Hej alla!
Till att börja med är det nog på sin plats att friska upp minnet. Hur lyder 1988 års slutsats, den som publicerades i tidskriften
Nature 1989? Jo så här:
The results of radiocarbon measurements at Arizona, Oxford and Zurich yield a calibrated calendar age range with at least 95% confidence for the linen of the Shroud of Turin of AD 1260 - 1390 (rounded down/up to nearest 10 yr). These results therefore provide conclusive evidence that the linen of the Shroud of Turin is mediaeval.
KÄLLA:
http://www.nature.com och
http://www.shroud.com/nature.htm
Notera ordvalet "conclusive evidence". M a o - mycket säkrare kan det just inte bli.
OK, med denna tunga källa och slutsats i åtanke plus åsikten hos en del här att den vetenskapliga världen ännu står enad bakom 1988 års slutsats, vad
borde det senaste professionella uppslagsverket uppge ang. turinsvepningen? Alltså ett
riktigt uppslagsverk och inte Wikipedia eller något liknande.
Rimligtvis borde det fastslå att svepningen är en
medeltida förfalskning med hänvisning till 1988 års slutsats. Om uppslagsverkets redaktörer överhuvudtaget skulle ödsla trycksvärta på att nämna något tvivel på 1988 års slutsats så borde det framgå att tvivlarna bara utgör en
obetydlig grupp utan relevans och trovärdighet. Inte sant?
Så, låt oss då kolla vad det står om turinsvepningen i 2007 års upplaga av
The Columbia Encyclopedia, producerad av Columbia University Press. Med tanke på att Columbiauniversitet är ett av världens mest respekterade universitet - bl a är det världens mest nobelprisdekorerade universitet - borde kvalitets- och objektivitetsnivån vara i toppklass. OK....
vad står det då?
Carbon-14 dating (1988) suggested that it is a medieval forgery, but the testing may have been done on a sample from a repaired area. Analysis of pollen grains and plant images on the shroud (1999) indicated a date prior to the 8th cent., and other tests have suggested the shroud is pre-medieval.
KÄLLA:
http://www.infoplease.com/ce6/world/A0849729.html
Encyclopedia Britannica har ungefär samma anseende som Columbia Encyclopedia. Vad står i senaste upplagan av den? Den senaste jag fann är kortversionen
Britannica Concise Encyclopedia. Nå, vad säger den om svepningens ålder?
In 1988 independent tests using radiocarbon dating techniques indicated that the cloth had been made c. 1260 – 1390. Subsequent chemical analyses and other tests, however, suggested a much older date, possibly even the 1st century.
Notera ordvalen
suggested och
indicated och att analyserna efter 1988 inte beskrivs som vare sig ovetenskapliga eller irrelevanta.
Varför har då redaktörerna vid både
Encyclopedia Britannica och
Columbia Encyclopedia formulerat sig som de gjort? Tja, varför skulle de
inte ha tagit hänsyn till att ett tiotal vetenskapliga och referentgranskade (peer-review) artiklar om turinsvepningen har tryckts i sekulära, vetenskapliga tidskrifter. Av de jag hunnit granska hävdar endast den från 1988 i
Nature 1989 (alltså den med 1988 års slutsats) att svepningen skulle vara medeltida, dvs en förfalskning. Vid sidan av Raymond Rogers artikel i
Thermocimica Acta har artiklar tryckts i bland annat
Journal of Optics, Journal of Imaging Science and Technology och
Journal of Research of the National Institute of Standards and Technology. Ur den senare citerar jag dr. Lloyd A. Currie vid nyss nämnda institut:
The critical, non-AMS [AMS = accelerator mass spectrometry] issue relates to sample validity. The originally agreed upon sampling protocol was to have involved seven laboratories, two measurement techniques (decay and atom [AMS] counting), and multiple samples representing different regions of the cloth. Shortly before the event, however, the scheme was changed to restrict the number of laboratories (all AMS) and the number of samples to three, all taken from the same location. The sampling location, near a corner of the Shroud, and near an area damaged by the fire of 1532 AD, is considered an unfortunate choice, because of the possibility of exogenous carbon from the fire, repairs, and organic contamination from handling through the ages.
KÄLLA:
http://nvl.nist.gov/pub/nistpubs/jres/109/2/j92cur.pdf För övrigt se Curries institut:
http://www.nist.gov
Sedan, Vidar_G, det är inte bara elva vetenskapsmän som står för tvivlet inom vetenskapen. Jag har däremot lagt fram elva namn som kan sägas stå i spetsen för tvivlarna. Hur många tvivlarna inom vetenskapen är totalt är svårt att precisera men med tanke på dr. Lloyd Currie, Philip Balls ord om Raymond Rogers (upprepad till mig personligen), rapporteringen i
National Geographic, BBC mm samt de senaste uppslagsverkens texter så förmår jag inte se hur tvivlet på 1988 års slutsats skulle vara irrelevant och ovetenskapligt.
Man må tycka vad man vill om dessa tvivlande vetenskapsmän - men det gäller att kunna göra åtskillnad mellan den egna uppfattningen och det aktuella läget inom vetenskapen.
Vad gäller de belägg som hittills framlagts av mina meningsmotståndare så måste jag säga att det hade varit tjänstefel om den mångsysslande yrkesskeptikern Joe Nickell och superhumanisten Schafersman inte hade haft starka invändningar mot allt tvivel på 1988 års slutsats. Schafersman har onekligen skrivit ett ingående paper på sin egen hemsida (missa förresten inte det konspiratoriska sista stycket
). Men varför har det, mig veterligen, inte publicerats annat än på nätet? Om hans analys skulle vara riktig/värdefull borde ju
Nature m fl vara högst intresserade av Schafersmans uttalanden. Och varför är Nickell och Schafersman det bästa ni kunnat lägga fram?
Allra sist, ang. "en fråga som saknar vetenskaplig betydelse". Om frågan saknar betydelse, varför har Ball, Ramsey, Currie, Dietz m fl ägnat sig åt denna fråga?
Vänliga hälsningar,
Lars
