Hästen tämjdes tidigare än man trott

Om hästar, ryttare, ridning, körning mm genom historien, både civilt och militärt. Värd: Markus Holst
Skriv svar
Användarvisningsbild
skrivare
Medlem
Inlägg: 111
Blev medlem: 1 januari 2005, 19:04
Ort: forntiden

Hästen tämjdes tidigare än man trott

Inlägg av skrivare » 6 mars 2009, 16:50

http://news.bbc.co.uk/2/hi/science/nature/7926235.stm

Man har hittat spår av hästbruk i Kazakstan som är ca 5,500 år gamla.

Användarvisningsbild
Markus Holst
C Skalman
Inlägg: 13480
Blev medlem: 4 september 2006, 15:28
Ort: Västergötland
Kontakt:

Re: Hästen tämjdes tidigare än man trott

Inlägg av Markus Holst » 7 mars 2009, 10:41

Intressant.

Hästens domesticering brukar ju annars knytas till skyterna. Jag trodde att det handlade om 5500 år sedan, men tydligen hade jag fel där.

Problemet att reda ut när man började använda hästen till annat än boskap, är ju attd et i efterhand är svårt att se om en häst blivit brukad eller inte. I texten skrivs om att leta märken efter bettets skav på tänderna, men det förutsätter att man hade bett. Små hästar kan man rida rätt bra i bara grimma, alltså utan bett, vilket knappast lämnar spår på skelettet. Så om man hittar bett-skavmärken på dessa hästar, kan man nog ta för givet att man red långt innan dess. För mig känns det logiskt attd et tog åtskilliga generatiner innan man begrep att betsla hästen.

Troligen anvädne man ven hästen som klövjedjur lång tinnan man började att rida på den, på samma sätt som man idag på många håll gör med boskap och jakar.

Det finns mängder med omdiskuterade saker när det gäller hstars domesticering. Man har på diverse grottmålningar och liknande letat spår som skulle visa att de avbildade hästarna skulla ha brukats. Bland annat finns det en bild på ett ristat hästhuvud, jag minns just nu inte hur gammalt det är, där man kan se en tydlig nosrem. Dock är möjligheten stor att det streck som utgör nosgrimman är en naturlig "spricka" i berget snarare än en av människohand ditristad nosrem.

Stefan
Medlem
Inlägg: 3426
Blev medlem: 9 april 2002, 11:10

Re: Hästen tämjdes tidigare än man trott

Inlägg av Stefan » 15 mars 2009, 20:48

Markus Holst skrev: Små hästar kan man rida rätt bra i bara grimma, alltså utan bett, vilket knappast lämnar spår på skelettet. Så om man hittar bett-skavmärken på dessa hästar, kan man nog ta för givet att man red långt innan dess. För mig känns det logiskt attd et tog åtskilliga generatiner innan man begrep att betsla hästen.

Troligen anvädne man ven hästen som klövjedjur lång tinnan man började att rida på den, på samma sätt som man idag på många håll gör med boskap och jakar.
Ja precis min reaktion också när jag hörde meddelandet.

Användarvisningsbild
Olof Trätälja
Utsparkad
Inlägg: 1456
Blev medlem: 16 april 2006, 09:36
Ort: Sverige

Re: Hästen tämjdes tidigare än man trott

Inlägg av Olof Trätälja » 17 mars 2009, 01:37

Frågan är väl också vad betten skulle vara gjorda av om man flyttar tidpunkten tillbaka till stenåldern. Möjligen trä, men blir det märken av det?

På bronsåldern hade de som bekant däremot riktiga bett.

Bild
http://mis.historiska.se/mis/sok/fid.asp?fid=362410
-----------
Ett enda är det visa, det vill och vill inte kallas vid namnet Zeus. -Herakleitos

Användarvisningsbild
leifhh
Medlem
Inlägg: 296
Blev medlem: 11 oktober 2006, 09:30
Ort: Fotskäl
Kontakt:

Re: Hästen tämjdes tidigare än man trott

Inlägg av leifhh » 17 mars 2009, 08:40

Markus Holst skrev:Troligen anvädne man ven hästen som klövjedjur lång tinnan man började att rida på den, på samma sätt som man idag på många håll gör med boskap och jakar.
Inte osannolikt. Samt slaktdjur.

Dagens enkelspåriga användande av olika djur är något som jag inte tror att våra förfäder skulle förstå sig på. Ta t.ex. får, idag har man (lite hårddraget) antingen får för köttets skull eller för skinnens skull. Ullen slänger man, den ger inte pengarna tillbaka på insatt arbete. Förr använde man allt, t.o.m. mjölken. Mjölkkor användes att dra plogen om man inte hade andra dragdjur, inget konstigt med det.

Användarvisningsbild
leifhh
Medlem
Inlägg: 296
Blev medlem: 11 oktober 2006, 09:30
Ort: Fotskäl
Kontakt:

Re: Hästen tämjdes tidigare än man trott

Inlägg av leifhh » 17 mars 2009, 08:43

Olof Trätälja skrev:Frågan är väl också vad betten skulle vara gjorda av om man flyttar tidpunkten tillbaka till stenåldern. Möjligen trä, men blir det märken av det?

På bronsåldern hade de som bekant däremot riktiga bett.
Sedan kan man diskutera vad föremålet representerade, en företeelse som försiggick här uppe eller var det ett högstatusföremål från främmande land som fick en annan betydelse/användning här?
Oavsett är de ett kul exempel, väl värt att diskutera vidare.

Användarvisningsbild
Olof Trätälja
Utsparkad
Inlägg: 1456
Blev medlem: 16 april 2006, 09:36
Ort: Sverige

Re: Hästen tämjdes tidigare än man trott

Inlägg av Olof Trätälja » 17 mars 2009, 14:24

Här finns ett papper om problemet att identifiera vad som egentligen bör tolkas som bitmärken. Rent principiellt kände Botai-kulturen till koppar (ej brons) men det är alltså inte märken efter det man letar efter.

http://www.sciencedirect.com/science?_o ... 66572d3804

Debatten är inte ny, utan var tvärt om mer aktuell under 90-talet. Svårt att länka till förstås, men en bloggdebatt från 2005 om 90-tals pappren finns här:

http://dienekes.blogspot.com/2005/09/bo ... ation.html
-----------
Ett enda är det visa, det vill och vill inte kallas vid namnet Zeus. -Herakleitos

Användarvisningsbild
Olof Trätälja
Utsparkad
Inlägg: 1456
Blev medlem: 16 april 2006, 09:36
Ort: Sverige

Re: Hästen tämjdes tidigare än man trott

Inlägg av Olof Trätälja » 18 mars 2009, 00:58

leifhh skrev:
Olof Trätälja skrev:Frågan är väl också vad betten skulle vara gjorda av om man flyttar tidpunkten tillbaka till stenåldern. Möjligen trä, men blir det märken av det?

På bronsåldern hade de som bekant däremot riktiga bett.
Sedan kan man diskutera vad föremålet representerade, en företeelse som försiggick här uppe eller var det ett högstatusföremål från främmande land som fick en annan betydelse/användning här?
Oavsett är de ett kul exempel, väl värt att diskutera vidare.
Jag tror nog att det finns all anledning att tro att det användes som det skulle. Det finns ju hällristningar med hästar som till och med rids från slutet av bronsåldern. Intressant är förstås också att det innehåller järndelar. Så verkar det också vara med ett samtida betsel från Skåne, detta är ju från Gotland.

I denna uppsats där skånebetslet nämns argumenteras dock för inhemsk tillverkning.
http://fornvannen.se/pdf/1950talet/1956_080.pdf
(Kommer f.ö. upp först när man googlar på bronsålder betsel, den som lade upp fornvännen på nätet gjorde stor nytta.)
-----------
Ett enda är det visa, det vill och vill inte kallas vid namnet Zeus. -Herakleitos

Användarvisningsbild
Boreas
Medlem
Inlägg: 432
Blev medlem: 29 augusti 2006, 03:45
Ort: Norway
Kontakt:

Re: Hästen tämjdes tidigare än man trott

Inlägg av Boreas » 18 mars 2009, 10:40

Smältande glaciärer utlämnade 2003 en större fynd från en handelsväg från stenåldern - över Schnidejoch i Alperna (2.750 m. ö. h.). Bland myct annat spännande hittades ochså spår efter hovdjur. DNA-proven kan "inte utesluta" att djuret vore en åsna (!) - men allt tyder på att klövdjuret i fråga vore en häst.

Stone Age trade routes yield spectacular finds on alpine pass

In the hot summer of 2003 two wanderers from the Swiss Thun did not trust their eyes. They stood at the edge of an icefield at the Schnidejoch above Lenk, when they discovered a birchbark arrow-quiver. A dating with the archaeological service of the canton Berne showed that the birchbark is nearly 5000 years old. Meanwhile the Bernese archaeologist searched the area thoroughly and found some evidence for a much-used connection between that Bernese upper country and north Italy. The glacier between the today's ski place Lenk in the north and Sitten, the principal place in the canton Wallis, had released pieces of find from four different epochs. For the archaeologists, the discovery is of comparable importance to Oetzi, the South Tirol glacier corpse.

"Naturally, Oetzi is more sensational", says Peter Suter, Leader of the department of prehistory and early history with the archaeological service in Berne. "However for historical research, these finds from several centuries are just as important." Because they represent not only a snapshot, but as it were a diagram of the settlement and climatic history in the central Alps. The oldest finds are clothing remnants and articles of equipment dated from the Late Stone Age and the epoch between 2800 and 2500 BC. Among them are a birchbark arrow-quiver, some stone arrowheads as well as fragments of Stone Age leather shoes and trousers. The researchers found also particles of human skin as well as skin remnants, which may come from a horse. "One asks oneself, what was a horse doing there?", says Peter Suter.
(2003)
http://www.welt.de/print-welt/article17 ... swege.html

Dom senaste dateringar säger att dom äldsta artefakter är "mär än 6.500 år" gamla:
http://de.wikipedia.org/wiki/Schnidejoch
http://www.landschaftsmuseum.de/seiten/ ... och_CH.htm
http://www.geschichte-schweiz.ch/pfahlb ... auten.html

Användarvisningsbild
NIL
Stödjande medlem 2023
Inlägg: 2685
Blev medlem: 8 maj 2008, 11:22
Ort: Stockholm

Re: Hästen tämjdes tidigare än man trott

Inlägg av NIL » 30 mars 2009, 11:24

Ämnet är även uppmärksammat i SVD webbupplaga 29/3/2009:
EDIT: Förlåt, DN skall det naturligtvis vara.


6 000 år med hästar som husdjur
Publicerat 2009-03-29 10:18
För ungefär 6.000 år sedan tog människan för första gången hästen i sin tjänst. Då förändrades världen. - Det är en av de mest betydelsefulla händelserna i människans historia, säger arkeologen Sandra Olsen.

DEN EUROPEISKA VILDHÄSTEN FÖRSVANN EFTER ISTIDEN
Den euroasiatiska vildhästen tarpanen anses vara den moderna tamhästens närmaste släkting. Tarpanen fanns från början i både Europa och i Asiens västra delar, men den försvann från södra Europa efter den senaste -istiden. De sista vilda tarpanerna dog ut på artonhundratalet.

Forskarnas rekonstruktioner visar att botaifolkets häst troligen hade ett snarlikt utseende. Den hade en rödaktig färg, men var ljusare runt nos och mage. Den hade stubbman och mörka ränder på bakbenen. Däremot var tamhästen redan under botaifolkets - Det går inte att föreställa sig Djingis khan, Karl den store eller hunnerna utan häst, säger Sandra Olsen, professor i antropologi vid Carnegie naturhistoriska museum i Pittsburgh i USA.
Redan på nittiotalet började Sandra Olsen att söka efter tamhästens rötter. Det förde henne till Kazakstan. För knappt 6.000 år sedan bodde det så kallade botaifolket där. För några veckor sedan presenterade Sandra Olsen och hennes forskarkolleger nya bevis i den vetenskapliga tidskriften Science. De kunde visa att botaifolket redan för 5.700 år sedan hade tama hästar. Det är mycket tidigare än vad forskarna hittills har trott.
Lämningarna efter botaifolket i Krasnyi Yar i Kazakstan ligger i hjärtat av den euroasiatiska vildhästens utbredningsområde. För riktigt länge sedan var vildhästen vanlig i hela Europa – 30.000 år gamla grottmålningar i Frankrike visar att hästen redan då var ett attraktivt bytesdjur. Den anpassades tidigt till att leva på öppna marker. Den var snabb och uthållig och livnärde sig på gräs.
Men efter den senaste istiden för 10.000 år sedan blev södra Europa varmare och skogigare, och de vilda hästarna försvann. Men på de stora stäpperna i nordost var förhållandena de rätta.
Botaifolket härstammade från ett nomadfolk som levde av att jaga djur på stäppen, som häst, antilop och hjort. Men för 5.700 år sedan ändrades plötsligt deras livsstil. De slog sig ner i städer som kunde rymma flera tusen människor. Sandra Olsen och hennes kolleger har grävt på fyra olika platser med sådana bosättningar.
- För att kunna livnära en så stor bofast befolkning året runt krävs någon form av pålitlig försörjning, säger Sandra Olsen.
Ändå vet forskarna att det varken fanns jordbruk, boskap eller får på den här platsen på den tiden. I stället hittar arkeologerna spår av häst. Nästan alla ben som arkeologerna grävt upp härstammar från hästar. Många av dem har tydliga märken efter slakt.
- Om de bara fick sin mat ifrån jakt borde vi hitta ben från andra bytesdjur också, säger Sandra Olsen.
Men det gör inte forskarna. I stället har de grävt fram gamla stolphål som bildar formen av en stor inhägnad. Innanför bär marken fortfarande kemiska spår av hästgödsel. Vissa skelettdelar bär spår efter betsel, vilket tyder på att de var tyglade och möjligen också inridna.
Det allra starkaste beviset för att hästarna varit tama är forskarnas fettanalyser av botaiernas krukskärvor. De visar att krukorna en gång i tiden innehållit hästmjölk.
- Det går inte att mjölka en vild märr. Det är omöjligt, säger Sandra Olsen.
En vild häst flyr i första hand, och sparkar om den inte kommer undan.
Kanske livnärde sig botaifolket på samma sätt som vissa av traktens folk fortfarande gör. De slaktar sina hästar i december när köttet är som fetast, och låter det frysa naturligt i vinterkylan. De djur man behåller hittar sin föda under snötäcket på stäppen, och de saknar uppvärmda stall. På våren kan man börja mjölka stona – en tradition som fortfarande är vanlig i dessa delar av världen.
- Hästen är väldigt väl anpassad till kyla. Den kan egentligen leva i samma områden som renen, säger Sandra Olsen.
Forskarnas rekonstruktion visar att botaifolkets häst liknade przewalskis vildhäst. Den hade en rödaktig färg, men var ljusare runt nos och mage. Den hade stubbman och ränder på bakbenen. De var också mer finlemmade än den tidens vilda hästar.
De genetiska studier som har genomförts har utgått från dagens tama hästraser. De visar att alla hästar härstammar från samma hingst. Däremot har de många olika förmödrar.
- Den enda rimliga tolkningen är att det fanns mycket färre hingstar i aveln. Kanske blev hästen så värdefull att olika folk började avla fram sina egna hästar, säger Hans Ellegren, evolutionsgenetiker vid Uppsala universitet och en av dem som legat bakom de genetiska studierna av hästen.
Sandra Olsen tänker sig att de tama hingstarna blev en attraktiv vara, som genom byteshandel nådde by efter by. Så spred sig bruket av häst över världen.
- När byarna ville ha fler hästar i sin flock fångade man helt enkelt in vilda ston och avlade på dem, säger hon.
Trots att det gått snart 6.000 år sedan vår tama häst lämnade stäppen har den kvar mycket av sitt ursprungliga beteende. Den är ett typiskt bytesdjur och reagerar i första hand på fara med att fly. Men den kan också bocka vilt för att bli av med ett rovdjur (läs ryttare) som bitit sig fast över ryggen. Men det var ändå hästens sätt att organisera sig i sin flock som lade grunden för dess plats hos människan.
En vild flock består för det mesta av många ston och en dominant hingst. Det vardagliga ledarskapet utövas oftast av en ledarmärr, och under henne råder en strikt hierarki. Vanan att dela in sig efter rang har människan utnyttjat när den tämjt hästen.
- Det hierarkiska beteendet delar hästen med i stort sett alla våra vanligaste husdjur, säger Linda Keeling, forskare på Sveriges lantbruksuniversitet.
När människan väl lyckades tämja hästen gick utvecklingen snabbt. Redan 3.000 år f Kr hittar arkeologer lämningar efter hästar i områden där den tidigare varit utdöd, som Turkiet, Frankrike och södra Tyskland. 2.500 f Kr var den etablerad i Mellanöstern, och 1.000 år senare användes den i strid.
- De folk som hade goda förutsättningar att hålla många hästar fick en enorm fördel, säger Sandra Olsen.
Men botaifolket och dess tama hästar försvann spårlöst 3.100 år f Kr. Först under bronsåldern, ungefär 600 år senare, dyker det på nytt upp människor i området.
Trots att de allra äldsta spåren av tama hästar leder hit tror Sandra Olsen att tamhästens vagga står att finna någon annanstans. Arkeologerna anser att botaifolket kom västerifrån. Kanske hade de med sig hästarna därifrån.
- Vi måste fortsätta leta. Jag tror att västra Ryssland runt floden Volga och delar av Ukraina vore bra kandidater att starta med, säger Sandra Olsen.
Annika Nilsson
annika.nilsson@dn.se
Äh, det löser sig.

Jens Yde
Medlem
Inlägg: 1194
Blev medlem: 1 maj 2006, 11:37
Ort: Danmark

Hästen tämjdes tidigare än man trott

Inlägg av Jens Yde » 12 maj 2018, 08:53

skrivare skrev:http://news.bbc.co.uk/2/hi/science/nature/7926235.stm

Man har hittat spår av hästbruk i Kazakstan som är ca 5,500 år gamla.
Artiklen i 2009 omtalte Botai-kulturen.

Her ni år senere er der opfølgning med dna og en gentagelse.

"One leading hypothesis suggests Bronze Age pastoralists called the Yamnaya were the first to saddle up, using their fleet transport to sweep out from the Eurasian steppe and spread their culture—and their genes—far and wide.

But a new study of ancient DNA suggests that wasn’t the case in Asia, and that another culture, the Botai, domesticated the horse first".
http://www.sciencemag.org/news/2018/05/ ... ate-horses

Användarvisningsbild
Lejonmod
Medlem
Inlägg: 688
Blev medlem: 23 juli 2007, 12:19
Ort: Stockholm

Re: Hästen tämjdes tidigare än man trott

Inlägg av Lejonmod » 7 juli 2021, 11:52

En bra genomgång av de två rådande teorierna kring när vi började rida

Skriv svar