunskap om.
"Det var ju för 2000 år sedan. Vem fan bryr sig om vad grekerna eller romarna gjorde eller hittade på. Inget av det påverkar mig?" kanske jag kläcker ur mig.

Vad skulle ni framlägga för fakta/analys för att upplysa mig om antikens värde?
Under renässansen, som ju innebär pånyttfödelse av antiken, försökte man efterlikna antiken. Jag försöker förstå varför antiken under alla tider har setts som en guldepok och vad det är som ligger bakom det.

Du kunde också i ditt skolarbete nämna något om de grekiska filosofernas inflytande på det västerländska tänkesättet.

[lampros]

Under antiken grundläggs vissa vetenskaper. Som arkitektur, se författaren Vitruvius (när man under renässansen återupptäckte dennes skrift blommade den europeiska arkitekturen upp).

Och geometri. Hört talas om Euklides?

Historievetenskapen grundläggs under antiken av sådana som Herodotos (hans verk hette Historiae, "undersökning"), Thukydides, Livius och många fler.

Filosofiska problem myntade av Platon, Plotinos, Aristoteles, Herakleitos, Epikuros diskuteras än idag på våra akademier.

Statskunskapen uppfanns av Aristoteles.

Krigsvetenskapen (begreppet taktik och strategi är från grekiskan; det förra av verbet takshomen, det senare av strategos, "general") grundlades under antiken.

[curdia]

Tack så hemsk mycket allihopa!

Du kunde också i ditt skolarbete nämna något om de grekiska filosofernas inflytande på det västerländska tänkesättet.

Haha du upptäckte mig!
Men ärligt talat, hade jag skrivit "behöver hjälp med en ett skolarbete om antiken" hade jag med stor sannolikhet inte fått lika stor respons, så man måste hitta omvägar

[gnikam4]

Man kan givetvis leva ett gott liv och vara en god samhällsmedborgare utan att veta ett skit om antiken. Så är kunskap om antiken viktig för gemene man? Nej.

Jag tycker inte historia överhuvudtaget är särskilt viktigt. Däremot förbaskat intressant.


(Blir jag utslängd ur forumet nu?)

[Hans]

Men ärligt talat, hade jag skrivit "behöver hjälp med en ett skolarbete om antiken" hade jag med stor sannolikhet inte fått lika stor respons, så man måste hitta omvägar

Här tror jag du hade fått det, eftersom du följde upp din fråga. Många slänger in en fråga och förväntar sig att någon gör deras läxa. Välkommen igen och när du närmar dig 1900-talet då tar jag gärna en diskussion.

MVH

Hans

[koroshiya]

Tack så hemsk mycket allihopa!

Du kunde också i ditt skolarbete nämna något om de grekiska filosofernas inflytande på det västerländska tänkesättet.

Haha du upptäckte mig!
Men ärligt talat, hade jag skrivit "behöver hjälp med en ett skolarbete om antiken" hade jag med stor sannolikhet inte fått lika stor respons, så man måste hitta omvägar

Varför inte fortsätta med historia? Du har också fått svar på flashback - historia är ett mycket intressant ämne, för att förstå vad som har hänt. När man inte kommer på något nytt beror det oftast på att man inte ser ett nytt ämne. Vad gäller antik historia finns det stora och allvarliga diskussioner om mängder av frågor.

De är också intressanta rent tekniskt eftersom man måste lära sig främmande och utdöda språk för att kunna debattera.

Mitt råd är att du skapar dig en utbildning inom teknik eller administration, men att du skapar dig ett intresse för historia. Mer än ett fåtal människor är sådana. Om 40-50 år kan du sedan studera vidare. Det finns inget som hindrar att du blir doktor i historia fast du närmar dig 70 eller 80.

När man väl har blivit intresserad finns det inga gränser, det må så handla om en människa i en gyttjepöl under världskrigen, eller om människor i antika imperium.

Och, då är också nästan alla berättelser fantastiska, för de som skrev visar vilka de själva var.

[Patrik Öbrink]

Glöm heller inte det stora inflytande som Romarriket hade på utvecklingen i Norden under romersk och yngre järnålder.

[Sensemaker]

Antag att jag, som är mindre historiekunnig, skulle påstå att antiken, med allt vad det innebär är en oviktig epok att ha kunskap om.
"Det var ju för 2000 år sedan. Vem fan bryr sig om vad grekerna eller romarna gjorde eller hittade på. Inget av det påverkar mig?" kanske jag kläcker ur mig.

Vad skulle ni framlägga för fakta/analys för att upplysa mig om antikens värde?
Under renässansen, som ju innebär pånyttfödelse av antiken, försökte man efterlikna antiken. Jag försöker förstå varför antiken under alla tider har setts som en guldepok och vad det är som ligger bakom det.

På sätt och vis är svaret enkelt: det var bättre än tiden före och efter (bronsålder och tidig medeltid). Som jämförelse kan vi se varför Estland talar om den lyckliga tiden under svenskarna. Tiden före var man under Tyska ordern som förde rent folkmordskrig mot befolkningen. Tiden efter var under Ryssland. I en sådan jämförelse...

Sensemaker