Jovisst, detta argument var enbart en replik till frågan om "matematisk sannolikhet", se ovan.G:son skrev:Visst, men tråden handlar om tidiga civilisationer, inte om intelligens i sig.Boreas skrev:
Det är tydligtvis en premiss att definera "intelligent liv" som "mänskans intelligens". Det är nu ganska torftigt.
Alla varelser som rör seg - från bakterier till berg-gorillor - visar varierande grader av intelligens.
Personligt hör jag till dom som inte tror på intelligenta livsformer i rymden, eftersom vi inte har några indikationer på ett sådant finns. Matemaiska modeller är i detta sammanhang inte annat än tankespinn.G:son skrev: Om en intelligent varelse, helt olik människan, kunde skapa en civilisation, så kan vi inte ta ställning till hur sannolikt det vore att en sådan varelse uppstår, då vi inte vet hur evolutionsprocessen ska gå till. Enbart därför refererar jag till människans intelligens i det här sammanhanget, vi vet ungefär hur den har uppstått. Men vi kan inte säga hur sannolikt ens det var.
/G:son
På den andra sidan tycker jag det hör till den vetenskapliga tradition att vara vaken för möjligheter i tråd med dom teorier Michael Cremo och andra har åstadkommit - der man på basen av objektiva FYND diskuterar möjligheten för att mänskans förhistorie är avsevärdt mycket äldre än 200.000 år.
Då kan vi väl låna Desmond Morris' definition av "mänskan" - som en "naken apa med högre intelligens" - där orubbliga sociala band utväklat en avancerad kommuikationsförmåga och distingverat ordförråd, jämte en kreatit kultiverande organisasjonsförmåga och en tidsöverskridande, historisk medvetenhet. Her behövs alltså en kombination av specifik social och kreativ intelligens, vid sidan om en unik och unison konserverande minnesförmåga.
Vad evolutionsteorin lärt oss är att vår biologiska historie är väsentligt äldre än Moseboken. Vilka kunnskaper och historiska berättelser man hade innan den fundamentalistiska teokratin övertog vet vi dock lite om. Spåren efter antikens vetenkapliga värdar och historiska arv är - som man vet - i stort sett förstört av krig och annat elände. Dom fragmenter som grävts fram och systematiserats under senaste århundradet berättar knappast nåt om mänskans kulturer och historie INNAN slutet av senaste istid. Den större delen av mänskans historie - den Cremo kallar "ancient antiquety" - tillhör alltså istiden - och äventuellt före istiden.
http://www.mcremo.com/museum.htm
http://www.youtube.com/watch?v=opX5s57M ... re=related
Cremo, Thompson och en andra vetenskapsmän och -kvnnor påstår att ha hittat avtryck efter bipedala apor (=mänskor) eller artefakter som är över en miljon år gamla. Objekt och avtryck påstås ochså ha funnits i geologiska lager som är fler miljoner år gamla. När Cremo sen forsöker förklara dessa fynd tar han stöd i dom tidsaxlar som (numer) enbart finns i Vediska och Maya-indianska skrifter. Det har fått endera bettrevetare att påstå att karln är "religiös" - för att sålunda diskvalificera diskutionen och undvika dom substansiella frågor dessa fynd reser. Nu kan man ju tycka precis vad man vill om dom fynd som her framställs - men att avfärda diskutionen om dessa "anomaliteter" tar man steget fån sund skepsis till demagogi. Det borde inte en modern diskussion i vetenskapens anda vara bekänt av.
Nu är det inte längre vara ett problem att förstå att "väldigt tidliga civilsationer" - mätt med Mosebokens mått - INTE alls är uteslutna. När Cremos nu presenterar en rad av fynd som överskrider nutida biologers uppfatning om mänskans tidliga evolution och civisation - skall man vara försiktig så man inte behandlar honnom - och hans kumpaner - ungefär som medelålderns teokrater behandlade Bruno och Copernicus...
När man nu tror på "Ut-av-Afrika-teorin", så baseras dom på Leakys fynd från Kenya. Dessa bevisar dock inte annatän en MIMIMI-ålder (ca. 1,3 miljoner år) för homo erectus - i Kenya. Dom utesluter definitivt INTE att man kommer hitta äldre spår efter anatomiska mänskor - på andra orter och/eller i andra världsdelar.
Vad man sen finner "sannolikt" beror i sista instans på vilket perspektiv man har - när man bedömer dagens kombinationen av fakta, indicier och "vedertagna teorier". Våra bedömningar blir hursomhelst inte säkrare än vad "kvalificerade gissningar" eller rent av på personligt tyckande är i allmänhet. Bevisen återstår det fortfarande at hitta...
Förstår man vidden i frågan och begränsningen i vår vetenskap - så her långt - så kan man kanske enas om att vi inte har tydliga - om några - bevis för maximi-ålder för mänskans ursprung. Kan man sen skillja på begreppen "sannolikt" och "möjligt" så borde man förstå att vi inte - ad logicam - kan utesluta möjligheten för "väldigt tidliga civilisationer".